Gravsättning och tillväxtdag

Gårdagen blev ännu en intressant dag i livet. Morgonen inleddes på Stadshuset med att svara på medborgarfrågor, acceptera eller tacka nej till inbjudningar och till att reflektera över synpunkter på en debattartikel i UNT. Vissa tycks tycka att demokratin skall begränsas genom att debatter mellan blockens lag alltid skall ske inom stängda dörrar. Jag delar absolut inte den synen. Demokratin måste försvaras varje dag och det kräver att medborgarna också får en förståelse för att även lagmedlemmar har olika synpunkter även om vi kompromissar för fullt för att kunna ta ställning i olika utvecklingsfrågor. Nog om det. Därefter deltog jag på Tillväxtdagen på konsert och kongress som Företagarna var huvudarrangör till. Bra föredrag och en viktig agenda. För att citera Bengt Ågerup "antingen skall man utveckla för tillväxt eller så skall man avveckal, det finns inga andra beslut att fatta". Efter lunch och mingel hämtade jag Isabelle och min bror och åkte till den kyrkogård där min mormor gravsattes. Tillsammans med nära och kära (trots att några är kommunister.....) hade vi en mycket fin ceremoni för mormor där hennes urna sänktes på hennes gravplats. Precis som tidigare större familjemöten kopplade till mormors död sjöng vi tillsammans för att hedra mormor och för att ännu starkare känna vår gemenskap. Solen lyste sin värme över oss alla. Efter gravsättningen var det släktträff med mat och dryck. Som alltid när min släkt träffas blev det hetska politiska samtal - alltid roligt även om det som sagt finns kommunister som jag tyvärr inte lyckats rädda från den destruktiva väg de är inne på under alla dessa år tillsammans. Det är väl helt enkelt så att vissa av oss ser männisikan som svag och att hon skall tas om hand av några få som tycker sig vara kloka medans några av oss andra ser människan som starkt och fullt kapabel att ta hand om sig och de sina med några få undantag. Brorsan ville till en firmafest så vi kunde avvika mitt i en het debatt om lämpligheten med att pedofiler släpps ut igen och igen och igen och samtal om varför betalade svenska samhället många miljoner för att få ut och hem en kvinna som deltagit i ett mord i USA och som suttit fängslad där under många år...... Jag åkte tillbaks till Tillväxtdagen och slogs av Ågerups enkla perspektiv på livet, antingen avvecklar man "döden" eller så utvecklar man "tillväxt". Dagen och kvällen bljöd på en tydlig kontrast mellan samtal om död och samtal om tillväxt. Döden slipper ingen av oss undan. Att fokusera på tillväxt istället för att vara rädd för döden känns dock som ett positivare förhållningssätt till livet eller var vad tycker du?