Dyrt och otillräckligt lärande

Praktiska utbildningar behöver praktik som del av sina utbildningsprogram

Yrkesutbildningar har alltid varit mycket värdefulla. Under allt för många år har yrkesutbildningar saknat den status många av dem förtjänar. De flesta yrkesutbildningar har mycket goda förutsättningar att erbjuda den som går sådana program en säker väg in på arbetsmarknaden. När man väl är inne är det betydligt lättare att tänka om och gå vidare när man har meriter och referenser som kan öka tryggheten hos arbetsgivare om att man är värd att ge en chans. Trovärdiga referenser är alltid det som ger störst möjligheter till jobb. För många skoltrötta ungdomar och för ekonomiskt motiverade invandrare är också yrkesprogrammen den snabbaste vägen mot självförsörjning.

Tyvärr har både gymnasieskolor och högre lärosäten mer eller mindre stora problem att hitta bra utbildningsplatser i verklig arbetsmiljö. Det är ett allvarligt problem som systemmässigt behöver lösas. Inte minst under ett möte med Uppsala universitet som jag deltog på nyligen lyftes detta allvarliga problem fram kopplat till bristen på vettiga praktikplatser för till exempel sjuksköterskor. Det är för mig ofattbart att liknande problem inte skyndsamt blir lösta när det har stor påverkan på kvaliteten i både utbildningen och för verksamheters framtida förmåga att leverera med kvalitet.

https://sverigesradio.se/artikel/7554522

Expressens ledare skriver läsvärt om detta problem nedan. Problemet behöver lösas. Istället för en massa trams som det ägnas tid åt borde detta vara mycket högt prioriterat bland ansvariga politiker. 

"Ungdomsgymnasier har i flera år larmat om att de har svårt att hitta praktikplatser åt elever som läser yrkesprogram. Enligt kursplanen ska eleverna ha apl, arbetsplatsförlagt lärande, minst 15 veckor under de tre utbildningsåren. På sina håll har det brustit rejält. Eleverna har fått för lite apl, eller rena hittepåuppgifterna inom de egna skolorna, som att bygga lekstugor. Problemen finns också på yrkesvux, där apl ska vara minst 15 procent av utbildningstiden. Flera som ordnat yrkesförarutbildningar har fått betala tillbaka sina bidrag för att det blivit för lite praktik."

"Bristen existerar även på högre nivå, fast man där talar om lia, lärande i arbetet, som ska vara en fjärdedel av utbildningen. I november i fjol beskrev Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, situationen i en debattartikel i GP: 

”Som en konsekvens av yrkeshögskolans utbyggnad ser vi i dag att allt fler studerande har svårt att hitta en arbetsgivare där de kan göra sin LIA. Här behöver både offentliga och privata arbetsgivare ta ett större ansvar för sin egen kompetensförsörjning och tillhandahålla fler LIA-platser.”

Yrkeshögskolan har hittills visat strålande resultat, delvis för att flertalet studenter är väl etablerade på arbetsmarknaden när de börjar läsa. De som byter yrkesbana höjer sin årslön med 100 000 kronor, i median. De som går tillbaka till sin gamla arbetsgivare får 50 000 kronor mer. Framgången beror till inte ringa del på praktiken, som nu blir så mycket knöligare att få till. Men regeringen kör på ändå, och kravet på bidragsåterbetalning när praktiken uteblir upphävdes i somras."

"Men varför ta studielån för att läsa till byggingenjör om VVS-praktiken ersätts av att kolla inställationsfilmer på youtube? Jök-partiernas satsning på kvantitet i stället för kvalitet riskerar att underminera några av de viktigaste utbildningsformerna Sverige har."

https://www.expressen.se/ledare/yrkesutbildningar-utan-praktik-ar-helt-ursparat/

Det är hög tid för oss i Sverige att uppvärdera praktiska utbildningar istället för teoretiska. Att människor blir självförsörjande så fort som möjligt är mycket värdefullt för samhället i stort. Istället för att vara så fixerade vid att alla våra unga ska få en omfattande teoretisk utbildningsgrund ska vi säkerställa att de som valt ett yrkesprogram med bristande teoretiskt innehåll ska ha en mycket god chans att senare i livet kompensera för det inom vuxenutbildningsprogram. Med fördel kan detta ses som en självklar del av det svenska systemet för "Livslångt lärande".