Oavsett om girighet räknas som en så kallad "dödssynd" eller inte så är det en stark kraft som vägleder allt för många. Även om jag inte kan förstå hur man kan finna energi genom girighet anser jag att det är en stor skillnad mellan kortsiktig eller långsiktig girighet. Jag tycker att människor som drivs av pengar i vart fall ska möta ett samhällssystem som motarbetar kortsiktighet. Kortsiktighet gynnar bara girighet och jag kan inte se att det fyller någon samhällsnytta. Vad tjänar samhället på många av de kortsiktiga finansiella transaktioner som dagligen äger rum? Delar av den finansiella marknaden, med alla dess kreativa finansinstrument, påminner mycket mer om spelföretag som Mr Green eller Unibet. Men ska inte den finansiella sektorn, som förväntas vara den moderna ekonomins blodflöde, vara hårt reglerat och fokusera på grundläggande in och utlåning utan en massa instrument som oftast bara utsätter många för svåruppfattade risker? Samhällssystemet ska inte gynna kortsiktighet och kortsiktigheten kan sannolikt endast bekämpas genom kraftiga internationella skatteöverenskommelser som gör det olönsamt att ägna sig åt kortsiktig spekulation. En spekulation som oftast finansieras med dina och mina pensionspengar.
http://www.dn.se/ekonomi/risk-for-ny-finanskris-nar-europas-banker-granskas/
Även om ekonomi är något vi människor uppfunnit finns grundläggande regler som man inte kan bortse ifrån. Vi kan alltid ändra det ekonomiska systemet men varje ändring innebär maktförskjutningar som är svåra att genomföra. När ränteavdragen tas bort leder det till fall på bostadspriserna och att bankerna tjänar mindre på sin många gånger oansvariga utlåning. Om ränteavdragen tas bort upphör skattekollektivets subventionering av låntagares riskexponering. Vi talar om massiva skattesubventioner. Här finns mycket pengar att fördela om för politiker. Anders Borg, föredetta finansminister, ville avveckla ränteavdragen. Den nya politiska ledningen vill nog oxå ge sig på dessa pengar.
Grundläggande för ekonomin är att den extrema utlåning vi bevittnat de senaste sex åren är ohållbar utan en kraftig tillväxtekonomi. Vi har ingen kraftig tillväxt i västvärlden. Vi har kraftigt belånade invånare. Vi har några få människor som är enormt rika. Vi har ett antal globala företag med enormt starka balansräkningar. Och när Lehman Brothers gick i konkurs 2008 blev det tydligt att "kejsaren är naken". Ändå fortsätter vi som tidigare mot stupet genom att låta sedelpressarna gå och inte ta de nödvändiga omstruktureringar som krävs inom världsekonomin. Bl a en bättre förmögenhetsfördelning. Det är inte sunt att den hårt slitande medelklassen de senaste 30 åren förlorat mycket jämfört med de fåtalet extremt förmögna. Den ekonomin är inte hållbar och bubblan spricker till sist. Och det kanske är nödvändigt att det spricker för att något nytt ska uppstå. Finanskraschen 2008 fick aldrig riktigt tvinga fram nödvändiga stålbad i västs ekonomier. Sedelpressarna har skjutit upp stålbadet som kommer. Och det kommer utan tvekan om den låga tillväxten fortsätter. Fattar inte vem som helst att det är ohållbart att leva över sina tillgångar och över sin förmåga att skapa värde? Sedelpressarna kan inte rulla på så fort som nu hur länge som helst.... Vilka blir effekterna när stålbadet drar igång? Mer jämställdhetsintegrering kanske.....
Moderaterna ändrade sin image och delvis sin politik genom att lägga till "nya" före firmanamnet. Västvärlden behöver lägga till ett "Nya" före vår ekonomi. Det krävs ett Nytt ekonomiskt system! Och det är inte ett kommunistiskt system!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar