måndag 22 maj 2023

Bättre sent än aldrig

Fler ingenjörer tack!

Under flera år har jag bloggat om artificiell intelligens, AI, och teknikens möjligheter och hot. Det är bra att äntligen, om än senfärdigt, allt fler debattörer börjar försöka förstå vad som händer inom AI utvecklingen. Adam Cwejman, GP, ger sig nedan in i leken.

De första stenverktygen förstärkte människans kapacitet att slå sönder både sten och andra människor. Den första tryckpressen ökade dramatiskt möjligheten för ord och tankar att spridas över stora geografiska avstånd, i spåren följde både krig och kunskap. Flygplanet gjorde långsam förflyttning snabb och förminskade världen, för både människor och bomber. Gemensamt för alla mänskliga tekniska framsteg, från civilisationens gryning till vår tid, är att de har ökat människans kapacitet att utföra en handling. Det må vara styrka, beräkning eller förflyttning.”

Men vad mänskligheten står inför med den ständigt accelererande utvecklingen av artificiell intelligens (AI) är något annat än ännu ett nytt och häftigt redskap. Bortom diskussionen om vilka jobb AI-tjänster kan utföra åt oss och hur vi kan effektivisera forskning, juridik och medicin ställs vi inför en fråga av en närmast existentiell natur.”

Vi har vardagsföreställning om en tydlig uppdelning mellan levande väsen och maskiner, men egentligen vet vi inte hur medvetande förhåller sig till den materiella verkligheten, vi vet däremot att AGI är konstruerat för efterlikna människans sätt att tänka.”

Just nu är AI i huvudsak en teknisk och finansiell fråga. Vi har datorkapaciteten att skapa stora AI-modeller som hjälper oss med allt från programmering till att skriva rutinmässiga referat. Möjligheterna att göra produktivitetsvinster är ofantliga, så investeringar strömmar förstås in.

”Men nu är det dags att det här blir en angelägenhet för fler än ingenjörer, riskkapitalister och specialintresserade. Utvecklingen av AI och på sikt även AGI är en angelägenhet för hela mänskligheten, likt klimatförändringar, genmodifikation och antibiotikaresistens.”

Industrialiseringen innebar en stor social mobilisering av arbetskraften vilket gav upphov till arbetsmarknadslagar och fackförbund. Internets framväxt har resulterat i en långt gången diskussion om rätten till privatliv, integritet och transparens. Det behöver inte vara annorlunda med just AI. Kommande generationer kommer att vara tacksamma för att vi närmade oss denna milstolpe i mänsklighetens historia med försiktighet och ödmjukhet.”

https://www.gp.se/ledare/lämna-inte-ai-till-ingenjörerna-1.97623782

Jag hade nyligen en träff med min mentor. Vi var rörande överens. Sverige behöver många fler invånare som brinner för att bli ingenjörer. Och som älskar att arbeta som ingenjörer. Utan ingenjörerna hade aldrig Sverige varit så utvecklat som det är. Det gäller både teknikutvecklingen och dess infrastruktur och systematiken som tidigare väl styrde vårt unika samhälle, Sverige. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Det som särskilt gjort det svenska samhället mycket konkurrenskraftigt är en god systemförmåga och att vi inte är så hierarkiska jämfört med de flesta andra. Även i en AI-styrd värld blir systemtänkande och organisationseffektivitet avgörande för ett samhälles framgångsreceptet misslyckanden.

Att till exempel prata om ”Ett Uppsala” hjälper inte för att skapa fungerande system. ”Ett Uppsala” där dess delar och underleverantörer levererar det de ska med kvalité kräver systemtänkande och arbetsprocesser som ser till så att olika verksamheter tillsammans skapar måluppfyllelse. En verksamhet uppdelad i enheter är uppdelad i enheter. ”Ett” kan vara en huvudman eller en ägare, men det är många enheter med olika uppdrag och som har egna mål. De målen kan vara delmål i en helhet, i ett system med till exempel syftet att ge våra barn en konkurrenskraftig bildning. AI kommer att kraftigt förbättra mycket. Relationer mellan oss människor och förmågan att få system att leverera med kvalité får vi människor fortsatt säkerställa. De samhällen som lyckas utvecklas bäst.

”Delar som samverkar mot ett gemensamt syfte.”

https://www.effektivstyrning.se/wp-content/uploads/2021/06/Nr-56-Systemtankandets-grunder-juni-2021-1.pdf



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar