tisdag 28 juni 2011

Bitterhet och hat

Bitterhet och hat
Nu har jag äntligen några dagar för återhämtning och reflektion. Det är hälsosamt omväxlande och skönt. Jag hoppas att även du får lite ledighet under sommaren. Jag njuter av underbart väder på vår svenska västkust. Idag har det varit en klarblå himmel, 28 grader i luften och 20 i havet. Härligt och stärkande att bada i det salta vattnet. Och reflektionerna kommer.

Årsskiftet blev starten på en intensiv träning i mediadrev och politiskt "tjuv och rackarspel". Media har sina agendor och sin logik. Olika individer och partier har sin. Trycket på mig och mina nära var stort. Det var intressant att få uppleva hur personer som uppenbarligen inte tycker som jag eller som närs av Jantelagen hade tolkningsföreträde till mina texter före mig själv... Är inte det sjukt? Kanske inte. Världen är politisk eftersom vi alla är olika och vissa skyr inga medel för att deras röst skall höras mest eller att de och deras nära skall få maximal materiell status. Själv har jag alltid sedan unga år varit engagerad i samhällsfrågor och i att bidra till framgång oavsett i vilket sammanhang jag bjudit på mitt engagemang. Det som störde mig mest under inledningen av 2011 var den bitterhet och det hat som vissa Centerpartister i Uppsala gav uttryck för. Deras sjuka påhopp både i media och på interna möten bara skrek bitterhet och hat. Inget av det de anklagade mig för var i närheten av sanningen. Som tur är vet mina nära, kära och de som varit engagerade tillsammans med mig det. Inga av de som inom Centerpartiet hoppade på mig har jobbat tillsammans med mig. De jag jobbar ihop med är alla fantastiskt engagerade, positiva och generösa personer som vill göra sitt för att Uppsala och Sverige skall utvecklas bättre för alla och inte bara några få. Och det inkluderar kommande generationer. Så varför denna bitterhet och det hat som vissa riktade mot mig? Rädsla för förändring? Bitterhet över att själv inte fått ett tillräckligt förtroende? En slitsam och kärlekslös barndom? Ett sätt att profilera sig på? Vad vet jag men jag kanske skall verka för att även besök till psykoterapefter skall skattesubventioneras? Det är vanligt i USA. Jag hoppas att dessa bittra och hatiska personer kan må bättre och få ett positivare liv. Både deras egna liv och de som finns i deras närhet får det lite bättre den korta stund vi lever på denna jord om de hittar en positivare och konstruktivare livsväg. Vad tycker du? Kan du ge dem några råd?

2 kommentarer:

  1. Att ta upp ämnen som är känsliga leder alltid till motsånd för de fega. Se bara på Grekland. Du berörde, oavsett om det var tänkt så eller inte ,frågor om människans yttersta ansvar för sitt liv. I Sverige och kanske Grekland är detta politiskt inkorrekt. Den som inte orkar lösa probemen utan blunda för dem driver inte samhället framåt.

    SvaraRadera
  2. Inte säker jag förstår vad du menar men jag tycker att alla vuxna har ett stort eget ansvar för sitt liv och jag gillar inte snyltare. Alla som kan skall bidra och de som lever över sin förmåga måste få ta konsekvenserna av det. Det duger inte att skylla på politikerna i Grekland. En majoritet greker har valt politiker som inte vågat tala sanning eller driva en hållbar politik. Varje demokratiskt folk kan aldrig få bättre politiker än vad de röstar fram inom partierna och i allmänna val.

    SvaraRadera