Unga utan hopp

Hayek och libertarianernas sista suckar
När jag igår strök mina skjortor tittade jag parallellt på ett SVT program om Thomas Ravelli och en släktresa han bjöds på (skattepliktigt?...). Det var särskilt en reflektion som fångade mig. Ravelli konstaterade att det på kort tid (200 år) har varit många samhällsomvälvande förändringar i Europa. Så är det. På väldigt kort tid, och förändringstakten minskar inte! Ravellis resa slutade bland avlägsna släktingar i Italien.
http://www.economist.com/news/europe/21618897-italian-prime-minister-struggles-reform-and-revive-economy-renzi-redux?zid=307&ah=5e80419d1bc9821ebe173f4f0f060a07

På nyheterna som följde kunde man ta del av en ung italiensk familj som tappat allt hopp om att leva i Italien och nu istället packade för att söka lyckan i Göteborg och Sverige. Det italienska paret väntade barn och tyckte sig se att deras liv skulle kunna bli mycket bättre i Sverige än i Italien. Inte minst eftersom de svenska föräldraförsäkringarna och förskolan är så enormt fördelaktig jämfört med de allra flesta andra länder. Kvinnan såg också fram mot en kollektivtrafik som går i tid..... I samma reportage fick vi höra att Italien nu har en ungdomsarbetslöshet på svindlande 40%! Situationen är den samma i bl a Grekland, Spanien och Portugal. Massor av Europas unga ser en mörk tillvaro och känner svagt eller inget framtidshopp. Det är en farlig, mycket farlig situation. Hopplöshet kan snabbt tända negativa lågor som bränner mycket i sin framfart.

Inte minst i Italien ifrågasätts det marknadsliberala synsättet kraftigt. I allt fler tidningar, ansedda affärstidningar, kan jag se att världen är påväg bort från den marknadsliberalism som Thatcher och Reagan släppte loss i den Anglosaxiska världen. Den gjorde utan tvekan nytta i det då nödvändiga paradigmskiftet. Men vad väntar nu? Vad tror du? Jag tror att vi tveklöst går mot en kinesisk modell! Vad innebär det? Det innebär att politiken återigen kommer att spela en viktig roll för hur verkligheten utformas. Marknadskrafterna blir självklart kvar men de förlorar i styrka efter att sedan 80-talet växt sig väldigt starka. Kommer alla länder/regioner kunna klara detta maktskifte framgångsrikt? Bara de som klarar av att ha en kompetent och rimligt stark politisk ledning. Det hade Sverige. Det har inte Sverige längre. Vi får se hur det går!