Finns något bra med glädjebetyg?
Många av oss människor är känsliga för kritik. Varför är det så när konstruktiv kritik är det bästa vi kan få för att ha en chans att förbättra oss? Under mina år som pappa, som chef inom näringslivet och som politiker har det varit intressant att hantera utvärderingar med barn, medarbetare, politiska kolleger eller tjänstemän. Av tio ”betyg” som återkoppling i någon form av utvecklingssamtal har ofta sju eller åtta exempel varit bra och två till tre med lite större förbättringspotential. Ändå är det de två till tre som upplevs som negativt som ”biter”. Det är positivt att få konstruktiv kritik om man ständigt strävar efter att bli bättre.
I inga sammanhang är ”glädjebetyg” något positivt. Lärare och skolledningar som ger dem, eller uppmuntrar dem, ska skämmas. Det är dåligt för eleven, orättvist mot andra elever när de ska konkurrera om att komma in på högre utbildningar och vilseledande för kommande arbetsgivare. I GP skriver Per Ola Olsson en i sammanhanget läsvärd artikel.
”För det är trots allt genom att identifiera svagheterna som framsteg och förbättring uppnås.”
”För andra leder betygsinflationen till att de blir undanträngda från utbildningar de egentligen är behöriga till. Vari ligger då värdet i att sträva efter kunskap och utveckling? I förlängningen innebär det också att vi riskerar att få yrkesverksamma som inte har tillräckliga kunskaper. Den värmande känsla man kan få över att se även omeriterade studenter glädjas över att ha kommit in på läkarlinjen byts ju snart mot iskall rädsla när man inser risken att vederbörande en dag kommer stå över ens egen sjukhussäng.”
https://www.gp.se/ledare/ingen-blir-glad-av-glädjebetyg-1.103563451
I bråket som i nedan artikel påstås finnas mellan Ulf Kristersson och Elisabeth Santesson finns enkla lösningar. Kung slår alltid knekt. Och en ekonomutbildad vid Uppsala universitet slår alltid en ekonomutbildad från Örebro ”universitet”. Det är väl inte glädjebetyg från Örebro universitet som kanske får Santesson att inte förstå att staten nu bättre måste hjälpa till att få ordning på skolan, äldreomsorgen, sjukvården och eftersatt underhåll av befintlig basinfrastruktur? Kan det bara vara ambitionen att bli statsminister som motiverar?
https://www.expressen.se/nyheter/interna-mejlet-visar-sprickan-i-m-toppen/
Jag måste dock tillägga att jag tycker finansdepartementet gör rätt i att pressa på kommunerna att tänka om och jobba smartare. Det går tveklöst. Tyvärr använder ofta stads- och ekonomidirektörer bara osthyvelmetoden. Den är dålig. Ansvariga politiker bär en stor skuld till att den metoden tillämpas när bättre ekonomisk hushållning måste tillämpas. De är för fega för att göra det som krävs, att prioritera! Att det finns mycket ineffektivitet i allt för många kommuner är helt säkert. Nedan skriver två från Skattebetalarnas förening om hur mycket Uppsala kommun minst i pengar räknat kan jobba smartare. Pengar som då till exempel kan styras om till pedagogisk verksamhet inom skolan.
”Sveriges kommuner går, precis som privatpersoner och företag, mot tuffare tider. Stigande räntor, hög inflation och potentiellt minskande intäkter ökar trycket på många kommunala budgetar. Men precis som för hushållen är krisen ett tillfälle för kommunerna att se över kostnaderna och vad man bör prioritera. Och inte minst att se till att man får valuta för de skattepengar som spenderas.”
”I rena kronor är potentialen störst i Uppsala kommun där det handlar om 320 miljoner kronor om året i oförklarliga kostnader för de fyra välfärdsområdena, när man tar hänsyn till strukturella faktorer och viktar mot vilken kvalitet som levereras.”
”I rena kronor är potentialen störst i Uppsala kommun där det handlar om 320 miljoner kronor om året i oförklarliga kostnader för de fyra välfärdsområdena, när man tar hänsyn till strukturella faktorer och viktar mot vilken kvalitet som levereras.”
https://unt.se/debatt/artikel/lanets-kommuner-kan-spara-770-miljoner-kronor-arligen/jop5ywqr
Kommuner som levererar likvärdig eller till och med bättre kvalité, inom välfärdens kärnverksamheter, för jämförbara pengar är bäst. De kommunerna ska också få betyget bäst. Under de kommande 3-5 åren borde detta mått vara det enda kommuner ska tävla om. Alla andra tävlingar ska i nuläget betraktas som slöseri att lägga resurser på att delta i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar