Glesbygden

Behövs glesbygden och i så fall till vilket pris? Allt fler mindre och framförallt ogynnsamt belägna kommuner har stora problem med avbefolkning och att den lilla befolkning som finns är spridd i mycket små skurar. Kommunernas kostnader för att försöka ge en minimiservice blir enorma i förhållande till befolkningsunderlaget. Finns det ett samhällsvärde att hålla liv i bygder som sedan länge somnat till eller som närmar sig sotdöden? Är det möjligen att skogsindustrier och metallindustrier skall få samhället att bära vägunderhåll till avverkningsplatser? Precis som i invandrarfrågan tycks glesbygdsfrågan också vara en fråga som man inte talar om utan problemen får leva sina egna liv men inte i en öppen offentlig debatt. Att man på landsbygden med stor härlig tillgång till naturens skönhet inte får del av tätorters servicegrad är inte förvånande. Det förstår alla jag har träffat och som bor i glesbygd. Den frågeställning som de äldre (nästan bara äldre som jag träffat i glesbygden) ställer är "varför vill inte yngre bosätta sig här"? Det finns självklart många svar på den frågan. Att människor samlas på en allt mindre yta är inte bara en svensk företeelse, det har skett och sker i hela världen. Som vanligt tycker jag att man skall ta i frågeställningarna/problemen och hitta konstruktiva vägar framåt. Till att börja med handlar all utveckling om individers vilja och förmåga. Ingen plats kan utvecklas om det saknas en eller flera individer som vill göra det jobb som krävs för att det skall bli verklighet. Med det som utgångspunkt så kanske det är dax för de som äger mark i områden som ingen är intresserad av att tänka i nya banor. Det kanske är dax att göra som man gjorde i t ex USA och Australien där nybyggare reste till "nada" och skapade nya bärkraftiga samhällen utifrån att de fick en liten plätt mark som de mutade in. Det kanske är dax för markägarna att upplåta mark till personer som är villiga att bostätta sig där och slita för att skapa något nytt och bärkraftigt för sig och sin familj! Det finns många kineser i världen och de är vana att jobba hårt! Självklart är även Centerpartiets förslag om matturism och närodlad alkohol, i kontrollerade former, ytterligare sätt att skapa mer livskraft i glesbygd och på landsbygden. Eftersom jag är tränad i scenarieplanering blir ytterligare en väg framåt för glesbygdskommuner (tyvärr) att välja ut någon eller några bärkraftiga platser och sedan erbjuda alla att flytta till dessa platser. De som inte vill de får acceptera att i princip all samhällsservice kommer att upphöra. Är det rimligt att göra på något annat sätt?