Konstgjord kärlek
Jag har haft förmånen att både jobba och bo i Japan under många år. Det är en mycket intressant och imponerande kultur som de byggt upp genom tiderna. Inte minst imponerande är hur de mycket snabbt gick från ett underutvecklat land till en världsledande industrination. De tidigare, och Kina idag, visar hur fort det kan gå om man bara vill och jobbar hårt och målmedvetet för att målen skall bli verklighet. Ett av de intressanta inslagen i Japans kultur är deras enorma intresse för teknik och inte minst tekniska leksaker. Tamagotchi var en av de första elektroniska leksaker som slog stort och kom självklart från Japan. En liten elektronisk leksak som symboliserade ett husdjur. Ett husdjur som du var tvungen att mata, rasta, plocka bajs, kela med osv för att den skulle må bra och t o m för att den inte skulle dö. Bland många ensamma människor blev det ett verktyg för att bry sig om och känna sig behövd...... Många barn tog också snabbt till sig leksaken. Elektroniska leksaker hade fått sitt genombrott.
Nu har Japanerna tagit denna konstgjorda kärlek till nya nivåer med bl a hjälp av sensorer. Denna kärlekens och fruktbarhetens dag kan jag konstatera att "Sensroiden" har landat för högvolyms försäljning. Nabuhiro Takahashi, som ingått i forskarlaget från universitetet för elektrokommunikation i Tokyo, som tagit fram Sensroiden säger "många människor känner från början förundran och obehag över den ovanliga upplevelsen men de vänjer sig stegvis vid den tills de finner det tryggt och behagligt". Målgruppen för den trådlösa dockan, som kan kramas, är ensamma singlar. För att krambehovet ska besvaras måste den mänskliga parten använda en jacka som dockan är kopplad till. Illusionen av ömsesidig kram uppstår genom att "sensroiden" är försedd med konstgjorda muskler och genom vibratorer som finns i en känseljacka. Vad tycker du? Känner du att lusten att sitta och kramas med en liknande docka känns stor? Det kanske är en docka som vi alla skall ha hemma för att folkhälsan skall bli bättre? Det är väl ändå så att de allra flesta av oss gillar att kramas. Om inte för något annat kan det vara bra att ha en liknande docka för att skryta med att man håller sig i framkant och att man har råd att köpa en............. (nu blev det lite ironi/försök till humor igen...... hoppas du ursäktar).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi bygger mötesplatser och gör Trygghetsboenden med gemensamhetslokaler för att vi ska mötas, se varandra och bli älskade. Vem är det som ska älska först? vem i vårt land sätter sig själv i det fint inredda biblioteket på trygghetsboendet?Vem vågar sitta i fotöljerna utanför matsalen när den är stängd bara för att mötas?jag tror vi svenskar och kanske också japaner känner oss olustiga över att "bara vara" och särskilt i andras närhet.Alla vill men ingen vågar.Vi skulle alla leva längre och bli friskare om vi vågade mötas och ge varandra en kram.
SvaraRaderaKramar är viktiga. Alla som vill få kramar och upplever sig få för få får träna på att vara snäll och hjälpsam. Det brukar öka oddsen för fler kramar.
SvaraRadera