Offentligt stöttade "kåkstäder"
Det finns ett talesätt som lyder typ "alla vägar bär till Rom". Just nu undrar jag vilken väg Uppsalas majoritet för in kommunen på när de vill öppna en kraftigt subventionerad central plats för tiggande EU-migranter, även om de säger att platsen ska vara tillgänglig för alla. Förvirringen är total då V, MP och S släppt nyheten att någon variant av kommunalt finansierad campingplats, offentligt stöttad "kåkstad", ska skapas i centrala Uppsala. Kommunallagen och EU-rätten tycks ha en liten betydelse för den majoritet som nu styr kommunen. Utan att det tycks finnas ordentliga beslutsunderlag ska majoriteten försöka visa hur fina medmänniskor de är. Det kan tyckas fint och något behöver absolut göras. Men problemet är inte direkt nytt. Varför helt plötsligt så bråttom utan att seriöst överväga konsekvenserna av olika beslut? Är det rimligt att Uppsalas skattebetalare ska börja att bära en massa kostnader för människor som enligt EUs regelverk ska bäras av deras hemländer? Det minsta man kan begära är att alla EU miljarder som ges till t ex Rumänien kan tas i anspråk av t ex Uppsala för de kostnader vi får pga deras oduglighet att ge dessa människor en rimlig levnadsstandard i sina hemländer.
Vid beslutsfattande väljer kloka människor att väga "hjärteargument" mot "hjärnargument". Både hjärta och hjärna måste vara med för att vägen framåt ska bli så klok som möjligt. Majoriteten (V, MP och S) i Uppsala tycks använda 98% hjärta och 2% hjärna i t ex denna fråga. Regeringens egna samordnare i dessa frågor har, precis som jag, uttryckt sitt missnöje med att Uppsala går denna väg. Likabehandlingsprincipen är viktig. Och Uppsala måste, precis som övriga Sverige, kraftigt förbättra inkluderingen av flyktinginvandrade för att säkra en social och ekonomisk hållbarhet. Och vi saknar inte andra stora utmaningar. Uppsala och övriga Sverige ska inte ta på sig rollen att på eget territorium svara för EUs fattigdomsbekämpning. Det är en ohållbar och oacceptabel ordning. Vi är världens mest altruistiska samhälle. Det är fint, men altruismen får inte sträcka sig så långt att vår sociala och ekonomiska hållbarhet brakar samman. Hjärta och hjärna tack!
Utöver de perspektiv som grannarna till den "kåkstadsplats" som majoriteten pekat på vill jag fortfarande bl a veta;
- vad händer när en första liknande "kåkstad" är full?
- kommer avhysningar på andra ställen kraftigt påskyndas om ett liknande område etableras?
- vem svarar för säkerheten i ett liknande område?
- hur säkerställs att ingen inom berörd grupp tar betalt av andra landsmän för det kommunen istort överväger att erbjuda gratis?
- hur registreras "gästerna" och vad händer när tre månader gått?
- varifrån ska pengarna tas för att finansiera markhyra, bevakning, sophämtning, avföringshantering, duschutrymme och vatten, skadegörelser etc?
Och de största frågorna jag vill att den demokratiska processen innan liknande beslut fattas är om det är förenligt med kommunallagen och EU-rätten. En kommun som badar i god ekonomi kanske tycker att de kan bjuda på något liknande. Uppsala har en ansträngd ekonomi! Gör om! Gör rätt!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/blivande-grannar-befarar-kakstad-3838699.aspx
fredag 14 augusti 2015
Dax för kåkstäder
Etiketter:
avhysning,
demokrati,
EU rätt,
finansiering,
hjärna,
hjärta,
kommunallagen,
kåkstäder,
likabehandling,
tiggeri
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om kommunen gör det måste det gå att anmäla dem för brott mot Sveriges och EUs lag? Jag personligen kommer också kräva en plats! Född och uppvuxen här.
SvaraRaderaPerfekt för alla nya studenter i höst som saknar bostad!
SvaraRaderaJa... Det är en mycket oklok väg att vandra!
SvaraRadera