Ekonomisk hushållning och smart miljöpolitik
När börjar många svenskar, särskilt unga människor ryta till och kräva en förbättrad bostadspolitik? Hur generationsrättvist är det att de som idag är 40-talister länge kunde köpa sina bostäder för väldigt låga kostnader och energikostnaderna var vid internationell jämförelse väldigt låga? Hur många unga har idag råd att flytta hemifrån till en liten egen lägenhet när en etta i storstäderna kostar flera miljoner? Hur många unga har idag råd att hyra en nyproducerad etta om de får en chans?
Det är hög tid att ryta till mot statens företrädare, regeringen, och kräva att Boverket ändrar sina strikta regler och gör det möjligt för byggen av många delningslägenheter liknande studentrum. Också att enbart delar av nybyggen ska ha alla dagens tillgänglighetskrav. Moderna delningslägenheter är inte bara en attraktiv möjlighet för unga och studenter utan även för människor som gärna använder mer av sina pengar till annat än mat och bostadskostnader.
Det är också hög tid att ryta till mot statens företrädare, regeringen, och kräva att Boverket skapar möjlighet för "Social housing" även i Sverige för personer med väldigt dålig självförsörjningsförmåga. En stor skillnad med andra länders koncept för "Social housing" är bland annat att statskassan får subventionera boendekostnaderna för de behövande. Inte minst med tanke på statens ansvarslösa migrationspolitik, och misslyckade integrationspolitik, är det mycket rimligt. Dagens dyra hyror täcks inte tillräckligt av statliga bidrag och det drabbar kommunernas skakiga ekonomi.
Margareta Barabash, GP, skriver läsvärt om hur Riksdagen och dess politiska lag konsekvent misslyckas med bostadspolitiken i Sverige. Hur kan det vara så? Hur svårt kan det vara om man utgår ifrån behov, efterfrågan och betalningsförmåga? Hon missar dock ett faktum med många av de ungas representation i demokratiska församlingar, de flesta är politiker-broilers. Till skillnad från all annan verksamhet får en 18 åring samma arvoden som en 63-åring. Ett ungt kommunalråd eller ung riksdagsledamot har väldigt mycket högre ersättningar än 99% av andra unga. Inte särskilt representativt med andra ord. Och hon riktar udden fel, det är rikspolitikerna som måste se till så att Boverket tillåter mycket flexiblare boendelösningar med mindre skall-krav än nu. Allt för ofta finns systemfelen att finna inom rikspolitiken. Allt mer dumt hittas också på av EU-byråkratin.
”Det är inte konstigt att dagens unga är mer pessimistiska än någonsin. Det ekonomiska tillståndet har sett bättre dagar. Klimatångest är ett slags allmäntillstånd. Sociala medier vållar alienation och psykisk ohälsa. Och som pricken över i finns det ingenstans att bo. Byggtakten avtar i Sverige. Det råder bostadsbrist i 204 av landets 290 kommuner, trots att majoriteten av kommunerna anser att de har bostadslämplig mark, enligt 2022 års rapport från Hyresgästföreningen (HGF).”
”I Göteborgs stad har över 90 procent av alla 20–30 åringar inte råd att köpa en etta (Riksbyggen, 2022).”
”De 20-plussare som tack vare slit och uppoffringar ändå lyckas skrapa ihop till en kontantinsats (och når upp till bankernas månadsinkomstkrav) inleder vuxenlivet med ett miljonlån på halsen. För några decennier sedan hade detta setts som absurt, men i dag höjer man inte ens på ögonbrynen.”
”2022 blev året med fallande bostadspriser. Men de faller från historiskt sett så pass höga nivåer att drömmen om en egen bostad förblir onåbar för många unga. Och då har vi inte ens tagit upp räntehöjningarna."
”Att kalla situationen katastrofal vore närmast slöseri med hyperboler. Ändå är den mest dramatiska bostadspolitiska händelsen på senare år när Vänsterpartiet fällde regeringen Löfven sommaren 2021 över ett förslag om fri hyressättning vid nyproduktion. Annars lyser såväl reformerna som en bredare debatt med sin frånvaro. Varför? En förklaring skulle kunna vara att få unga är engagerade i kommunpolitiken. Bland de som valdes in till kommunfullmäktige i höstens val är sex procent under 30, trots att åldersgruppen 18—29 utgör 15 procent av befolkningen (AB 22/12).”
”Vi behöver fler unga som engagerar sig partipolitiskt. Men också fler äldre kommunfullmäktigeledamöter som ser till den yngre generationens behov. Låt 2023 bli året där bostadspolitiken åter hamnar på dagordningen.”
https://www.gp.se/ledare/varför-ingen-bostadspolitisk-debatt-i-sverige-1.88918579
En sak är helt säker, Uppsalaborna måste mycket bättre än hittills få påverka hur Uppsala byggs ut. Nu är det bestämt, 6-9 juni 2024 kommer Uppsalaborna få tycka till om hur de bäst tycker att Uppsala ska byggas ut. Att vi ska växa attraktivt är en stor majoritet för. Hur finns det uppenbarliga delade meningar om. Nedan några nedslag från gårdagens mediatäckning av Utvecklingspartiet demokraternas presentation om när Uppsala genomför sin nästa folkomröstning. Känns särskilt positivt att den genomförs i samband med Europaparlamentsvalet. Då får de stora lokala frågorna betydligt större genomslag än när kommunval blandas med riksdagsval. Det är hög tid för den övriga oppositionen i Uppsala att "step-up"!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/klart-uppsala-ska-folkomrosta-men-om-vad
https://sverigesradio.se/artikel/klart-forslag-pa-datum-for-folkomrostning-om-sparvagn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar