Älskade barn

Tid för närvaro
Sommarledigheten har många positiva sidor. En är att man får bättre möjligheter att på riktigt vara närvarande och delaktig i lekar med barnen. Jag har mycket att vara tacksam för. Och det är jag. Mest är jag tacksam för att mina barn är friska, nyfikna och glada. Sonen har flyttat hemifrån så med honom får jag sporadiskt möjligheten att prata och göra saker tillsammans. Sporadiska stunder då jag även kan utmana eller utmanas i olika tävlingar. Sedan mycket liten har sonen tränats i att tävla. Nu tränas dottern i samma anda. Och båda gillar att tävla och anstränger sig för att inte förlora i de grenar de ger sig in i. Mitt största straff för denna del av uppfostran är att jag allt mer går mot ett tillstånd där jag tvingas konstatera att mina barn slår mig i det mesta och till sist säkerligen allt. Men är inte det att lyckas? Jag älskar mina barn. Sommaren är härlig. Och snart ska jag slå sonen i tennis....