Vitt papper

Hur skulle det bli?
Tänk om demokratin skulle startas upp idag, hur skulle den formeras då? De flesta av dagens politiska krafter växte fram från mitten av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Visst kan vi vara överens om att det var en helt annorlunda värld då jämfört med idag?

Du som följer mig, och min blogg, vet att jag varit kritisk mot Decemberöverenskommelsen och är nu kritisk mot Januariöverenskommelsen. Det är illaluktande demokratiska fullösningar som syftar till att trotsa den parlamentariska situation folket röstat fram. Det är hög tid att S, M, C och L börjar inse att de ”tappat greppet” och att MP, V och SD påverkar mycket mer än vad övriga vill erkänna. Vi lever i en ny tid. Det är hög tid för partier som vill vara relevanta att bryta sig loss ifrån konstruktioner som December- och Januari-övenskommelser. De historiska domarna mot dessa demokratiska misslyckanden kommer att bli hårda.

Förr handlade höger mot vänster om klasskamp mellan det stora flertal som var materiellt och ekonomiskt svaga mot de materiellt och ekonomiskt starka. Idag är det materiella inte ett stort problem för många. Många svenskar är dock fortfarande ekonomiskt svaga om de blir långtidssjuka, förlorar sitt jobb utan att hitta ett nytt samt att räntorna går upp. Och skillnaderna mellan de som är medelklassare och de rikaste i Sverige har inte varit så stor på mycket länge. Fördelningspolitiken är fortfarande av stor samhällsbetydelse.

Problemet är att de gamla ismerna spelat ut sin roll i en helt ny tid jämfört med när de skapades. Ismer är som religioner och våra ekonomier ”man made”. Facit överlevde inte som bolag för att ledningen (inklusive aktieägarna) insåg att mekanik inte längre var konkurrenskraftigt när elektronik tog över.
https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/facit-klarar-inte-digitaliseringen/

Det finns massor av ismer. Precis som det finns massor av religioner. Bland både ismer och religioner har några få av dem vunnit stort genomslag. Marknadsekonomins logik har verkat. Kristendomen och  Islam är de två i särklass största religionerna. Varför skriver jag om i min bok ”En stund på jorden”. Bland alla gamla ismer är det kapitalismen, liberalismen, socialismen och kommunismen som fått starkast genomslag. Även det är lätt att förstå. Min övertygelse är att världen behöver en ny ism som kan sprida hopp och betydligt bättre än nu fördela det värde som skapas. För att förstå behovet av något liknande kan man försöka analysera Bernie Sanders supportrar bland yngre och välutbildade i USA. Han är 78 år, det är fantastiskt. Om vi jämför Sanders, Trump, Biden, Bloomberg och Pelosi med Finlands nya politiska ledarskap är de inte ”vita papper”. Personligen tror jag det är mycket klokt att ha de kunniga och livserfarna i den innersta cirkeln som Obama uttryckte det. Sanders kallar sig socialist. På många sätt förespråkar han ett samhällssystem liknande det svenska. Personligen tror jag hans anhängare mest gillar honom som person. Jag tror få amerikaner är socialister. Inte ens trots att skillnaderna mellan de som har och de som har lite ökat enormt i USA de senaste 30 åren. Jag tror dessa unga söker en mer hållbar exploatering av vår jord samt en rättvisare fördelning av världens tillgångar. Självklart kan det bli verklighet utan socialism.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_över_filosofiska_ismer
https://www.google.se/amp/s/www.bbc.com/news/amp/magazine-35364868

Håkan Boström, GP, sammanfattar väl en förändring av svensk politik som jag under flera år lyft fram. Och han beskriver väl hur Centerpartiet nationellt förändrats mycket till det sämre efter att jag valde att kämpa för Uppsalabornas bästa genom Centerpartiet. Det blir tveklöst intressant att följa hur kramandet med Vänsterpartiet kommer att falla ut...

”Med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen förändrades spelplanen, som det skulle visa sig permanent. Det har dock tagit lång tid för de andra att acceptera. SD svarade upp mot en allmän etablissemangskritik och efterfrågan på en striktare migrations- och integrationspolitik.”

”Alla försök att mobba ut SD har misslyckats. Migrationsöverenskommelsen 2011 var ett första försök att straffa väljarna genom att göra invandringspolitiken ännu mer generös. Det skulle inte löna sig att rösta in ett invandringskritiskt parti, tänkte en övertaktiserande Reinfeldt som vägrade se några djupare problem med migrations- och integrationspolitiken. Resultatet blev en svag minoritetsregering och ett växande SD. Decemberöverenskommelsen 2014 blev nästa försök att låtsas som att SD inte fanns. ”Största block” skulle regera, om man räknade bort SD:s röster. Vänsterpartiet skulle dock räknas in, trots att partiet inte fick vara med när DÖ förhandlades fram.”

”Men isoleringen bidrog bara till att SD fortsatte att växa i opinionen. Partiet kom av många att att betraktas som den ”enda oppositionen”. De borgerliga partierna blev ju i praktiken regeringsunderlag till Stefan Löfvens första regering 2014-2018, även om de inte krävde inflytande över politiken. De avstod trots allt från att avsätta en regering som egentligen saknade majoritetsstöd i riksdagen.”

”Januariavtalet låg i korten, givet Liberalerna och Centerns löften att aldrig förhandla med SD. Att samarbeta med Socialdemokraterna sågs som ett mindre ont. Men fortfarande har den nya spelplanen inte riktigt sjunkit in. Januaripartierna har inte egen majoritet. I praktiken är de beroende av Vänsterpartiets röster. Ändå förväntar de sig att Vänsterpartiet ska kunna hållas utan inflytande. I längden är det en omöjlig ekvation, vilket visat sig i veckan.”

”Centern lär däremot med all sannolikhet inte byta sida. C har en tradition av att förhandla med S. Partiets nyvunna liberalism skiljer sig också från Liberalernas. Den är mer nyfrälst utopisk. C har investerat mycket känslomässigt kapital i att vara motpol till SD. Hur illa än centerpartisterna skulle tycka om att göra eftergifter till V så är det lättare att leva med för ett parti som gjort ”godheten” till varumärke.”

”Det gör ont när invanda mönster och maktkonstellationer förändras. Tonläget är just nu väldigt uppskruvat i svensk offentlighet. De som ser sitt inflytande minska kvider desperat om Nazityskland när de istället borde titta på Danmark. För i grunden är det vi ser snarast en fungerande demokrati som anpassar sig till nya förutsättningar, ytterst orsakade av en förändrad verklighet och väljarnas vilja.”

https://www.gp.se/ledare/svensk-politik-mot-ny-balanspunkt-1.21347540?fbclid=IwAR2vmA6ZmBVS8oU0NWw77MloB91j9ad1ndrO2kqIHr4f0qT5qpOC6KTXWXk

På gårdagens kommunfullmäktige i Uppsala var det mycket tydligt att krisen även rullar in över Uppsala kommun. Omsorgsnämndens ekonomi har kraftiga problem och kostnaderna för försörjningsstöd ökar kraftigt. Det innebär i praktiken att väldigt många verksamheter inom Uppsala kommun går en mycket svår tid till mötes. Då krävs politiker med förmåga att trycka fram de förändringar som krävs för en social- och ekonomiskt hållbar framtid. Det är dags för mycket nytänkande och pragmatisk handlingskraft.

Dagens besvikelse
De som drivit på för en kraftig förändring av Arbetsförmedlingen utan att först ta fram en genomarbetad förändringsplan.
https://www.expressen.se/ledare/kaoset-ar-langt-ifran-over-pa-arbetsformedlingen/

Dagens stjärna
Finlands riksdag testar nu vad ett matriarkat inom den nya regeringen innebär. Det är en ny intressant erfarenhet bland de Nordiska länderna. Sverige har fortfarande aldrig haft en kvinnlig statsminister. Visst kan vi se den nya finska regeringen som en variant av ”vitt papper”. Hur kommer de att lyckas att leda Finland mot en positiv framtid? Det kommer de som lever om + fem år veta.
https://www.independent.co.uk/news/world/europe/finland-government-sanna-marin-prime-minister-female-leaders-five-parties-government-a9238591.html?fbclid=IwAR1khkcH9KrlUDO_HhTaCtFySla1SMtdYQ0Smqe1uFd3ZffBbngljtHo3QM