Som du ropar får du svar
Människans beteendeutveckling de senaste 10.000 åren är stor. Jag tycker du ska titta på nedan del av SVTs Vetenskapens värd. Den handlar om vetenskapliga perspektiv på människans våldsutveckling de senaste 10.000 åren. Det är ett mycket intressant och välgjort program. Bland annat kan du få en hel del relativa perspektiv på hur människor i olika delar av världen har betett sig över tid. Relativa perspektiv är viktiga. Även om vissa ”fina” människor i debatter anser att man inte ska relativisera. Jag anser alltid att man ska relativisera för att förstå vår historia och för att förstå vad andra lyckas åstadkomma. Varje individ, och varje tids människor, får ta ansvar för sina handlingar. Helt klart är att Européerna inte bara bär på en historia av upplysning, innovation, företagsamhet och humanism. Mycket tyder på att alla samhällen steg för steg utvecklas i en positiv riktning. Avgörande för våldsutvecklingen är den kultur inom vilken vi växer upp och hur rättssystemet fungerar. ”Som man ropar får man svar”. Jämlikhetsidén har säkerligen haft störst positiv betydelse för att fostra oss att bete oss anständigt mot våra medmänniskor. Alla dagens samhällen är inte uppbyggda på jämställdhetsprinciper. Många av våra invandrare de senaste 20 åren kommer från sådana samhällen. Det innebär inte att det är något hemskt med de enskilda individerna. Det är bara ett faktum vårt samhälle måste fatta och förhålla sig till. Se programmet om du vill lära dig mer om människans historia och våldsutvecklingen på jorden.
Anna Dahlberg, Expressen, skriver mycket läsvärt om den svenska politiska oförmågan att fatta grundläggande beteendevetenskap. Är orsaken så enkel att det är på grund av att väldigt många ledande politiker saknar längre praktisk arbetslivserfarenhet?
"Varför har Sverige misslyckats med att hantera allt från kriminaliteten till skolmarknaden? Jo, för att det finns en oförmåga att förstå drivkrafterna hos olika aktörer."
"Nationalekonomer anklagas inte sällan för att ha en cynisk människosyn. Vi som är skolade i det tänkandet utgår nämligen från att mänskligt beteende i hög grad styrs av incitament. Det kan handla om ekonomiska incitament, som leder till att människor väljer att arbeta mer eller mindre exempelvis. En alltför generös a-kassa skapar högre arbetslöshet än vad som annars hade varit fallet.
Men som den nyss framlidne Assar Lindbeck påpekade kan man även tala om sociala belöningar och bestraffningar med utgångspunkt från normerna i ett samhälle. Tanken är att aktörer av olika slag som regel agerar rationellt utifrån de incitament som de möter.
För vänstern uppfattas detta synsätt lätt som stötande. Antingen menar man att människor inte alls har några reella valmöjligheter, utan är offer för yttre omständigheter: ”De flyr för sina liv.” ”De bränner bilar av frustration över sitt utanförskap.”
Eller så tillmäter man människor idel ädla och oegennyttiga motiv för sitt handlande: ”Alla vill göra rätt för sig.” ”Alla människor vill solidariskt bidra till det gemensamma bästa.”
Frågan är dock om denna människosyn verkligen är finare. Till att börja med fråntar den människor egenmakt. I stället för att betrakta även utsatta människor som rationella varelser förmögna till olika sorters val blir det en ”von oben-attityd” som förminskar människor till hjälplösa offer. Den bygger också på ett betydande mått av förljugenhet. I stället för att på djupet intressera sig för vad som styr mänskligt beteende i olika situationer och studera verkligt utfall inom olika områden håller man fast vid sin schematiska människosyn. I stället för att pendla mellan idealisering och demonisering i synen på människor borde vi intressera oss mer för de underliggande drivkrafterna i olika situationer."
"Men varför skulle inte aktiebolag försöka maximera sin vinst? Är man missnöjd med hur en del nätläkarföretag och friskolor beter sig måste man rigga om incitamenten. Företag är inte onda eller goda per se. De agerar som regel rationellt på den marknad som de är verksamma på."
"På samma sätt bör vi betrakta migranter som beslutskapabla personer som väger för- och nackdelar med olika handlingsalternativ. Att så många har valt att komma till just Sverige – Europas ändhållplats – är ett resultat av hundratusentals kalkyler av det slaget."
"Om vi skapar incitament för att skicka hit ensamma barn kommer föräldrar att göra just det. Samma sak om vi låter det löna sig att gå under jorden eller på andra sätt använda barns utsatthet för att utverka permanenta uppehållstillstånd. Historien kring de apatiska flyktingbarnen är ett exempel på vilka fruktansvärda konsekvenser den typen av incitament kan leda till."
"Oförmågan att identifiera de centrala drivkrafterna bakom olika företeelser skapar en rad problem. Politiken tappar kontrollen över utvecklingen på olika områden, öppnar för fusk och missbruk och bidrar i värsta fall till lidande.
I slutändan riskerar den påbjudna goda människosynen att slå över i sin motsats – en uppgivenhet kring vart samhället är på väg och en minskad tillit människor emellan.
Förmodligen är det bara i Sverige som det anses vara förmildrande, snudd på en merit, att erkänna att man har varit naiv. Den som däremot kan beslås med en mer krass människosyn blir svårligen förlåten."
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/en-mer-krass-manniskosyn-skulle-gora-sverige-gott/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar