Det är inte vad man säger utan vad du gör som räknas
Hur många gånger har du hört orden "det är inte vad du säger utan vad du gör som räknas"? Många antar jag. I ljuset av att jag, som anser mig leva i ett demokratiskt och öppet land och sägs vara en del av ett parti som gör gällande att vi är Sveriges öppnaste parti är det intressant att ta del av de senaste 24 timmarnas utspel från partiets nyliberala gruppering och Solveig Zander. Eftersom jag självklart gav partiledningen chansen att förbereda svar på min artikel är det tråkigt att konstatera att deras förberedelse blev att gå på anfall mot mina förslag och mig istället för att konstruktivt resonera i den situation som partiet befinner sig i på riksplanet. Återigen 1976: 25%, 1986:12% och nu ostadigt runt 4%. Situationen är mycket allvarlig. Zander går så långt att hon helt avfärdar min artikel. Innebär det då att hon inte står bakom Centerpartiets politiska inriktning och ambition som tydligt beskrivs i artikeln. Det är jag, en ledande lokal Centerledare, som är orolig och som skriver för att öppna upp för en snabb och öppen debatt inom C hur vi kan försöka stärka upp situationen när vi träffas på stämman i Karstad. Då krävs att några månaders samtal tillåts och att vi inte sticker huvudet i sanden.
Smutskastning
Att försöka smutskasta mig löser inte Centerpartiets problem på riksnivå. Något måste göras. Om något inte måste leda till att Lööf måste lämna vill jag gärna ta del av andra konstruktiva förslag. Vi är redan i valrörelsen för 2014. Centerpartiets opinionssiffror ligger månad för månad lågt och förtroendet för vår partiledare är bland svenskarna mycket lågt. Jag har aldrig och kommer aldrig att uttrycka synpunkter som avviker från Centerpartiets grundläggande poltiska bas. Jag är definitivt inte extrem nyliberal som Hanna Wagenius och några till inom t ex Centerns Ungdomsförbund. Jag är helt övertygad om att inte en vändning för C kan bygga på att vi ska förknippas som ett extremt nyliberalt parti. Jag är helt övertygad om att den inriktningen i politiken har ett marginellt stöd av människor på t ex landsbygden. Det är inte en hållbar väg framåt. Jag bryr mig i ord och handling om folkhälsan i Sverige. Jag bryr mig om de svaga och fattiga. I ord och handling. Jag oroas över att vissa inom Cs nationella ledning inte vill vara det öppna och transparenta parti som man försöker säga att vi är.
http://www.unt.se/uppsala/hanna-bor-lamna-sina-poster-2394106.aspx
Om följande gäller inom Centerpartiet idag är verkligheten, då kommer vi definitivt åka ur riksdagen hösten 2014. "Att tycka är stort, att tänka rätt enligt vissa är större"
Jag är absolut inte intresserad av att bli partiledare för Centerpartiet. Mitt fokus är Uppsala och det är hedrande för mig att varje dag få göra allt jag kan för att hela Uppsala ska utvecklas positivt och att alla människor i Uppsala får så bra livsförutsättningar som möjligt. Genom att bidra till Uppsalas styrka bidrar jag också till Sveriges styrka.
fredag 26 april 2013
För demokrati och öppenhet?
Etiketter:
Centerpartiet,
demokrati,
kris,
landsbygden,
ledarskap,
nyliberalt,
opinionssiffror,
väljarstöd,
yttrandefrihet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hade tänkt kommentera ditt tidigare inlägg, men nu kombinerar jag mina kommentarer och hoppas att min kommentar inte blir fruktsallad där jag blandar päron och äpplen.
SvaraRaderaJag tycker att det var väldigt olyckligt att din debattartikel kom ut samma dag som partiets ledare var på återbesöket hos KU. Det såg inte snyggt ut och kan tolkas som ifrågasättande av partiledaren.
En mening ovan fick mig att fundera över vad syftet med din debattartikel var. Här på bloggen skriver du: "Om något inte måste leda till att Lööf måste lämna vill jag gärna ta del av andra konstruktiva förslag". Jag kan tänka mig tolka det som att du inte är nöjd med partiledaren. Eller menar du att ledningen skulle bli bättre om man hade två ledare?
Idén om delat ledarskap är en modern idé och kräver ett modernt parti. Det enda partiet som använder sig av det är Sveriges yngsta parti. Att man kan vara föräldraledig medan man är partiledare (jag trodde inte att det skulle fungera), visar på att en sådan lösning möjliggör ett normalare liv som politiker. Många andra partier verkar föredra att ha en ledare. I Sveriges största parti var behovet av en helhandspekande ledare påtaglig under partiets kriser. Annars verkar det bli kaos. Delat ledarskap skulle kunna göra att Centerpartiet uppfattas som mer modernt.
På bloggen säger du att ditt intresse ligger på Uppsalanivå. Samtidigt innehåller din debattartikel antydan om annat, eller så tolkar jag det i alla fall: "Med fördel kan en av partiledarna vara en ledande kommunal centerpartiföreträdare från en av Sveriges storstäder". Sverige har inte så många storstäder, vilka alternativ tänker du på nu?
Tvivlar inte en sekund på ditt partipolitiska engagemang - men med tanke på kontroverserna många av dina uttalanden resulterar i, är du inte direkt till omedelbar gagn för Centerpartiets överlevnad i riksdagen valet 2014. I dagsläget är du tyvärr en av oppositionens största tillgångar.
SvaraRaderaVi ser gärna att du fortsätter med dina utspel. Fortsätt, Stefan, fortsätt!
SvaraRaderaSocialdemokrat
S-människor som är vana att leva i en väldigt stor och bred rörelse, med alla typer av åsikter representerade, under mattan, och endast en åsikt på bordet, skrockar väl glatt om andra partier har en mer öppen och intresserat spretig debatt. Så det får man ta lätt på.
SvaraRaderaTvå partiledare? Ja varför inte. Bara de inte representarar olika sidor eller olika uppfattningar eller olika intressen. Att dela in människor efter vad de anses representera är ju lite otäckt, och bäst förbehållet de planekonomiska följarna.
Två partiledare kan vara bra för att förlänga trappstegen. Så de når över trösklarna. Inte om de står på varsin sida och hytter med nävarna.
Lite illavarslande är det "nyliberala" inslaget då dess representanter inte tycks respektera oliktänkande och "motståndare". Utan förminskar och förtalar dessa. Tillsammans med ett intellektuellt kyligt förhållningssätt så tror jag inte att folk i allmänhet finner detta sympatiskt och tryggt.
Nej ett milt ordnat kaos med stor öppenhet för alla åsikter vore nog det bästa. "Det behövs två ordningsmän för att hålla reda på kaoset, men inte för att stoppa det" vore en fin devis tycker jag. Speciellt nu i kontrast mot socialdemokraterna.
Kanske kunde man starta ett växthus, eller green room, som behåller momentum från idédebatten i höstas/årsskiftet. Ta vara på udda tankar, som ej är lämpliga för förslagsnivån, men ändå kan bära intressanta frön.
Se inte problem med allting, se möjligheter. Se C!
Skillnaden mellan S och C är att S är Sveriges största parti och C kanske inte kommer in i Riksdagen nästa val.
RaderaDet kanske beror på "Herman Göring-effekten".
Radera"Eftersom de flesta människorna är dumhuvuden, så är det dem vi vänder oss till".
Timing är alltid svårt. I synnerhet när man inte har en massa resurser till sitt förfogande. Möjligen blev kopplingen till KU förhören ett utmärkt exempel på att en förstärkning är positiv.
SvaraRaderaJag har fyra syften med att försöka få igång en konstruktiv debatt om hur C bättre vänder den negativa väljarstödstrenden;
1) vill försöka få partikompisar som sticker huvudet i sanden att vakna och i tid hjälpa till att få fram förbättringsförslag.
2) försöka undvika att det enda alternativet till lösning blir partiledarbyte.
3) ett konstruktivt förslag.
4) sälja C och vår särprägel inom politiken.
Jag är inte intresserad av att vara partiledare för C. I mitt konstruktiva förslag om delat ledarskap beskriver jag en profil som bra kan komplettera Lööf och därigenom stärka C och Cs trovärdighet. Lööfs bakgrund borde kunna ge trovärdighet om förståelse för hur det är att leva på landsbygden. Med en lite modestare garderob tror jag hon bättre kan nå landsbygdsborna. C kan stärka sitt samarbete mellan C i städer och en ytterligare partiledare med den inriktningen skulle kunna göra stor praktisk nytta. C kan välja helt andra kompletterande profiler. Jag tycker möjligheten med delat ledarskap ska prövas.
Du som kallar mig "en av oppositionens största tillgångar" är både feg och saknar trovärdighet då du väljer att vara anonym. Du kan också med fördel ta reda på hur de som nu anklagar mig för att vara dum agerade innan Maud Olofsson annonserade att hon avsåg att lämna som partiledare.
Jag gillar "Green room" tanken och jag delar din syn att de nyliberala krafterna inte önskar debatt utan verkar i "smyg" vilja ta över partiet och det måste stoppas om C åter ska bli ett parti med stöd av minst 10% av svenskarna.
Kul att du är så aktiv på bloggen och svarar på frågor. Dessutom så skriver du rakt ut vad du vill. Det tycker jag är jättebra. Alldeles för många politiker lägger ut länkar till olika saker. Det är väldigt opersonligt. Jag kommer att fortsätta följa din blogg, även om jag inte alltid håller med dig.
SvaraRaderaJag tror att det alltid är så att man inte alltid är överens med en annan person om man är ärlig med vad man tycker om olika saker. Personligen har jag inga extremt hårda låsningar till vad som är rätt eller fel, bortsett från allas lika värde, utan är alltid villig att byta inställning om argumenten och vetenskapligt stöd backar upp andras inställningar. Det tycker jag är klokt och pragmatiskt även om vissa kan uppleva det som ombytligt. Varför ska man inte ändra åsikt om motargumenten är starka?
SvaraRaderaDelar helt din oro för "de nyliberala krafterna" inom Centern. Ju längre partiet manövrerat högerut - ju färre har väljarna blivit.
SvaraRaderaNär man övergivit traditionella c-frågor såsom motstånd till kärnkraft, skatt efter bärkraft, en sjukförsäkring värd namnet, en fungerande a-kassa, utförsäljning av statliga bolag såsom Apoteket mm. bara för att få regera med M - är det illa ställt. Småfolket känner inte igen sig längre och servicen i hela landet verkar vara bortpriotiterad. Jag var aktiv inom C på lokal och Riksplan, medlem i 29år men känner att C inte längre står för de C-värderingarna jag fortfarande har och kan därför inte ens rösta C längre.
Så.......... Instämmer med dig Stefan. Om C skall ha en chans 2014 och växa måste det ske en mitteorientering igen - att fortsätta högerut/nyliberalt blir Centerns definitiva undergång.
När man övergivit traditionella c-frågor *att driva statliga bolag som bl.a bidrar till infrastruktur och service t.ex ApoteketAB* skulle det vara :-)
RaderaJa det är bekymmersamt. Inte minst att krafter som anser sig ha rätt och att andra inte fattar det, eller t o m att det inte spelar någon roll om medborgarna håller med eller ej..... C behöver inte bli ett extremparti för att försöka överleva. Om vi hjälps åt att formulera ännu fler kreativa förslag på hur landsbygden kan få ännu mer liv, hur energiförsörjningen kan säkras, hur småföretagarens villkor kan förbättras, hur människor bättre kan vägledas mot självförsörjning osv så är jag säker på att vi kan få många medborgares stöd för vår politik.
SvaraRaderaDen nyliberala vägen är en dödsvandring. Jag hoppas att centerpartister runt om i landet mycket tydligare markerar detta nu annars går nog det 100 åriga partiet mot riksdagsbranten. Det kan aldrig vara fel att försöka hindra undergång i en verksamhet som man själv är en del av. Visst kan vi ha väldigt olika uppfattningar om läget MEN då måste man våga tala om det öppet och därigenom antingen mötas eller göra det väldigt tydligt att det finns stora skillnader mellan olika falanger inom ett parti. Personligen tror jag inte det finns utrymme för allt för många falanger inom ett litet parti. Då blir man för otydlig i sin kommunikation för att få väljarnas stöd. Jag skulle vilja veta om det finns en majoritet inom C som tycker att vi ska vara nyliberaler. Jag anser att de krafterna får för mycket utrymme i mediabilden av C och det anser jag allvarligt skadar partiet. Jag tycker inte att det har debatterats tillräckligt i samband med den infekterade idéprogramsprocessen. Det blev i stort en bra lösning på nytt idéprogram men vi måste sortera ut om partiet så mycket ska förknippas med nyliberala värderingar.
Personligen anses jag av dessa nyliberaler löpande skada Centerpartiet. Det förvånar mig inte. Mitt engagemang för de svaga i samhället har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Om man tar det engagemanget på allvar innebär det ett ansvarstagande. Att inte våga se och föreslå förbättringsvägar när befolkningen allt med lider av övervikt och fetma är att inte ta ansvar. Att inte våga se att det är socialt och ekonomiskt ohållbart att tycka att alla som vill eller behöver ska ha rätt att ta del av Sveriges nuvarande sociala skyddsnät det är inte att ta ansvar. Att inte våga vara tydlig med att man inte bara kan ha rättigheter utan också skyldigheter är inte att ta ansvar.
Om C tydligare börjar sända förslag på hur vi anser att t ex ungdomsarbetslösheten kan halveras, billigare bostäder kan byggas, kollektivtrafiken kan bli bättre och billigare för medborgarna, företagandet kan förenklas, kretsloppet kan slutas mellan stad och land etc då kommer vi att engagera yngre som inte bara är intresserade av att filosofera och tala ideologi utan att också hårt arbeta för att våra förslag ska få mer kraft.