Staten & kapitalet

Mycket dans
Det blev sent. Mycket sent. En mörbultad Pär Nuder bjöd upp till dans för att fira sin 50 årsdag. Det blev mycket dans. Särskilt kul, och imponerad av deras danskänsla, var det att dansa med Magdalena Andersson (Uppsalatjej så klart ; )), Carin Jämtin och Eva Hamilton. Som vanligt blir inte en fest roligare än vad gästerna bidrar till att göra den. Som vanligt bidrar gäster olika mycket. Särskilt roligt att hela spanargänget verkligen bidrog till att göra Pärs fest rolig. Också väldigt kul, och inte förvånande, att Pär ofta rulldansade under kvällen. Pär är inte typen som tycker synd om sig själv utan som alltid rekar läget och hittar vägar framåt. Så även denna gång bara drygt en vecka efter en olyckshändelse i fjällen. Leif G W Persson var ingen muntergök. Däremot Ingvar Carlsson fortsätter att imponera.

Hustruns och döttrarnas tal var kärleksfulla och bra. Ena dottern visade stor musikalisk förmåga och den andra tillkännagav att hon tänker bli FNs generalsekreterare (den dottern flyttar självklart inom kort till Uppsala). En svåger och två herrar sjöng. Jag kände pressen att även jag inkludera sång i mitt tal och gjorde ett popperi inkluderande "staten och kapitalet", "alla vill till himmelen men få vill ju dö" och Merilyn Monroes version av "Happy birthday". Trots 0 förberedelse och att pajalamännen drog igång min gratulationssång för tidigt blev det bra. Pär hade kul och det var viktigast. Det var ju en fest till hans ära. Tycker du att man skall fira sina födelsedagar ordentligt?