Attraktiv arbetsgivare
Varför ska en arbetsgivare anstränga sig för att vara attraktiv för arbetskraft med få alternativ på arbetsmarknaden? I en marknadsekonomi är det rimligt att enkla arbetsuppgifter och låga kompetenskrav ger låga ersättningar. Det borde samtidigt vara självklart för arbetsgivare med kvalificerad personal, som är svår att attrahera, att de måste erbjuda goda arbetsvillkor. Annars kan de vare sig attrahera nödvändig arbetskraft eller behålla den. Det förstår de flesta arbetsgivare. Det offentliga inom till exempel skolan och sjukvården har visat sig dåliga på detta.
Susanna Birgersson, Expressen, skriver läsvärt om bristande ledarskap nedan. Nedan talar vi om serviceyrken som av många klassas som enkla arbetsuppgifter. Oavsett om arbetsuppgifterna är enkla eller svåra ska en attraktiv arbetsgivare uppträda anständigt mot sin personal.
"Hyvling – vet du vad det är? Hoppas nästan inte, för det är ett väldigt otrevligt men allt vanligare fenomen på arbetsmarknaden.
Så här: Man är 50 år, har två barn och har jobbat i samma klädbutik i 25 år, när man plötsligt får välja mellan att gå ner 25 procent i arbetstid och 8 500 kronor i lön – eller sägas upp."
"Mikaelas kolleger får samma erbjudande, eller ännu sämre. Många accepterar, hellre än att bli arbetslösa. Sedan anställer klädkedjan, den där som är Sveriges största och har butiker över hela världen, ändå ny personal, på samma slags hyvlade kontrakt.
Alltså fler anställda, med färre timmar var. De anställda, som arbetar för att försörja sig, blir givetvis stressade och får kämpa för att få extratimmar."
"Kapitalismen och den tekniska utvecklingen gör att alla grupper i samhället hela tiden får det bättre, lyder ett nyliberalt mantra. Och det är sant, i betydelsen att mediciner och uppvärmningssystem och bilmotorer fungerar allt bättre. Men en del grupper får det avsevärt sämre: till exempel butiksanställda som tvingas gå ner i tid.
Pressen från den globala konkurrensen är inget skämt, men det går att lösa bemanningen utan att hyvla."
"Jag hoppas att branscher med arbetskraftsbrist tar chansen och rekryterar direkt från detaljhandeln. Erbjud betald utbildning, så ska ni se att bristen på undersköterskor, busschaufförer, elektriker, målare, snickare och medicinska sekreterare kan åtgärdas."
UNTs ledare, Johan Rudström, lyfter perspektiv på hur illa det blivit inom sjukvården. Det är tröttsamt att inte högsta ledningen, politiker, efter år av möjligheter lyckas organisera sjukvården på ett sätt som gör att de i behov av sjukvård får det skyndsamt. Ett arbetssätt som får personalen att både trivas och känna sig stolta. Det är helt sjukt hur lång tid det idag tar att få en operation för att avhjälpa även allvarliga problem om man inte kommer in akut. Sjukvårdspersonalen har ofta mer eller mindre omfattande utbildning för sina uppdrag. Ändå behandlas de inte värdigt. En dåligt fungerande sjukvård är ett av allt för många exempel på hur Sverige mår dåligt och behöver lagas. Väldigt mycket handlar om styrelsernas förmåga att säkerställa fungerande ledarskap och organisation. Hur bra tycker du att styrelserna, nämnderna, är på det?
"Det har varit relativt tyst från Akademiska sjukhuset i sommar. Inga nya larm om ”kaos på akuten”, inga nya massuppsägningar bland sjuksköterskor. Det kan bero på två saker. Antingen har läget förbättrats något, till exempel med fler vårdplatser. Eller så har man tröttnat på att larma och kampviljan har ersatts av uppgivenhet. Det mesta tyder på det senare."
"Det som måste fixas är, enligt facket, att personalen på akutmottagningen bara ska ta hand om akuta patienter. I klartext behövs alltså fler vårdplatser så att de som är färdiga på akuten kan läggas in på en avdelning i stället. Ingen orimlig begäran, men som vi sett under senare år närmast omöjlig att uppfylla. Ur arbetsgivarens perspektiv handlar det inte så mycket om brist på resurser som brist på personal, i första hand sjuksköterskor."
"Uppgivenhet kan alltså vara det nya normala på akuten. ”Jag slutar i oktober. Nu är måttet rågat. Jag orkar inte ha det så här”, sade sjuksköterskan Carola Matsson till (SVT 27/7). Hon berättar om de 12-timmarspass personalen ombeds att jobba, med lite utrymme för rast eller att gå på toaletten."
https://unt.se/ledare/artikel/har-ocksa-stridsviljan-overgett-akademiska/jn9vn90r
Birgersson, Expressen, har precis skrivit en till artikel om en sjuk arbetsmarknad för många.
”I tidningen Kommunalarbetaren berättar hon samma, gamla historia som vi hört så många gånger redan: Allt fler och allt sjukare brukare ska få hjälp under en och samma arbetsdag. Besöken har kortats och är detaljstyrda ner till minsta syssla. De anställda har få gemensamma raster och träffar inte sina arbetskamrater.”
”Det ger en aning om hur viktigt det är att arbetsplatserna fungerar och att arbetsmiljön är trevlig. Men det är den inte. Såväl kommunala som privata arbetsgivare gör sitt absolut bästa att suga ut allt vad mening och värdighet heter ur jobbet, medelst minutstyrning och övervakning.”
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/varfor-har-ni-gjort-jobbet-sa-outhardligt/
Det är dags att lägga ner regionerna! Det är dags att minska antalet kommuner och låta kommunerna även axla ansvaret för primärvården. Det är dags för staten att ta fullt regionalt ansvar för specialistsjuktvården. Det är dags att höja ledarkompetensen inom offentlig sektor. Det är dags att tillämpa så mycket decentraliserad makt som möjligt inom vården och omsorgen. Det är dags att se till invånarnyttan och inget annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar