Vi är så små ur ett universellt perspektiv
Om du har läst min bok "En stund på jorden" har du uppdaterat dina kunskaper om teorier kopplade till universum och även fakta om jordens mäktigaste religioner. Existentiella frågor som intresserat och plågat människan i miljoner år. Inte många miljoner år eftersom människan, homosapiens sapiens, bara funnits i drygt tre miljoner år. Universums och jordens historia är väldigt intressant. Lärdomarnaa från dess historia är många. För dem som vill lära sig och för dem som inte vill leva i en låtsasvärld. Bland annat lär vi oss hur vi ständigt utvecklas som människa men att vi samtidigt återkommande gör om stora liknande misstag. Vi är människor som helt enkelt har egenskaper som det tar mycket lång tid att förändra. Förändringar som enligt Darwins lära bara sker om det krävs för vår arts överlevnad, och vi kollektivt anser det viktigt.
Ett stort grattis till Emanuelle Charpentier, forskare på Umeå universitet, som är en av Nobelprisets vinnare i årets kemipris. På presskonferensen med Charpentier, i samband med att utmärkelsen presenterades, ställdes en annorlunda fråga. Det var en mycket intressant fråga om man läst på om flera av de största naturvetenskapliga forskarna genom tiderna. Flera av dem var länge ateister men blev på ålderns höst religiösa. Som de flesta föddes de in i någon form av trosuppfattning. Frågan den asiatiska kvinnan ställer, i nedan bifogat reportage, är särskilt intressant om den skulle ställas till alla Nobelpristagare i naturvetenskapliga ämnen. När logiken tar slut, och man inte kommer längre med sina upptäcktsambitiösa insatser, då kanske de flesta och mest ateistiska forskarna blir troende. Troende på vad? Gud kanske.
Som du kan läsa i min bok uppträder konceptet Gud i många olika former inom många olika varianter av religioner. Forskning, religioner, kulturella skillnader och filosofier har avgörande betydelse för människors liv runt om på vår jord. Kopplingen mellan dessa fyra perspektiv är mycket intressant. Och mycket komplext. Kan det vara så att hon som ställde frågan har en hypotes om att ateister är kreativare än troende? Finns en högre makt än universums komplexa samexistens med en universell konstant energi? Vad vet jag. Intressant fråga ställd till Charpentier. I en tid där det talas mycket om psykisk ohälsa är en av mina övertygelser att vi människor behöver något att tro på för att må bra. Tro bjuder på en känsla av hopp. Den tro som kan erbjuda mening och framtidstro kan vara enkel eller komplex. I sin enklaste form kan det vara ambitionen att vilja bli världens bästa på stavhopp. I sin komplexaste form är det att köpa in sig i någon av alla religiösa eller andra ideologiska koncept som erbjuds på vår jord. Vissa av dessa koncept har lyckats få mer genomslag än andra. Som vanligt med andra ord på en jord fylld av konkurrens mellan människor och alla naturens/universums skapelser.
https://www.expressen.se/tv/nyheter/har-stalls-pristagaren-av-reporterns-fraga/
Albert Einstein, som självklart har en plats i min bok ”En stund på jorden” uttryckte sin trosuppfattning som ” I believe in Spinoza’s God”. Läs gärna om hans perspektiv på den uppfattningen genom länken nedan. Spinozas trosuppfattning skulle aldrig leda till att man mördar en lärare för att den försöker lära sina elever respekt för oliktänkande och vikten av att stå upp för yttrandefriheten. Vidriga människor som mördar andra människor. Vi som är för yttrandefrihet och religionsfrihet måste hjälpas åt att kraftfullt ta avstånd mot de vidriga övergrepp mot dessa friheter som ständigt äger rum.
https://www.wayofspinoza.com/einstein-shares-his-belief-in-spinozas-god/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar