Ericsson ett B2B bolag

Allt har sin tid
Det är nog rätt klokt att Ericsson väljer att fokusera sin verksamhet helt på B2B och B2G kunder, dvs företagskunder och offentliga verksamheter. Tydligen känner inte bolagets ledning längre att det är nödvändigt att ha kontroll över egna telefoner för att säkra att det finns telefoner/terminaler som är tekniskt redo när nya tekniker lanseras. Jag hoppas att det är så. Ericsson är under många år till ett mycket viktigt företag för en positiv svensk utveckling.
http://www.dn.se/ekonomi/ericsson-och-sony-gar-skilda-vagar

Minnen
Jag minns som igår när jag som ny på Ericsson hade mitt första möte med mobiltelefonverksamhetens chef Johan Siberg. Han var en trevlig och mycket meriterad Ericsson karriärist. En av Lars Ramqvists män. Turbulensen var i full gång inom Ericsson där höga chefer föll som käglor. Framförallt Sven-Christer Nilsson som hade en mycket bra strategi för var Ericsson skulle gå men han fick ta skott för Ramqvists alla misstag i slutet på sin karriär. Nilsson kallades föraktfullt för "Jesus" för att han inte var så enkel i sitt språk utan också klarade av att tänka stort och organisatoriskt systematiskt. Ja, det var en spännande, lärorik och tuff tid. Ett av skälen till varför jag minns mötet så väl var att när Johan vände sig för att rita på "vita tavlan" så hade han ett stort hål i sina kostymbyxor. Jag lärde mig rätt fort på Ericsson att det inte är så konstigt att det kan hända när man tillbringar fruktansvärt många dagar och timmar sittandes i flygplansstolar, bilstolar och kontorsstolar när man är hög chef på ett världsomspännande företag som Ericsson. På mötet tyckte jag och en kollega att det inte dög att Ericsson enbart levererade en modell av mobiltelefoner och att den såg ut som en svart modell av Volvo 740. Vi tyckte det var nödvändigt med flera modeller och att varje modell skulle kunna erbjudas i olika färger. I vår värld rörde det sig ju om konsumentartiklar och inte en teknisk förlängning av ett mobilnät. Som så ofta fick jag lära mig att världen tyvärr ofta görs svårare än vad den är och att prestige och "fel man på viktigt jobb" kan förstöra mycket. Johan berättade att liknande förslag hade förts fram till den tekniske chefen med säte i Lund MEN han ansåg att det skulle vara som det var och att det skulle visa sig vara rätt. Sedan den tiden gick Ericssons mobiltelefonverksamhet bara utför. För sent insåg man att det var en konsumentprodukt med allt vad det innebär.

Drivkraft för konsumentorienterad applikationsutveckling
Tyvärr såldes inte mobilsidan i samband med att de stora marknadsföringsmissarna gjordes till något svenskt intressebolag och gärna med någon stark privatkapitalist. Som sagt var nog ett av huvudskälen till det att man ansåg att terminalerna var nödvändiga för systemförsäljningar. Hade bolaget sålt av verksamheten redan då tror jag att den hade kunnat fortsätta att vara en ledande terminalleverantör i världen. Det hade varit bra för Sverige. Terminalsidan är viktig för applikationsutvecklingen och applikationskunnandet i Sverige. Om inte de svenska ingenjörerna inom dagens SonyEricsson lyckas försvara och utveckla sin bas i Sverige kommer denna försäljning att få stora negativa konsekvenser för den konsumentorienterade applikationsverksamheten i vårt land. Många personer inom administrativa funktioner och marknadsföring kommer också att förlora sina jobb eller få jobb utan större inflytande eftersom makten flyttar helt till Japan. Marknadsekonomin är skoningslös. Det gäller att stå på topp hela tiden. Det gäller också att inte ge upp när det är väldigt jobbigt. Apple var framgångsrikt och sedan nästan i konkurs. Nu är Apple ett av världens högst värderade bolag igen. Allt är möjligt! Hur tror du det går för våra svenska ingenjörer på SonyEricsson som nu blir en "Smartphone division" inom det enorma Sony?