Mening med livet

Har livet en mening?
Har livet en mening? Är den frågan intressant? Är det inte bättre att ställa frågan: Vilken mening ger jag mitt liv? Jag utgår ifrån att du inte är slav eller på annat sätt är kraftigt begränsad att göra dina egna livsval. Livsval som varje minut, varje timme och varje dag kan förändra ditt och andras liv dramatiskt. Du har faktiskt möjligheten att hela tiden kraftigt förändra ditt livs riktning. Vad håller dig tillbaka? Rädsla? Dåligt självförtroende? Ansvarskänslor kopplade till barn? Brist på bättre alternativ? Du har kanske hittat rätt och vandrar längst en stig som känns givande.

Jag är helt säker på att livets mening till 100% måste definieras individuellt. För vissa kan det vara så enkelt som att reproducera sig, få barn, och föra sina gener vidare. För andra att maximalt utvecklas och njuta den korta stund vi lever. För andra en kombination av att föra det mänskliga livet vidare och att maximalt leva här och nu. Och så finns faktiskt människor som inte funderar alls på existentiella frågor. Kan det vara så att de är dem som fyller sin livsvandring med flest stunder av lycka?

Jag är en kombomänniska. För mig är meningen med mitt liv att hela tiden lära mig genom studier och möten med andra människor samt att föra livet vidare. För mig är nära relationer med mina närmaste en viktig mening. Jag konstaterar också att jag för att känna stor mening vill vara en drivande del av att bygga något som har betydelse för väldigt många och under hundratals år. Även om samhällen också faller sönder och försvinner lever de oftast betydligt längre än t ex en människa, dynastier, företag och föreningar. Jag känner helt enkelt en stor mening i att jobba med generell samhällsutveckling. Att försöka bidra till att alla våra barn får en bra utbildning. Att våra funktionshindrade och äldre får bra omsorg och vård. Att vår infrastruktur fungerar. Att vårt näringsliv blomstrar. Att vi löser konflikter genom demokratiska kamper och inte krig. Jag inbillar mig att mitt arbete för Uppsala och Sverige inom dessa områden är till glädje för väldigt många. Det ger mig mening. Jag finner ingen mening i att endast maximera mitt liv för mig och mina närmaste. Att enskilt bli rikare och rikare. Det känns som ett fattigt livsperspektiv för mig.

Jag trivs med att leda. Jag tror mig idag veta att jag är en duktig ledare. Jag har haft ledartröjan i fotbollslag, i herrklubbsgäng, i olika föreningar, för olika företag och inom politiken. Jag gillar att leda företag. Varje dag, varje vecka och varje år är en tävling och en kamp. Det är kul. Jag leder gärna återigen något företag den dag folket eventuellt inte vill ha min kraft och mitt engagemang i deras tjänst. Att leda ett företag är dock inte lika meningsfullt eller svårt som att leda en kommun eller ett land. Svårigheter och komplexitet bidrar till att göra mitt korta liv mer intressant. Trots att det är komplexare att leda en kommun än ett företag förstår jag att politiska ledare utan praktisk chefserfarenhet inte erbjuds ledande operativa roller inom näringslivet.