Konsekvenstänkande

Invånarnas bästa

Hur kommer det sig att tidigare i grunden framgångsrika samhällen utifrån ett invånarperspektiv inte kan utvecklas bättre än nu? Bättre kan aldrig bedömas på något annat sätt än ur ett långsiktigt perspektiv. Att kortsiktigt mjölka ur kraften ur ett företag, en kommun eller en stat är lätt om man inte bryr sig om, eller har förmågan, att förstå långsiktiga konsekvenser av sitt agerande. Att till exempel i ett företag genomföra allt för kraftiga vinstutdelningar till sina ägare, istället för att ständigt satsa tillräckligt på produktutveckling och kundservice, kan leda ett företag mot kraftigt förfall. Att till exempel i en kommun sköta den löpande verksamheten så dåligt att man tvingas till okloka utförsäljningar kan bli väldigt dyrt för en kommuns invånare. Konsekvenstänkandet inom svensk politik har stor förbättringspotential. Ett sätt att förbättra konsekvenstänkandet är att stärka det personliga ansvaret för politiker. Ta till exempel förändringar i arbetsrätten. När politiker går in och bestämmer i sakfrågor, som hittills varit föremål för arbetsmarknadens parter att komma överens om, då får också politiken ansvar för konflikter mellan parterna. De samhällsekonomiska konsekvenserna av det kan bli mycket höga. 

Alice Teodorescu skriver en läsvärd krönika i GP om varför det är av stort värde för oss invånare om vi har politiska företrädare som har förmåga till konsekvenstänkande. Idag har vi farligt många ledande politiker som saknar viktiga referensramar från de flesta invånares ”verkliga verkligheter”. När ideologi och känslor utgör de ständiga referensramarna för oerfarna beslutsfattare blir också besluten ofta dåliga. 

"Handlingar kan bedömas utifrån intention eller konsekvens. Enligt sinnelagsetiken avgörs en handlings moraliska värde utifrån den avsikt eller det motiv som den som utför handlingen hade vid dess utförande. Det innebär att handlingar som utförs utifrån en vilja att göra väl är rätt, även om konsekvenserna blir förödande."

"Mot sinnelagsetiken ställs konsekvensetiken som innebär att handlingens moraliska värde i stället ska mätas med utgångspunkt i utfall och konsekvenser, oavsett avsikt eller motiv. I svensk politisk debatt tenderar det förstnämnda att övertrumfa det sistnämnda; symbolik värderas ofta högre än resultat, också i de fall där de dåliga konsekvenserna varit kända eller uppenbara från början." 

"Slutsatsen av ovanstående är att konsekvensen av bristande konsekvensetik, egentligen oavsett sakfråga, motverkar sitt eget syfte. Genom att inte objektivt tala om verkligheten som den är skapar man i praktiken det stigma som man helst ville undvika. Problemet som inte adresseras, oavsett anledning, kommer inte att kunna lösas. När det inte åtgärdas kommer det tvärtom att växa och bli än mer svårlöst. På vägen kommer en massa oskyldiga människor att hamna i kläm."

"Därför är det av yttersta vikt att politiker, journalister, myndighetsföreträdare och andra beslutsfattare en gång för alla gör upp med föreställningen om att symbolik trumfar resultat, liksom att medborgarna, tillika väljarna, börjar utvärdera myndigheters och politikers handlingar utifrån konsekvenser i stället för ambitioner."

https://www.gp.se/ledare/god-vilja-eller-konsekvens-1.34441979

Uppsala kommun sköttes i slutet av 1990-talet så illa att kommunen i början av 2000-talet anmärkningsvärt billigt sålde Uppsala Energi. Ur ett invånarperspektiv har det blivit en usel affär. Vi kan väl vara överens om att det viktigaste måttet för oss invånare kopplat till pengar är hur mycket disponibla pengar vi har att röra oss med per månad? Förutom att Uppsala Energi såldes på tok för billigt valde sedan den nya ägaren att under några år kraftigt höja priserna. Det drabbade förstås Uppsalaborna. Nedan artikel om elförsörjningsmarknaden är i sammanhanget läsvärd. Artikeln är skriven av Karin Pihl, GP.

"En viktig orsak till att man inte kunde förutse dagens situation är också att ägarstrukturen på eldistributionsmarknaden såg helt annorlunda ut då. För trettio år sedan var över hälften av eldistributionen i kommunal ägo. Då fanns en naturlig politisk prövning av avgifterna. Men de stora bolagen köpte upp de små. Hedén skriver att den ”gängse uppfattningen” var att själva elhandeln skulle konkurrensutsättas men att kommunerna skulle behålla den regionala och lokala infrastrukturen. Så blev det inte."

"Maktbalansen mellan nätbolagen å ena sidan och myndigheten och konsumenterna å andra sidan är skev. Den förre energiministern Ibrahim Baylan förstod att han var tvungen att göra något åt detta. Men hans efterträdare uppvisar i stället en arrogans inför alla de konsumenter som svettas över stigande elräkningar. Inte heller har han någon förståelse vad hans jobb går ut på, nämligen att se till at reglerna om nättariffer anpassas efter lagstiftningens intentioner om skälighet. Att Eon kan pressa ut miljarder av kunderna och skicka upp som koncernbidrag är inte skäligt."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-betalar-du-s%C3%A5-h%C3%B6ga-eln%C3%A4tspriser-1.34794234