fredag 14 januari 2011

Nya medier

Kan det vara så att en del av problemen, som vissa har haft och har med mitt bloggande, är okunskap om nya medier och dess logik. Vad tror du? För första gången under den s.k Hannaaffären slog det mig att många av de som reagerat negativt på mitt bloggande saknar djup kunskap om nya medier och dess logik. Att jag gör den reflektionen innebär självklart inte att det klavertramp jag gjort är ursäktat. Jag har varit klumpig i mina formuleringar eftersom så många känt sig kränkta utan att det varit min avsikt. Det borde ha varit självklart att matcha mitt uttryckssätt på bloggen med min roll som en ledande politiker. Det var det inte. Jag hoppas att jag lärt mig av det som varit och att du tycker det. Jag hoppas också att du ändå skall känna att jag berör och engagerar dig i viktiga samhällsfrågor framöver.

Eftersom jag är ny inom politiken är jag enligt vissa lite "ungdomsförbundlig" i mitt uttryckssätt. Mitt uttryckssätt har också, som med övriga medier, syftat till att locka och behålla läsare. Tråkspråk fungerar inte så bra i bloggvärlden. I synnerhet inte om man även vill beröra och engagera yngre personer. Många unga kräver idag ett lite mer provocerande och utmanande språk för att det skall nå igenom i det brus som finns på nätet. Kan då inte ett sådant språk och en sådan retorik vara viktig för att nå bl a yngre invånare? En ytterligare bortförklaring säger andra. Vad tycker och tror du? 

8 kommentarer:

  1. Men nu får du väl ändå ge dig? Menar du att du tycker att människor som Per Ankersjö, Johan Hedin och Magnus Andersson, vilka alla på olika sätt har kritiserat och ifrågasatt dina uttalanden, skulle ha bristande kunskap om sociala medier?

    Eller är det kanske så att du försöker hitta alla undanflykter du kan istället för att faktiskt erkänna att du har gjort riktigt fel, många gånger?

    Jag har betraktat vad som har hänt på avstånd, och undanhållit mig från att kommentera dig direkt, men när du går ut och säger att människor är okunniga, när det i själva verket är precis tvärtom, då kan jag inte vara tyst längre.

    Stefan, det är dags att du tar ansvar för dina, och det är dina, misstag.

    SvaraRadera
  2. Jag har en akademisk utbildning inom informatik och är vetenskapligt publicerad inom ämnet kommunikationsteori. Jag anser att du är en bedrövligt inkompetent människa. Denna åsikt förstärks av inkompetenta och infantila inlägg som det du just gjort.

    SvaraRadera
  3. Stefan, en del i att vara kunnig om sociala medier är att också besvara kommentarer på loggen. Nu har det gått flera dagar och du har ännu inte besvarat ovanstående kommentarer.

    SvaraRadera
  4. Jag menar att den här "Sex and the City"-inspirerade stilen att ställa frågor till läsarna och uppmana till eftertanke och diskussion inte passar dig. Att kopiera andras sätt att kommunicera innebär inte att man får samma resultat när man själv ska kommunicera.

    Jag "tror" inte utan "anser" att du lägger krokben på dig själv, och i det här inlägget redan i ansatsen. Att skylla på mottagare för att inte förstå "nya medier och dess logik" när du bevisligen inte förstår den själv gör att varje förnuftig människa rimligen tvingas ifrågasätta det du skriver.

    En blogg är en mycket personligt sätt att kommunicera. När du gång efter gång fallerar att leva upp till mottot för bloggen är det min bedömning att du inte är byxad att använda en blogg för att uppnå ditt mål.

    Ett par tips från mig till dig om det är så att du har tänkt dig att fortsätta blogga:
    1. Fundera över syftet och målet med ditt bloggande. Mottot för bloggen stämmer inte överens med resultatet av ditt bloggande. Varför?
    2. Tänk igenom ditt budskap först och skriv sedan, gärna bra mycket vassare än hittills.
    3. Kopiera inte andra. Var din egen.
    4. Låt någon eller några andra läsa det du skrivit innan du publicerar ett inlägg.
    5. Anlita någon duktig person som skriver i ditt ställe eller redigerar dina inlägg före publicering.
    6. Ursäkta dig inte för vad folk tycker i allmäna ordalag i nya inlägg. Besvara kommentarer i inläggen istället eller åtminstone i första hand. Logiken är att man svarar den som sagt något, precis som när man har en dialog i verkliga livet. Svarar man inte uppfattas man som ignorant.

    Jag kommer fortsätta kika in på din blogg, med två syften:
    1. Samla referensmaterial inför en kommande utbildning i att skriva på webben (Jag är ledsen att behöva säga det men den här bloggen kan mycket väl bli en av årets bästa exempel på "hur man inte gör").
    2. Kan en bloggande politiker som trampar runt i skiten reparera mottot "Vill förtjäna ditt förtroende"? (”Vad hände sedan?”)

    Tack för att du läste min kommentar.

    SvaraRadera
  5. Ser ut som om ditt bloggande går en spännande framtid till mötes.

    SvaraRadera
  6. Jag väntar fortfarande på svar på min fråga om du tycker att Johan Hedin, Magnus Andersson och Per Ankersjö är okunniga om sociala medier. Och jag tycker också det är intressant att du säger att eftersom du, enligt dig, uttrycker dig "ungdomsförbundligt" så skulle folk reagera negativt på dig. Men Magnus Andersson är ju ungdomsförbundets ordförande och torde alltså, enligt din logik, älska det du säger. Det gör han bevisligen inte.

    Så inte heller jag, som centerpartistisk kommunpolitiker och ordförande för ett centerkvinnodistrikt. Men jag kanske också är okunnig.

    SvaraRadera
  7. Jag tror att Hr. Hanna helt har missförstått syftet med de nya medierna. Detta bygger på flexibel tvåvägskommunikation. Hr. Hanna använder detta som en enkelriktad kommunikationsform. Hr. Hannas problem är att han, utan att begripa vad han gör, anammat något nytt och "häftigt".

    Det som gör mig förbannad är att Hr. Hanna försöker dölja sin egen inkompetens genom att misskreditera andra. Sådant kan fungera i maktens dimmiga korridorer i näringslivet, men inte här.

    SvaraRadera
  8. Tack för alla era intressanta synpunkter. Jag gillar att människor tycker och jag störs inte av att människor tycker olika.

    Jag delar kommentarerna om att ålder i sig inte avgör om man lever i sin tid eller ej. Det finns många yngre som fortfarande inte använder dagens informationslösningar i en så stor utsträckning som de flesta. Inte minst min morfar är ett utmärkt exempel på en gammal person som utnyttjar ny teknik för nya och snabba sätt att kommunicera.

    Några av er som kommenterar tycks missa att det i inlägget också står "Att jag gör den reflektionen innebär självklart inte att det klavertramp jag gjort är ursäktat. Jag har varit klumpig i mina formuleringar eftersom så många känt sig kränkta utan att det varit min avsikt." Jag gillar inte mästrande människor och hoppas inte att någon upplever mig på det sättet.

    Vad gäller Hedin, Ankarsjö och Andersson har jag ingen åsikt. Jag följer inte deras bloggar och vet inte hur mycket de engagerar andra. Jag hoppas att de gör det. Jag tänker fortsätta att försöka nå yngre medborgare bl a via min blogg. Jag anser att resultatet av om jag, Andersson etc lyckas kommer vi att se kopplat till hur många fler unga som engagerar sig med C som bas. Hittills går den utvecklingen mycket bra i Uppsala. Vi jobbar för att den skall gå mycket bättre.

    Jag har varit aktiv på Internet sedan 1991. Jag har varit djupt delaktig i alla större Internetprojekt som introducerats i Sverige under 90-talet och 00-talet. Jag tror att jag har lärt mig lite under den tiden.

    SvaraRadera