Vem ska betala?
Att vilja ha en bostad och att vilja bo mindre trångt är en sak, att ha råd med det är något annat. Det är bland annat därför som bostadspolitiken och Boverket måste tänka om. Bostadspolitiken kan med fördel säkerställa att Boverkets baskrav kan sänkas och/eller att undantag från huvudregler kan accepteras för att bygga billigare boendelösningar för personer som vill bo så billigt som möjligt, eller som inte har råd med annat.
Om kommunerna nu ska göra mer samhällsnytta än vanligt borde till och med en icke vänster regering överväga kraftiga statsstöd till Allmännyttan i städer med stor efterfrågan på bostäder. De kraftiga statsstöden skulle med fördel helt inriktas på att bygga mycket prisvärda boendeformer. Boendeformer som med fördel bygger på många delningsprinciper. Liknande studentbostäder där man delar på många gemensamhetsytor. Att det byggs massor av hyresrätter med höga hyror är inte hållbart om många av dem som kommer att bo i lägenheterna är bidragsberoende. Mer och mer av våra skattepengar kan inte slukas upp i bidragssystemen. Istället behövs mer gemensamma resurser för att stärka en hållbar tillväxt i landet Sverige.
https://www.gp.se/ledare/fler-hyresr%C3%A4tter-l%C3%B6ser-inte-g%C3%B6teborgs-segregation-1.91593876
Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om hur farligt högt belånade många svenska hushåll är. Effekten av det när räntekostnaderna bara ökar och ökar ska inte underskattas.
”Svenskarna är ett av världens mest belånade folk. Det kan låta konstigt med tanke på att svenska regeringar sedan 1990-talskrisen gjort det till en helig princip att hålla den statliga belåningen under kontroll. Som andel av bruttonationalprodukten hamnar den svenska statens belåning på omkring 35 procent. Jämför det med privathushållens skulder som andel av BNP som är på 95,7 procent - en fördubbling mot 90-talets nivåer.”
”Det är i hög grad politiska beslut som har bidragit till att svenskar tagit stora lån utan någon plan om hur dessa ska betalas tillbaka. Det kan komma att stå många väldigt dyrt.”
”Lärdomarna från finanskraschen 2008 om att ha tillräckligt med reserver tycks gälla för bankerna men inte för privathushållen som har uppmanats att utnyttja det fulla låneutrymmet.”
”Många har på grund av låga räntor, låga krav på amortering och subventioner fått intrycket av att lån är billigt, riskfritt och långsiktigt hållbart. Det är förstås bra att kunna låna till sin bostad. Men vad som har hänt i Sverige är att lånen har blivit stora och många inte har tagit höjd för högre räntor eller att lånen någonsin behöver betalas av. Svenskar har kallt räknat med att ökade värderingar löser den biten. Det gör Sveriges befolkning väldigt känslig för plötsliga fall på bostadsmarknaden. Sverige saknar helt enkelt en sund amorteringskultur och det beror i hög grad på politiska beslut.”
https://www.gp.se/ledare/överbelånade-hushåll-ett-systemhot-mot-svensk-ekonomi-1.91701545
Det är dags för svenska politiska beslutsfattare att inse det allvarliga läget i svensk ekonomi. Om behovet av bostäder ska matchas mot betalningsförmåga måste regeringen driva igenom regelförändringar hos Boverket som möjliggör prisvärda byggen av många mindre lägenheter som delar gemensamhetsutrymmen. Det är bråttom. Sverige har sämst tillväxt i hela EU. Bifogad artikel om prognosen för svensk tillväxt borde få alla politikers varningsklockor att klämta. Kylberg, Gylls och Hannas varning i Di-artikel 2015 börjar tyvärr bli verklighet. De politiker som bryr sig om det svenska folkets välmående behöver ”step-up”.
https://www.tv4.se/artikel/1H1xJgyJTlKETXhPWUYyfe/ny-prognos-svensk-tillvaext-laegst-i-eu
Skuldbördan för många svenskar blir för var dag allt tyngre att bära. Som under 90-talskrisen hamnar nu många invånare i personliga tragiska situationer. På bara ett år har styrräntan i Sverige ökat med tusentals procent. Sug på den…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar