2018 års vinnare

Det är personligheterna som gör platsen
Varför gillar många människor större boendeplatser före mindre? Svaren är självklart många men framförallt tror jag det handlar om att chansen att träffa människor som delar dina intressen och din livsåskådning ökar kraftigt i takt med att en plats har fler invånare. Och håll med om att en plats främst är intressant och trevlig att leva på om det finns många människor man gillar och kan lära av i närheten?

Igår blev det klart vilka som vann 2018 års utmärkelser "Årets Uppsalabo", "Årets marknadsförare av Uppsala" och "Årets mest kreativa Uppsalabo". U! Club Uppsalabo håller i hela processen för att identifiera personer som under föregående verksamhetsår gjort särskilt goda insatser. När dessa personer är identifierade bland annat via förslag från Uppsalaborna görs ett urval per kategori mot utmärkelsekriterierna. Bland de fem per kategori som matchar kriterierna bäst får Uppsalaborna välja tre finalister. Bland de tre finalisterna väljer därefter tre jurygrupper vinnare. Syftet är att årligen lyfta fram dessa människor och visa vilken bredd och mångfald av fantastiska människor vi har aktiva i vårt närsamhälle. Människor som starkt bidrar till närsamhällets positiva utveckling.

Årets Uppsalabo 2018- Delailah Toska Mograbi
Delailah är en av initiativtagarna till ”Gottsunda mammorna”. Hon leder verksamheten i Gottsunda som bidrar till ett bättre närsamhälle. Det stora ideella engagemanget gör stor positiv skillnad för tryggheten och bidrar till att fler barn och unga vuxna uppmuntras att göra mer positiva livsval.

Årets marknadsförare av Uppsala 2018- Jale Poljarevius
Motivering:
Med bestämdhet och stort mod har polischefen Jale Poljarevius satt Uppsala på Sverigekartan som en plats där kriminella aldrig kommer att sova gott. Tack vare liknande bestämdhet får många uppfattningen att den allt större laglydiga befolkningen kan få en god sömn. Jale Poljarevius har också gett Polisen nationella ambition att bättre bekämpa organiserad brottslighet ett tydligt ansikte som även uppmärksammats av Sveriges statsminister. Poljarevius ingjuter också hopp och stolthet runt om i landet för tusentals kolleger som ofta arbetar i en utsatt och tuff arbetsmiljö. Hans deltagande i TV-programmet Efterlyst stärker hans nationella profil som ”en mycket engagerad och duktig polis som tar matchen mot grov brottslighet på största allvar”.
Juryn bestod av: Kim Bergstrand, fotbollstränare, Susanna Lans, Uppsala.se, Charlotte Da Silva, egen företagare, Fredrik Johansson, egen företagare, Stefan Hanna, kommunalråd.

Årets mest kreativa Uppsalabo 2018 – Björn Dahlman
Motivering:
Med outtröttlig energi och passion för barn- och ungdomsteater, sprider skådespelaren, regissören och clownen Björn Dahlman sin kreativitet och arbetsglädje, såväl i Uppsala som i resten av världen. Sedan många år drivande i fria gruppen Bananteatern, sedan några månader nyutsedd konstnärlig ledare på en barnteater i Shanghai. Dahlman arbetar också med Clowner utan gränser.” Uppsaliensk kreativitetskonstnär som med Uppsala som bas sprider sin glädje till världens barn”
Juryn bestod av: Catarina Zarazua Mujo och Mateja Kovacevic (Uppsala Loves Hiphop),  Åsa Forsblad- Morisse, skådespelare, Christer Engqvist, programledare, Maria Freeney, kommunikatör.

Priserna delades ut i samband med Uppsalafesten som hölls på Cousteau i gårkväll- Talet till Uppsala hölls av Petra Brylander, teaterchef.

Dagens kalkon
Stefan Löfvén. Ja, Socialdemokraterna gjorde ett dåligt val. Vare sig det svenska folket eller Uppsalaborna önskade sig ett Socialdemikratiskt ledarskap.
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/det-ar-dags-att-ge-upp-lofven/

Dagens stjärna
Ann Charlott Altstadt. Ja, demokrati 2.0 behövs.

”Sedan 80-talet har alla regeringar oberoende av färg hållit fast vid ekonomisk normpolitik och systemskifte; det Bildt kallade den enda vägens politik. När samhället inte längre kunde förändras blev politikerna inte bara administratörer utan också kommunikatörer. Systemfelen är idag uppenbara, och precis som vi andra tycker politikerklassen att det dåliga verkligen inte är okej och att allt istället borde vara som bäst, medan de bordlagt den djupgående och övergripande frågan: hur då?”

”När politiken så släpper markkontakten och lämnar den materiella verkligheten, till förmån för budgetjustering, transformeras den till en sorts retorisk religion. Politiker som ett tjattrande skikt av samhällsbevarande teknokrater föder inte bara nya partier, som SD, utan gör människors normer till det enda möjliga att reformera, till det enda möjliga slagfältet.”