Det viktigaste först
Det har nog inte undgått någon att Sverige på många sätt har stora samhällsproblem att lösa. När man har stora problem att lösa behöver man prioritera. Om man inte prioriterar löser man inga stora och växande problem. Och oavsett vad politiker säger så är våra resurser alltid begränsade. Prioritering innebär att just välja något före något annat. Till exempel en lärare istället för en kommunikatör. Eller att säkra dricksvattenförsörjningen och elförsörjningen före spårväg… Och varför måste offentliga lokaler alltid hålla världsklass på nivå med världens rikaste företag? Är det inte rimligare att offentliga lokaler är "tillräckligt bra" att besöka och arbeta i? Tillräckligt bra innebär betydligt lägre kostnader än världsklassbra. I ekonomiska tider som nu är "good enough" viktigare än på länge.
Den globala konsultfirman WSP har under flera år lyft fram hur illa det står till med svensk basinfrastruktur. Vatten- och avloppssystem, elförsörjningssystem och inte minst tågsystemen. I den verkliga världen är det fundamentala infrastruktursystem för att ett samhälle ska kunna fungera bra. Utan dessa system fungerar inte ett samhälle. Utan dessa system är man inte ett välfärdsland. Det är bland annat därför som länder som anfaller andra samhällen ofta fokuserar på att slå ut just dessa funktioner för att invånarna under attack ska ge upp.
Expressens ledare skriver läsvärt om hur allvarliga brister vi har i vår basinfrastruktur. En konsekvens av bland annat detta är att i kristider föreslår Uppsala Vatten och Avfalls styrelse en taxehöjning på
”Friskt, kallt, rinnande vatten direkt ur kranen är en lyx som de flesta svenskar tar för given. Att det är en lyx inser man först vid utlandsresor, där kranvattnet smakar simbassäng eller inte ens kan drickas. Vad jobbigt att tvingas koka allt vatten, eller bära hem tunga och onödiga plastflaskor!”
”In Sweden we have a sewage system, där vattnet är gott och jättebilligt. Men svenskarna har kanske inte skäl att skryta så länge till. Under våra fötter finns ledningar motsvarande fem varv runt jorden, varav de flesta grävdes ner under rekordåren. Många reningsverk och vattenverk byggdes med statliga bidrag under samma period. Med en beräknad livslängd på 50-70 år börjar det nu bli hög tid att förnya dem. Läckande, slitna ledningar leder till att mellan 16 och 25 procent av vattnet försvinner på vägen. Det är ett onödigt slöseri. Men att byta ut dem kommer att kosta.”
”Avloppsfrågan är ingen skitsak.”
https://www.expressen.se/ledare/avloppen-en-tickande-bomb-under-vara-fotter/
WSP har återkommande agerat för att politiken ska inse vad som måste tas på större allvar kopplat till vår basinfrastruktur. Visst talar de utifrån egna konsultintressen men det är av mindre betydelse eftersom bristerna är väl kända. De baserar sina "kampanjer" om läget inom svensk basinfrastruktur på fakta. Ta gärna del av några av deras värdefulla rapporter nedan. Ett enkelt synsätt på att vi inte bättre tar i dessa mycket viktiga underhållsfrågor är att vi skjuter allt mer problem framåt till våra barn och barnbarn. Det är skamligt.
https://www.wsp.com/sv-se/insikter/vattnets-infrastruktur-idag-och-imorgon
Det finns en "tipping point" för det mesta. Inte minst när kommuner, föreningar och företag ägnar sig åt investeringar gäller det att prioritera klokt. Jag kan inte tillräckligt många gånger påminna om att alla resurser är begränsade och ständiga prioriteringar måste göras. Är det till exempel viktigare att säkerställa att det finns tillräcklig badbassängskapacitet i Uppsala de kommande tre åren eller att bygga spårväg som kanske behövs först någon gång på 2040-talet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar