tisdag 6 oktober 2020

Jämlikhet och rättvisa

Fokus på rätt saker

Ett av skälen till varför jag engagerar mig politiskt är att jag vill bidra till att kommande generationer i Uppsala, och övriga Sverige, ska få det minst lika bra som jag haft det under min livsresa. Jag vill att jämlikhet, rättvisa och frihet ska vara de självklara ramarna för det politiska arbetet. Dessa tre ord kan man skriva D-uppsatser om var för sig. Jag nöjer mig med att säga att dessa tre övergripande värdeorden behöver återvinnas för att både säkerställa att de har stark kraft i våra unika svenska samhällen samt för att få stopp på all idiotisk identitetspolitik. Att identifiera sig med andra liktänkande och människor som gillar det man själv gillar är normalt. Det innebär dock inte att varje grupp som identifierar sig med varandra ska få särskilda rättigheter på andra människors bekostnad. Gränsdragningarna mellan att verka för en grupps perspektiv och att driva identitetspolitik är ofta luddigt. Gemensamma lagar har länge varit ramverken för att få olika individer med olika intressen att ändå samexistera utan att det bara är den starkaste som bestämmer. Därför är lagarna alltid centrala i framgångsrika samhällen. Lagar som ska gälla oss alla jämlikt och rättvist.

Om lagarna till exempel är idiotiskt begränsande måste dumheter i lagar ändras. Homosexualitet sågs länge som samhällsfarligt, som en sjukdom. Om vi bortser ifrån att det bara är knappt några få procent av män och kvinnor som är homosexuella var homosexualitet redan innan de kunde fixa barn ingen fara för människans fortplantning. Så länge som alla respekterar andra människors vilja är skillnaderna mellan oss inget problem. Jag kan inte förstå varför vissa kulturer tycker att det är så hemskt. Homosexuella har självklart rätten att leva sitt liv på sitt sätt så länge de följer lagarna som gäller oss jämlikt.

Lagar har genom människans historia ändrats utifrån vad en majoritet tycker. För att påverka majoriteter behövs exempel som beskriver eventuella dumheter. Generella regler ska skapas och inget annat. Behovsprövad särbehandling inom myndighetsutövning är dock rimliga. I den övriga verkligheten ska generell rättvisa och jämlikhet tillämpas. För att tillämpa generell rättvisa och jämlikhet krävs regler som minimerar inslag av särbehandling. Särbehandling leder ofta till söndring. Med särbehandling menar jag inte olika utfall kopplat till prestationer. De idiotiska inslagen av identitetspolitik skapar en massa "vi och dom" i vårt samhälle som söndrar och polariserar. Det är självklart precis vad dess förespråkare önskar. Det önskar inte jag. Jag vill att vi Uppsalabor och svenskar ska verka under samma lagar och att jämlikhet, rättvisa och frihet ska vägleda oss. Det är det starkaste sättet att ena istället för att splittra människor i ett samhälle. 

Friheten handlar om att försvara vår demokrati och att var och en av oss har massor av handlingsutrymme inom lagens ramar att leva det liv vi önskar. Frihetsbegreppet är stort och kan på många sätt individuellt tolkas. Den som till exempel gillar att köra fort känner sig säkerligen frihetsbegränsad av fartbegränsningar inom trafiken. Rättvisa är att lagen gäller oss alla jämlikt och att det är kompetens, erfarenhet och tydliga personlighetsegenskaper som ska avgöra vem som ska få ett uppdrag eller ej. Jämlikhet är att vi alla måste följa lagarna och vi alla värderas rättvist utifrån just kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper. Ja, personliga egenskaper är viktiga och kommer alltid att användas vid urval av kandidater till ett jobb. Det är till exempel viktigt att en polis har vissa egenskaper för att klara sitt jobb bra. Det är till exempel viktigt att en IVA-sjuksköterska har hög stresstålighet och så vidare. Inte minst är det viktigt i framgångsrika lag att olika kompetenser kompletterar varandra. Denna professionella urvalsmetoden till uppdrag skapar självklart utrymme för att vi var och en ibland kan känna oss orättvist behandlade.

