Enligt en debattartikel i dagns UNT finns det ett stort stöd bland svenskarna för att både bjuda in Balterna in i det Nordiska samarbetet samt att 4 av 10 gärna ser att vi bildar en förbundsstat med dagens Nordiska länder. Jag gillar idéen. Relativt sett är vi lika MEN jag har praktisk erfarenhet av att jobba med danskar, norrmän, finnar och islänningar och vi har olika kulturell bakgrund. Trots det skulle ett betydligt starkare Nordiskt samarbete var väldigt fördelaktigt för de Nordiska invånarna som trots olikheterna är mer lika än med andra. Inte minst märks det kopplat till hur öppna våra samhällen är, hur jämlika vi är etc. Alla som vet vad de Nordiska länderna representerar idag inser snabbt att vi skulle skapa förutsättningar för något väldigt starkt tillsammans. Även om vi slår ihop våra traditionella Nordiska länder blir vi inte fler än cirka 20 miljoner invånare på ett mycket stort område. Det är mycket färre invånare än i t ex Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien eller England.
Viktigt att värna maximalt möjligt lokal beslutskraft
Om tanken kan få mer energi så förutsätter den för mig att den i stor utsträckning bygger på subsidiaritetsidealen dvs att beslutsmakten så långt som möjligt skall ligga så nära oss medborgare som möjligt. Om en liknande Nordisk förbundsstat skapas, hur vårdar vi då den nivå, Sverige, som måste anses bli överflödig? Det regionerna i Sverige får ta ett gemensamt ansvar för blir väl då att ömt vårda och utveckla det kulturella varumärket Sverige som en del av Norden. Vad tycker du?
Vem blir president eller kung för det nya?
Inga problem! I Malaysia löser man det med ett rullande schema mellan de som fått de olika folkens hedrande ämbete som President, drottning eller kung. Visst är väl det en bra idé ; )?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar