Arbetande arbetskraft
Igår kunde intresserade följa rikspartiledarnas debatt på SVT. Mer makt till enskilda ställdes mot mer makt till politiker. Alliansens företrädare påpekade flitigt att nästan allt blivit bättre och mer pengar satsats på t ex skola, omsorg och vård i förhållande till 2006. Det samtidigt som skatterna sänkts från perverst höga nivåer. Alliansens företrädare poängterade också löpande att vi behöver fler arbetade timmar, framförallt kopplade till näringslivsjobb, för att kunna bibehålla eller förbättra vårt generella välstånd. Välfärden som vi känner den idag är omöjlig att försvara om inte utvecklingen att färre försörjer allt fler bryts.
Arbetsinvandring är nödvändig för att vi ska lyckas. Utan att vi kan attrahera kompetent arbetskraft och drivna entreprenörer till Sverige så blir de som ska försörja all fler allt färre. Även om det är så att invandringen är mycket viktig för välståndets försvar är det också viktigt att det är tillräckligt många välutbildade och drivna som attraheras till Sverige. Om Europa på grund av demografiska problem anses behöva 11 miljoner nettoinvandrare för att klara den demografiska utvecklingen. Hur stora bruttotal kräver det? På makronivå är det enkelt att tycka att 11 miljoner är en rimlig siffra. Frågan är samtidigt i t ex Uppsala hur regleras det? Var landar dessa 11 miljoner om inte endast där arbete och betalningsförmåga finns? Helt klart är att integrationsarbetet betydligt måste förbättras för att det utvecklande multikulturella samhället ska vara hållbart. Vad tycker du?
http://www.unt.se/debatt/eu-behover-invandring-2621769.aspx
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Multikulturellt samhälle är förstås inte en förutsättning för att kunna attrahera arbetskraftsinvandrare. Det kan ju vara så att dessa uppskattar "den svenska kulturen" och mycket gärna inordnar sig i den. Skulle jag själv exempelvis få ett jobberbjudande från japan så skulle jag direkt fundera över kulturen där. Och hur den skulle påverka mig. Kan jag inordna mig i den och vad förväntas av mig i så fall. Att som individ ha ambitionen att påverka deras levnadssätt eller värderingar på något vis skulle kännas direkt oartigt. Vill jag leva där på deras premisser eller blir det för jobbigt? Och ungefär så tänker väl de flesta som flyttar av främst arbetsorsaker.
SvaraRaderaSedan tror jag att man förmodligen blir mer svensk utomlands. Eller mer somalisk om man kommer därifrån. Osv. Hur det skall yttra sig är väl lite svårt som utomstående att ha en bestämd åsikt om. Men en ställning för eller emot ett multikulturellt samhälle är inte precis samma sak som för eller emot invandring.
Just perspektivet med "allt färre försörjer allt fler" förekommer ganska sällan i public service. Och den utvecklingen måste ju brytas för att rädda välfärden från att utarmas. Så att få fram fler jobbade timmar, speciellt i privata sektorerna är ju helt avgörande. Synd bara att debatten helt fokuseras på egoistiska perspektiv med mer plånbokspengar. Antingen som mer bidrag eller mer skattesänkningar.
Vad är bäst? Politiker som lever på att dela ut pengar och skryter med det, samtidigt som verkligheten blir allt snålare. Eller politiker som låter snåla och ogenerösa, men i praktiken ser till att välfärden fungerar?
Maktoptimering är nog det som styr de flesta politiker och inte vad som är rätt. Jag hoppas att många Uppsalabor förstår att jag verkar för deras bästa (oavsett vad de röstar på) och det innebär också att våga skära ner på verksamhet som vi inte har råd med, att skärpa krav samt att driva på ständiga effektivitetsförbättringar.
Radera