Fristad för författare
Uppsalas invånare ställer via oss valda politiker, folkets ombud, upp på att återkommande ge förföljda författare en fristad i kommunen. Uppsalas skattebetalare står för försörjningen samt ordnar bostad under två år. Det är något viktigt och värdefullt i den globala kampen för yttrandefriheten och för mångfalden.
I dagens lokala dagstidning kan man läsa ett mycket negativt reportage om att två år med Fristadsstatus inte räcker, att bostad efter två år borde garanteras etc. Som en av kommunens folkvalda ombud blir jag ledsen över att allt vi ger möts med en så stor otacksamhet. Jag blir allt mer less på människor som bara ska ha. Det inkluderar giriga VDar som inte kan få nog av att kräva ytterligare kortsiktiga ersättningar på långsiktiga aktieägares bekostnad. Det är positivt med olika drivkrafter i människors liv. Det är också klädsamt att vara lite ödmjuk inför faktumet att man får ett stort stöd av Uppsalas och det svenska folket. Om liknande positiva engagemang möts med negativ uppskattning som istället för att förmedla Uppsalabornas generositet förmedlar något negativt, då ska vi verkligen överväga om vi ska erbjuda denna fantastiska möjlighet för en förföljd författare.
Fritt mobilt nätverk
Under drygt ett år har kommunen genom beslut i Näringslivsgruppen arbetat för att få till fritt mobilt nätverk på väl besökta centrala platser i Uppsala. Visst går det sakta men kommunen har mäklat fram en lösning mellan två parter som nu bara behöver knyta ihop säcken. S gjorde igår ett utspel om att kommunen borde erbjuda detta. Ingen av de medier som gick ut med denna önskan som intressant hade besvärat sig att fråga t ex mig om fakta runt just denna fråga. Jag kan bara återigen se det som brist på resurser hos mediaföretagen för att på ett rimligt objektivt sett kunna beskriva verkligheten. När okunskap och dolda agendor styr beskrivningen av verkligheten lever många i en illusion.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att media skulle rapportera någonting helt sakligt och korrekt står ju alltid högt på önskelistan. Utan att infrias. Det verkar vara en ren slump och förmodligen tur ifall en artikel till hundra procent faktiskt stämmer. De senare åren tycks media ha förflackats än mer. Felstavningar, syftningsfel, missuppfattningar, okontrollerade uppgifter, teoridrivna reportage utan stöd, förenklade infallsvinklar och ensidiga upplägg. Det är bara förnamnet. Utbildningen tycks vara högst rudimentär eller felkontruerad. Att betala för att läsa så dåligt material som dagstidningarna presterar verkar ju alltmer långsökt och snudd på helt onödigt. Man får nästan veta mindre av att läsa tidningarna än om man låter bli.
SvaraRaderaDet här med goda gärningar, gott uppsåt och välvilliga initiativ har ju alltid den baksidan. Alltid. Det är inte tillräckligt. Har man öppnat korken så är innehållet för litet. Vad man gör istället för det goda, det är att ge en väg och riktning för ännu mer resurser. Nya möjligheter. Nya framkomligheter. Nya människor som kan finna nya medel osv. Det tar aldrig slut och blir aldrig tillräckligt bra.
Det här visar på problemet med skattemedel som skall fördelas av godhet. Det är farligt och ofta rent destruktivt. Man sparkar igång destruktiva krafter som omedelbart börjar vegetera på de goda ambitionerna. Sedan går det utför. Man måste, hela tiden, kräva motprestationer. Ständigt fråga sig vad som krävs för att balansera "välgörenheten". Inget borde vara helt gratis. Utan betalas med någon form av motprestation. Annars spårar det ur. En förföljd författare har förmodligen begränsade resurser. Men kan ju skriva. Och då borde det kanske ses och utnyttjas. Komplicerat förstås. Eller också kan de göra något annat som motkrav, på halvtid eller så. Allt för att motverka kravmaskinens mekanismer. Och det är definitivt bättre än att lägga ner verksamheten.
Kloka synpunkter. Jag tycker också att den bästa vägen alltid är att kombinera ett givande med någon motprestation. Allt annat leder som du skriver annars bara mot allt större kravmaskiner och permanenta offersituationer. Ge möjligheter när det är möjligt men kräv något tillbaka. Jag tycker ditt exempel kopplat till författare är bra. Varför inte lägga till att Uppsala som motprestation efter första året vill att de levererar en Uppsalabetraktelse på minst tio sidor.....
RaderaUppslabetraktelser skrivna av helt olika människor med helt olika bakgrunder vore naturligtvis spännande. Den konstnärliga naturen kommer då att vilja utmana, odla konflikt och gräva fram utsatthet bakom skenbar trygghet. Det är mitt tips. Alltså remarkabel otacksamhet om man så vill. Bevisa att man inte är köpt, mutad eller etablissemangslakej. Osv.
RaderaIngen utväg bort från otacksamhet alltså. Men en intressant idé ändå. En annan vinkel skulle vara att beskriva det inferno som man ser som sin bakgrund. Och ev med paralleller till vår svenska samtid. Olikheter och likheter. Leta efter varningsflaggor hos oss och belysa möjliga vägar att undvika liknande problem här, kanske. Det borde bli en gedigen samling betraktelser av olika erfarenheter från olika typer av samhällssystem och dess följder.
Något som jag aldrig förstått är hur hela utvecklingen i östeuropa kunde passera så enormt oreflekterat och egentligen odiskuterat. När det pågick som mest och åren efter var det i stort sett helt tyst. Ett helt unikt tillfälle i vår absoluta närhet. Med kulturella likheter och historisk gemenskap. Fullständig tystnad. Vad gäller diskussion och debatt kring teknokrati, diktatur, massrörelser, inskränkningar och kollektiva regleringar. Konsekvenser och utveckling. Skador och förtjänster. Egentligen har inget av detta behandlats på ett offentligt och allmänt intressant sätt. Förmodligen finns det skriftsamlingar med betraktelser kring deetta. Någonstans. Men inte har det uppmärksammats vad jag sett.
Kan vi åtminstone lära oss av våra olycksbröder och systrar genom deras erfarenheter och funderingar kring detta. Då tycker jag det vore värt ett offentligt stöd. Garantin för att detta blev intressant är då mängden av olika infallsvinklar och olika erfarenheter. Om det dessutom kan ske relativt okontrollerat, någorlunda förutsättningslöst och ostyrt borde man kunna tillvarata den inneboende kreativiteten maximalt hos de här författarna.
Visst är det intressant att ingen ordentlig analys gjorts av de stora förändringarna i öst. Inte minst borde det vara av säkerhetspolitiskt intresse. Antar att många av oss var glada över att kommunismen förlorade och därför tyckte det mesta av annat är bättre. Vi har definitivt mycket att lära. Varför blev det som det blev? Är det oundvikligt att några få skor sig sanslöst i brytningstider? Hur har diktaturer utvecklats mot något form av mångfaldsorienterad demokrati? I vilka miljöer utvecklas organiserad brottslighet starkast? Osv
RaderaMed "mobilt nätverk" antar jag att du menar "trådlöst nätverk" alltså WiFi? Wireless lan? Som man kan koppla upp sin mobil och/eller sin dator mot?
SvaraRadera"Mobilt nätverk" vet jag inte riktigt vad det är. Det låter som en blandning av "mobilt bredband" och "trådlöst nätverk".
: ) gjorde det enkelt för mig och kallade ej fasta nät för mobila. WiFi system kan på ett utmärkt sätt skapa eller komplettera mobila nätverksområden. Tror att WiFi komplement på "hotspots" fortsatt är bra tekniska lösningar för att bl a hantera nätträngsel.
RaderaVarför så negativ Stefan Hanna?
SvaraRaderaDu har förmånen att få dubbel månadslön för ditt politiska arbete. Ändå handlar flertalet av dina blogginlägg om hur andra borde göra sitt jobb. Ofta om hur media borde förmedla bilden av dig och ditt arbete. Om att media "censurerar" dig när de väljer att citera andra. Eller som idag om att de borde frågat dig först.
Har förstått att du gärna lyfter fram dina erfarenheter från näringslivet. Frågan är om du förstår allvaret i att du som politiker gnäller, eller uppfattas gnälla, över att du granskas. Känner du till skillnaden mellan redaktionellt urval och censur? T ex att censur oftast handlar om att politiker avgör vad media får och inte får publicera. Och det är väl inte alls nåt du skulle vilja göra?
Om det är en roll du vantrivs med. En roll som påminner dig om hur dumma, otacksamma och oklädsamma vanliga medborgare är - vad är det då som får dig att stanna kvar?
Är det möjligheten att kunna dra till med lite lösa floskler när drevet går? Att klaga på att UNT uppmärksammar din bristande koll på kommunens ekonomi?
För du är väl medveten om att det finns ett direkt ekonomiskt samband mellan medelsvensson och ditt dagliga arbete?
(Det står dig fritt att välja bort min kommentar).
Att en aktiv politiker dessutom med någorlunda viktigt uppdrag överhuvudtaget "törs" dela med sig av sina ganska privata funderingar, även när de inte är filtrerade genom spinndoktor-glasögon, måste ju ses som något genuint positivt. Att låta negativ eller gnällig kan vara extremt mycket mer värdefullt än den politiker som ser varje chans att stå i skyltföpnstret och leka reklam plansch.
RaderaÄr du en person som gillar välslipade standardbehandlingar av press och media där man inte alls resonerar utan bara glider på ytan. Helt inser hur man skall utnyttja media och blända parnassen. Floskelformuleringar och symbolik handlingar. Allt som media suger i sig okritiskt. Eller är du mogen för politiker som behandlar dig som en intelligent medmänniska och vågar resonera med dig som om du faktiskt lyssnade och ville förstå? Vill du förföras av makten eller vill du diskutera med den?
Ser du på andra politiska bloggare så finns det båda sorter. De som propagerar ut allt som redan finns skrivet på olika möten och redan tänkt hundratals gånger. Sedan finns det några stycken som tänker självständigt. Och som funderar kring det ständiga skeende som utvecklas runtomkring i vår vardag och vilka konsekvenser olika åtgärder skulle kunna få.
Media förtjänar ingen specialbehandling. Eftersom de ibland är duktiga men nästan alltid usla. Man får väl ge dem en viss respekt i ljuset av vad de skulle kunna vara. Vilken information de faktiskt skulle kunna ge läsarna. Att de kanske istället förmedlar något annat än liggande fakta. Och gör det om och om igen. Ofta dessutom med en lätt fientlig agenda. Det får man försöka tugga i sig. Om och om igen. Men att låtsas som om det regnar när media bedrar och förvillar läsarna med desinformation? Nej det förtjänar media definitivt inte. Och än mindre dess läsare.
Dubbel månadslön? Vad menar du med det? Jag har endast ett arvode och mycket små "fallskärmsupplägg" kopplade till mitt uppdrag som folkrepresentant.
RaderaJa. Mina tidigare erfarenheter är mycket värdefulla i mitt uppdrag att försöka göra det bättre för Uppsalas befolkning.
Du gör dina tolkningar. Jag har lärt mig att det inte är jag som har tolkningsföreträde av vad jag själv skriver och uttrycker på andra sätt. Det är självklart orimligt. Media får skriva och göra vad dom vill inom anständighetens/lagens ramar MEN eftersom de har ett enormt övertag i förhållande till en enskild individ tycker jag att det är rimligt att jag får förmedla hur jag ser på olika frågor.
Jag har inga problem med att jag granskas. Jag tycker det är viktigt att makten granskas MEN det är inte rimligt att granskningen är slarvig eller t o m grovt vilseledande när den beskrivs i vissa reportage. Om man avser att granska något ska man göra det professionellt och, i min värld, objektivt. Jag antar att du är en mediarepresentant eftersom du skriver som du gör.
Jag har inte sagt att människor generellt är otacksamma!
Jag är politiskt aktiv för att försöka bidra till att Uppsala ska utvecklas hållbart och starkt så att även kommande generationer kan få njuta av ett generellt välstånd. Jag är också politiskt aktiv för att försöka bidra till att alla våra skattepengar används klokare.
Om siffror och statistik som kommunens tjänstemän presenterar för oss politiker stämmer har jag järnkoll på siffrorna. Ska vi träffas och jämföra våra kunskaper? Inget reportage jag tagit del av har anklagat mig för att sakna kunskap om kommunens ekonomiska situation. Vad syftar du på?
Jag vet att det är viktigt vad jag gör och att det påverkar Uppsalabornas framtid på många sätt. Jag tar det ansvaret på största allvar och anser bland annat att vi idag inte har någon rätt att överkonsumera välfärd som ska betalas av kommande generationer.
Jag censurerar inte något och är hittills glad över att de riktiga plumparna uteblivit på min blogg de senaste två åren.