Aj, gör om, gör rätt

Var går gränsen?

Var går gränsen för hur mycket man som ledande partirepresentant får tycka om det avviker från stämmobeslut? Särskilt intressant blir denna fråga inom ett parti som positionerar sig som Sveriges öppnaste och som en folkrörelse. Många av oss människor inser och accepterar att vi lever med ständiga förändringar. Vår nutid innebär också att väldigt snabba förändringar kan vara kraftiga. Därför verkar nu många partiledningar tycka att de kan ta sig rätten att då och då offra viktiga politiska stämmobeslut utan bred förankring. Migrations och integrationsfrågorna har på kort tid gått ifrån att vara viktiga samhällsfrågor till de av folket ansedda viktigaste frågorna. På kort tid har även de mest strutsiga personer och organisationer insett att Sveriges sätt att sköta politiken och processerna runt migration och integration har havererat. Inte minst har ansvariga ministrar nu sagt att "vi nått gränsen för vad vi klarar av". Finansminister Magdalena Andersson är tydlig med att läget är akut, främst i våra kommuner. Regeringen presenterar nu en extrabudget på 11 miljarder, varav 8,3 miljarder ska riktas till kommunala åtgärder. Vissa av oss har klarat av att bättre än andra prognostisera denna utveckling för länge sedan. Några av oss jobbar också för fullt med att hela tiden, bland annat inom migrations och integrationspolitiken, ta fram och marknadsföra förslag på problemlösning och möjlighetsförstärkning.
 

I går uteslöts den centerpartistiske riksdagsledamot Staffan Danielsson från riksdagsgruppens samtal i migrationsfrågor. Av det jag hört om honom, av honom och av det han gör uppfattar jag inte honom som en haverist. Däremot som en folkrepresentant med starkt folkligt stöd i sin valkrets, stor integritet och en realpolitiker. Att utesluta en folkvald representant, för att han till exempel uttalat sig i folkvandringsfrågor utan att ha rådgjort med partiets talesperson, är en oacceptabel ordning inom ett demokratiskt arbete. De verksamheter som vill vara relevanta, och som vill landa mer rätt än fel i sina ställningstaganden, väljer att ha högt i tak och inte låsa in sig i hörn. De verksamheter som vill ha konkurrenskraft måste också processa frågor så att både hjärna och hjärta inkluderas. Danielsson har av vad jag kunnat ta del av också varit väldigt tydlig med vad han och hans valdistrikt tycker i förhållande till tidigare Centerpartihållning i stort. En, kan hända känslomässig, oförmåga att låta logiska argument få komma till tals borde inte kunna ursäkta att utesluta vissa folkvalda från det politiska arbetet. Var går rimliga gränser för ett sådant agerande?

http://www.di.se/artiklar/2015/11/12/centerpartist-utestangs-fran-samtal/
http://staffandanielsson.blogspot.se/2015/11/chockad-ledsen-upprord-och-avstangd.html?m=1
http://www.di.se/artiklar/2015/11/12/andersson-presenterar-andringsbudget/
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/situationen-aer-knappt-hanterbar-19964