Prioritera, prioritera och prioritera
En ”ledare” inom tekniken är något varigenom energi strömmar. Sug på den. Hur många av dem du känner till som tagit på sig en ledarroll får energin att strömma runt sig? Inom ideella verksamheter är det enkelt. Utan ledare med förmåga att se och engagera dör verksamheten. Inom främst näringslivet men också offentlig sektor tros många i toppen tro att energi och engagemang skapas genom allt högre chefslöner. Det är inte sant och har också vetenskapligt bevisats. Enkelt uttryckt kan ett framgångsrikt ledarskap sammanfattas med 20% strategiskt och taktiskt arbete och 80% att vara ute med sina ”trupper” för att motivera och praktiskt bidra till måluppfyllelse. Allt för många ”ledare” ägnar 80% av sin tid på saker som inte bidrar till måluppfyllelse av kärnuppdragen. De ledare som prioriterar rätt blir ofta mycket framgångsrika.
Hur kan politiska ledare bidra till måluppfyllelse kopplat till kärnuppdragen? Inom en kommun är kärnuppdragen skolan, vården, omsorgen och ett väl fungerande offentligt rum. Om du som politisk ledare ska prioritera med begränsade resurser, vad gör du? Ledande politiker matas tydligt med information om att vi går mot allt sämre kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg. Vad är det viktigaste politiker då kan göra? Jo, att kraftigt stimulera till praktiska utbildningsprogram och att kraftigt begränsa behovet av stödverksamheter till verksamhetens kärnuppdrag.
Johan Rudströms ledare nedan är i sammanhanget läsvärd. Pappervändandets tid måste få ett slut.
”Många har noterat att stoltheten inom den svenska arbetarklassen tagit en mycket lång semester. Så snart landvinningarna med arbetstid och medbestämmande kommit hyfsat på plats tycks den främsta drivkraften hos arbetarrörelsen vara att folk ska lämna den. Det kan ske genom hundratusentals högskoleplatser eller genom mer eller mindre diffusa internutbildningar, legitimationer eller titlar – bort från golvet ska man!”
”Det här hänger ihop med den kraftigt ökade administration som skildrats i två artiklar på ledarsidan (UNT 9/10, 16/10). Professor Mats Alvesson, som i bland annat böckerna Tomhetens Triumf (2009) och Dumhetsparadoxen (2018) skildrat upphöjandet av strategi på bekostnad av arbete, vill se motkrafter. Hans tes är att arbetarklassens inriktning mot administrativa jobb fått medelklassens barn att mobilisera mot ännu mer av projekt, möten, titlar och engelskt managementspråk. ”Fler behöver göra en klassresa nedåt”, är ett av Alvessons recept (Expressen 14/10).”
”Nej, det som verkligen har gått för långt är efterfrågan på improduktiv arbetskraft, framför allt i den offentliga sektorn. Stora HR-, kommunikations- och planeringsavdelningar skickar en stark signal till alla unga. Era strategidokument och internredovisningar behövs för all framtid. Om de ifrågasätts kan vi ludda till dem ytterligare. Kom in och värm er!”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar