Svenska språket centralt
I Uppsala har jag nu träffat både lärare och rektorer som är ”förbannade” över hur illa grundskolan sköts. Nu senast är frustrationen stark mot att anslagen till skolorna enligt rektorerna i verkligheten innebär nedskärningar. Inflationen gör onekligen läget ekonomiskt allvarligt. Samtidigt skiljer sig minoritetsstyrets skolbudget marginellt från Alliansens alternativ. Det är hög tid att komma på nya sätt att uppnå skolans syften. Sätt där inte tron på mer pengar eller fler lärare är de enda förslagen.
Likvärdigheten, en likvärdig skola för alla, är en av huvudanledningarna till dagens generella kvalitetsproblem. När skolklasserna har för omfattande språk- och ordningsproblem får alla barn en dålig undervisning. De flesta lärare vet att det är så. Resursskolorna, anpassade skolor, måste stärkas och elever med språkproblem måste få bättre hjälp med att fortare lära sig svenska. Inte minst i det uppdraget kan digitala språkläromedel som kan individanpassas göra stor positiv nytta. Det är dags att skrota ambitionen att alla barn ska gå i ”samma klass”. 80/20-regeln gäller nog även eleverna. 20 procent av eleverna behöver anpassade skolmiljöer och det tjänar 100 procent av eleverna på.
Stora problem med svenska språket, otillräcklig kunskap om hur man får uppfostra barn och risk för psykisk ohälsa gör att extrapersonal från pooler av arbetslösa inte ses som en stor avkastningsmöjligheter. GP publicerade nyligen en läsvärd artikel om varför vi måste ha bättre koll på svenskakunskaperna inom arbetskraften.
”Överenskommelsen bakom den nya regeringen, Tidöavtalet, ryggar inte för ämnen som rör integration och segregation. Det är positivt. En viktig pusselbit saknas dock ännu, för att kunna bedriva en bättre integrationspolitik, nämligen bättre kännedom och förståelse för utvecklingen av språken i landet. Hur märkligt det än kan låta, så saknas statistik om hur många som talar vilka språk i Sverige. Med tanke på hur snabbt befolkningssammansättningen förändrats de senaste decennierna på grund av den stora invandringen, är detta ett problem.”
”Om man tycker att språk är en känslig fråga, ska man vara medveten om att det också har konsekvenser att inte ta fram och föra statistik.”
”Hur det går för barnen i skolan, var vi väljer att bo, hur vi lever, hur våra myndigheter arbetar, allt är på något vis relaterat till språk och hur vi förstår varandra – eller inte.”
”Svenska myndigheter lägger idag mycket resurser på information och tjänster på olika språk. Inte främst på landets fem nationella minoritetsspråk, utan på invandrarspråk. Det kan vara filmer, broschyrer, hemsidor och telefonrådgivning på andra språk än svenska. Här tvingas myndigheterna famla i mörkret, då de saknar koll på hur behovet ser ut. Genom att det saknas fakta öppnar man även för spekulationer, konflikter och även rena konspirationsteorier. Med tillgång till fakta kan alla i stället för att gräla om hur verkligheten ser ut, fokusera på diskussion om hur vi ska förbättra saker i samhället. Data är också viktigt för att kunna använda dessa i vidare forskning om hur vårt land utvecklas.”
”I Sverige tar vi fram statistik om nästan allt. Om sociala relationer, sjukdomar, bostäder och utbildning. I till exempel Finland och Kanada är detta med språk inget konstigt och där tar man fram statistik. Varför skulle språk behöva vara tabu i Sverige?” Här skulle den nya regeringen verkligen kunna göra en insats, genom att ta bort de skygglappar som vi satt på oss själva i Sverige. Ordning och reda måste också gälla fakta och kunskap. Fakta om verkligheten måste trumfa ängslighet. Vi behöver börja studera och följa utvecklingen när det gäller språk i Sverige.”
LO är vilse. Det är hög tid att löpande hjälpa Sveriges invånare med språktester. I kombination med mer omfattande praktiska övningsmoment kan det bli väldigt bra. Om föräldrarna kan bättre svenska gynnar det barnens utveckling i samma språk som är viktigt i det svenska samhället. Ur ett likvärdighetsperspektiv är bättre träning i svenska för invandrade det bästa vi kan göra.
”En gammal man ramlar i sitt hem, slår sig i huvudet och larmar hemtjänst. Ingen kommer eller hör av sig. Åldringen upptäcks först när nattpatrullen kommer på rutinbesök. Hur kunde det ske? Nyköpings kommun grävde och fann att orsaken var bristande svenskkunskaper. Den vikarie som borde ha åkt på larmet förstod inte larmtelefonens syfte. När en chef ringde upp, missförstod hen vad som sades och åkte hem till sig i stället för till den larmande.”
https://www.expressen.se/ledare/nej-spraktester-ar-inte-etnisk-diskriminering/
Expressen har fel, våra barn behöver både lära sig att skriva med penna och att använda datorer smartare än att bara vara konsument. Det är ingen tvekan om att vi ägnar för mycket tid åt skit på Internet. Där finns samtidigt ett ”universum” av lättillgänglig kunskap. Att bli upprörd av vad Strandhäll säger är lätt men att dissa moderna verktyg i skolan är dumt.
”Skärmar är underhållande och vanebildande.”
https://www.expressen.se/ledare/annika-strandhall-har-fel-om-skolan/
Johan Rudström, UNT, skriver läsvärt om skolans långvariga misslyckande i Uppsala nedan.
”I portalparagrafen i Skollagen, den fjärde, står att skolan ”ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Vidare att ”i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.”
https://unt.se/ledare/kronika/artikel/allt-fler-elever-offras-i-den-svenska-skolan/jd19411j
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar