Hur enkelt?

Vilka lobbyister påverkar mest?

I en politisk värld som i stor utsträckning är tom på personer som på allvar varit företagare eller arbetat inom näringslivet finns det gott om tyckare som tror sig veta vad som skapar förbättringar. Som med allt annat finns ingen som har självklara och helt säkra svar på hur framgång skapas. Och ett problem med näringslivsorganisationer är att de är så generella att de inte blir tillräckligt spetsiga för att ännu bättre kunna bidra till att vår nationella och lokala konkurrenskraft förbättras. Med det sagt är de generella perspektiven värdefulla men de är bara generella när man försöker bygga framgång i ett unikt samhällsbygge. 

Vad innebär "generella"? Det innebär att fokusera på infrastrukturfrågor, på regelförändringar, på upphandlingsprocesser och så vidare. Det är väldigt viktiga frågor men när man som jag företräder ett unikt samhällsbygge måste man också klara av att se till den platsens unika förutsättningar och den platsens möjligheter att i en mördande global konkurrens hävda sig för att skapa ett starkt välmående närsamhälle.

Expressen skriver läsvärt om hur floskligt det blir när man "på 10.000 meters höjd lanserar önskade förändringar. Och förmågan att fokusera på de viktigast lägst hängande frukterna tycks ständigt svåra, oavsett regering. Jag gillar meritokrati, att den mest erfarna och meriterade ska få relevanta uppdrag. Tänk om det svenska politiska systemet, med partier, kunde rösta fram riktigt erfarna och relevant meriterade ministerkandidater, då skulle till exempel näringslivspolitiken bli mycket kraftfullare. Vilken bakgrund har Ebba Busch för att vara näringslivsminister? Vilken bakgrund hade Karl-Petter Thorwaldsson för att vara näringslivsminister? Vilken bakgrund hade Annie Lööf för att vara näringslivsminister? Det är beklagligt att inte rimliga meriter gäller för uppdrag även inom politiken.

"Regelkrånglet för företag ska minska. Nu ska det ske! Och det låter förstås bra. Ambitionen presenterades i en debattartikel i Göteborgs-Posten under rubriken ”Nu lättar vi på regelbördan och gör det enklare för företagen”.Det är en rubrik som lovar mer än artikeln håller. I texten presenterar bland andra näringsminister Ebba Busch (KD) och Tobias Andersson (SD) en rad åtgärder och satsningar som tillsammans ska göra tillvaron lättare för näringslivet. Men konkretionen lyser med sin frånvaro: Vilken typ av regler är det politikerna vill slopa? Vilka slags kontroller ska bort? Oklart."

"Ta itu med momsreglerna till exempel. De olika momssatserna och de många undantagen skapar huvudvärk för många företagare. Och det räcker inte att rensa i den regelbörda som finns. Det kommer ju ständigt nya. Låt nya regelkrav från myndigheterna passera genom ”Förenklingsrådet”."

"Men det finns en uppenbar risk när politiker vill ”göra det lättare att starta och driva företag”, nämligen att det blir för enkelt. För enkelt att fuska och för enkelt för kriminella att starta företag som används för att kvittera ut socialförsäkringar trots att inget egentligt arbete utförts. Eller företag som säljer falska arbetsgivarintyg och anställningskontrakt. Och det är bevisligen enkelt att utnyttja fattiga människor från andra delar av världen till arbete på restauranger och skönhetssalonger, på byggarbetsplatser och i städföretag."

"Onödiga regler och innovativa certifieringar är ett otyg, förstås. Men för många företag är det ett större problem att de tvingas konkurrera med företag som använder svart arbetskraft, som struntar i kollektivavtal och arbetsgivaravgifter. Det är där den här regeringen behöver fortsätta att lägga det hårdaste trycket." 

https://www.expressen.se/ledare/forenkla-garna-men--inte-for-skurkforetagen/

Svenskt Näringsliv presenterade nyligen sin nya ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Uppsala kommun förbättrades marginellt i rankingen från en usel nivå. Ett näringslivspolitiskt problem i många kommuner är att det är kommunstyrelsen ordförande som också betraktas som lokal "näringslivsminister". Problemet med det är många men framförallt att uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i en stor kommun är extremt tidskrävande för massor av uppgifter. Både i den egna kommunen och i en sjuk mängd även i andra sammanhang. Då kan man inte lägga alla de timmar som krävs för att på allvar skapa den positiv förändring man i dokument önskar. Alla ambitioner och vackra målformuleringar kräver hårt målmedvetet arbete av förtroendevalda för att önskade förbättringar ska bli verklighet.

I Uppsala tycker jag det är positivt att samtliga partiers företrädare tydligt förstår att det är ett väl fungerande näringsliv som bär upp vårt välstånd. I mitt uppdrag som ordförande för Näringslivsrådet i kommunen känns det väldigt bra. På många sätt handlar ett stärkt företagsklimat i Uppsala om hur servicegraden mot företagarna kraftigt förbättras och att upphandlingarna sköts ännu bättre än nu.