Anna Dahlberg, Expressen, bjuder nedan på lite tråkiga perspektiv om hur västvärlden utvecklas i en destruktiv riktning. Är det möjligen makter som gärna ser västvärldens förfall som använder den idiotiska identitetspolitiken som en trojansk häst? Det är inte otänkbart. Jag kanske ska skola om mig till journalist. Jag är född statslös och har en blandad invandrarbakgrund. Jag har bott både i kristna samhällen samt i samhällen starkt präglade av islam, av shinto samt buddism. Det borde väl vara meriterande i en kvoteringsorienterad värld......

"Det som omvärlden ser är en supermakt på dekis – som inte längre orkar axla rollen som den fria världens ledare, som har golvats av coronapandemin (inklusive presidenten själv) och som slits sönder av upplopp och polarisering."

"Sverige är inte på långa vägar så polariserat som USA. Men en del av samma bränsle som har eldat på motsättningar där finns också här; en växande ojämlikhet, inte minst mellan stad och land, segregation och en snabb demografisk förändring. Därför behöver vi vara på vår vakt. Vi måste göra vårt yttersta för att inte importera det amerikanska grupptänkandet och kulturkriget till Sverige. Det gäller inte minst medierna, och i synnerhet public service. I den bästa av världar ska public service tvärtom vara den opartiska bastion som bidrar till flockimmunitet mot polarisering och divergerande verklighetsbilder."

"Sveriges Radio skakas just nu av ett upprop från 39 medarbetare – ”Vems SR?” – som hävdar att bolaget genomsyras av rasism. De konkreta beläggen är få; i stället består den långa anklagelseakten av svepande påståenden om systematisk diskriminering, skev rapportering och en ohållbar och otrygg arbetsmiljö för ”rasifierade” journalister som leder till sjukskrivningar." 

"Det ironiska är att precis som de mest argsinta vänsteraktivisterna i USA har blivit Trumps bästa valarbetare riskerar de radikala krafterna på SR att skedmata Jimmie Åkesson (SD) med argument för att skära ner på public service. Hur kan man inte se det?"

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/importera-inte-usas-rastankande-sr-och-svt/

Även den ofta kloke Malcom Kyeyune ger lite intressanta perspektiv på "upproret" på SR i en GP-krönika. Bland annat tolkar jag det han skriver som att vi jämlikt och rättvist har väldigt många kompetenta idag för ett uppdrag. Då vill identitetspolitikens kämpar att just identitetspolitiska aspekter ska vara utslagsgivande. Det kan man tycka. Det tycker inte jag. 

"Frågorna som är på liv och död, som ställer gott mot ont, ändras hela tiden. Idag är det rasism. Igår var det klimatet. Imorgon är det någonting annat."

"Själva poängen med gillen var att se till att vem som helst inte kunde börja tillverka skor eller sy kläder. De som ändå försökte mötte i regel mycket hårda sociala och juridiska sanktioner, för gillena hade under sin storhetstid verkligen makten att förinta folk som inte spelade med, både ekonomiskt och socialt."

"Frågorna spelar ingen roll; deras funktion är att vara ett vapen inom arbetsplatsen. Det centrala här är att uppropet på SR inte handlar om en konflikt mellan arbetare och chefer, där arbetarna vill införa någon sorts utopisk värdegrundskommunism efter att de skickat varje chef till något norrländskt gulag. Tvärtom: det sådana här brev handlar om är kampen om att få tillstånd att kunna kontrollera och sparka medarbetare utifrån diverse utbytbara ideologiska förevändningar. Ett gille sparkar nedåt, inte uppåt. Ett gille måste kunna kontrollera vem som får göra skor, och tvinga bort folk från marknaden om konkurrensen blir för hård."

"Det finns i hela västvärlden en överproduktion av eliter, ett överskott av kvitton på utbildning. Det är just i sådana lägen som gillen behövs. Idag bråkar vi om rasism. Imorgon kanske om transfobi. Men den som missar att chefer numera utmålas som onda inte för att de är kapitalistiska blodsugare, utan för att de inte låter diverse kommittéer av anställda bestämma vilka andra anställda som måste ges sparken, (han) missar själva kärnan i det som just nu pågår."

https://www.gp.se/ledare/sr-uppropet-handlar-om-kontroll-%C3%B6ver-anst%C3%A4llningar-1.34979714

Även Carl Lindstrand ger läsvärda perspektiv på "uppropet" inom Sveriges Radio.

https://www.gp.se/ledare/vem-gav-aktivisterna-p%C3%A5-sr-fullmakt-att-f%C3%B6retr%C3%A4da-andra-1.35106411




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar