Allt fler blir allt äldre
Visst är det fantastiskt att vi blir allt fler som får leva allt längre liv. Ett av de största skälen till varför vi närmar oss 10 miljarder människor på jorden är för att människor runt om i världen får en allt längre medellivslängd. Hittills i år är vi nu cirka 7.820.000.000 människor på jorden. Hittills i år har det fötts cirka 112.670.000 människor. Hittills i år har det dött cirka 47.302.000 människor. Det är hög tid för oss att se människor som fantastiska tillgångar under hela de liv vi får. Och i ljuset av att de flesta av oss inte accepterar någon variant av ättestupa måste vi uppmuntra oss människor att hålla oss friskare och kreativa. Och vi måste träna och uppskatta personalen som jobbar med krävande dementa mycket bättre än nu. Återigen är det politiska systemet senfärdigt med att förhålla sig till verklighetens utveckling. Höjd pensionsålder är en sak, det viktigaste är att kämpa för längre meningsfulla och friska liv.
Debattören Gunnar Wetterberg skriver intressant i Expressen om demensutvecklingen i vårt samhälle.
"För några veckor sedan ägnade The Economist sitt veckotema åt demenssjukdomarna och deras följder. ”Ingenstans i världen är man redo att hantera den globala demensexplosionen”, konstaterar tidningens Simon Long. I takt med att allt fler människor lever längre kommer också allt fler att drabbas av någon av demenssjukdomarna (Alzheimer är vanligast, men det finns fler). Det finns ett brutalt samband mellan ålder och sjukdom. Tidningen återger en beräkning: i gruppen 65–69 år är 1,7 procent drabbade, men sedan fördubblas antalet nya fall för varje femårskohort. En annan beräkning anger att mellan en tredjedel och hälften av alla som fyllt 85 år har någon form av demenssjukdom. Redan därför är det farligt att sticka huvudet i sanden. Med stor sannolikhet kommer jag eller någon av mina närmaste att höra till dem som behöver hjälp."
"Det kommer att kosta mycket pengar. Riktigt hur mycket är svårt att beräkna, men en uppskattning talar om 2 000 miljarder dollar för hela världen år 2030, en fördubbling jämfört med i dag och drygt tre gånger så mycket som 2010. Framför allt kommer det att krävas många fler vårdare. Omkring två tredjedelar av kostnaderna är för personal. Än så länge verkar demensvården svår att robotisera på samma sätt som annan sjukvård. De demenssjuka är beroende av mänsklig kontakt och igenkänning – därför har coronatidens instängning varit en stor tragedi."
"Överallt är det de närmaste som får hjälpa till när de första tecknen kommer, men så småningom blir bördan för tung. Avlastningsboenden varannan eller var tredje vecka kan förlänga tiden hemma, men till slut måste omsorg och vård ta över. Bara för Storbritanniens kommer dessa sektorer att behöva anställa ytterligare en halv miljon människor. Då och då kommer det rapporter om att nya läkemedel kan bromsa, liksom bättre levnadsvanor. Häromåret lärde jag mig att en halvtimmes löpning sätter kroppen i svettning, då syresätts blodet och det vitaliserar hjärnan. Men även om det dröjer längre, så finns det ännu inget botemedel. Därför kommer antalet demenssjuka att öka i takt med att de äldre blir fler, även om andelen sjuka kanske minskar. Därför är det en skandal att så lite pengar går till demensforskningen, bara drygt sju procent av vad cancerforskningen får och omkring tolv procent av hjärt- och kärlsjukdomarnas resurser."
"Inget land har hittat någon varaktig lösning på demensvårdens finansiering, konstaterar The Economist. Det ser inte bättre ut för Sveriges del. Det är nästan tio år sedan det gjordes någon ordentlig undersökning av demensvårdens kostnader (vad väntar ni på, SKR och Socialstyrelsen?), men redan då var siffrorna alarmerande. Äldreomsorgen står för 20 procent av kommunernas budgetar, och av det lade demensvården redan då beslag på hälften.”
”Större forskningsanslag, mycket bättre villkor för personalen, rejäla resurser till kommunerna – det är dagordningen. Det finns ingen värre framtidsfråga i den kommunala ekonomin."
Den senaste neurovetenskapliga forskningen visar entydigt att även en hjärna som går mot demens genom ständig hjärngympa kraftigt kan minska sjukdomens tragiska grepp. Richard Wetherill, tidigare universitetslektor och duktig schackspelare är ett vetenskapligt exempel. När han blev frustrerad över att han inte längre kunde tänka åtta drag framåt utan ”enbart” fem drag genomförde han många vanliga tester av hjärnan. Inga tecken på sjukdomar syntes. När han dog två år senare visade obduktionen att han hade haft allvarlig Alzheimers.
Förutom att vi alla löpande behöver göra hjärngympa ska vi regelbundet försöka se mönster i vår omgivning. Mönstertolkning är avancerad hjärngympa och håller demensen på längre avstånd. Att tänka lateralt, kreativt, är också väldigt bra hjärngympa. Och regelbundna fysiska aktiviteter är utmärkta insatser för att hålla hjärnan frisk, särskilt dans. Så vad lär vi oss av den senaste neurovetenskapen? Mycket. Bland annat;
- Vi ska inte pensionera oss och kraftigt minska hjärngympan i våra liv. Vi ska helst fortsätta att bidra till samhällsutvecklingen med våra tankar, kunskaper, erfarenheter och färdigheter så länge vi kan.
- Vi ska fysiskt anstränga oss regelbundet, gärna dansa.
- Vi måste träna dem som vårdar dementa bättre och vi måste ge dem bättre arbetsvillkor.
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sverige-maste-vaga-ta-tag-i-kommunernas-odesfraga/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar