Utmaningar och mening

Idag fick jag frågan "varför satsar du bara på Uppsala kommun när du har de erfarenheter och de kontakter som du har"? Svaret kom lika snabbt som jag blev överaskad av frågan. Det är en tydlig och greppbar utmaning och jag känner starkt för en plats där jag har många nära och kära. Är inte det ett skäl nog? Förutom att jag har många nära och kära i Uppsala kommun har jag lärt mig att det är genom exemplets makt som man snabbare och mer framgångsrikt kan leda de stora nödvändiga förändringarna. Jag hoppas få förtroendet av Uppsalas invånare att leda Uppsala kommun mot en mycket positiv framtid. Uppsala kommun är som ett litet Sverige. Vi har en av landets största städer mixat med Sveriges näst största landsbygd. Vi har två universitet. Vi är snart över 200.000 invånare. Vi har stora offentliga verksamheter utöver universiteten. Vi har en personalintensiv kommun. Vi har ett för litet näringsliv. Vi lyckas omsätta för få idéer till bärkraftiga företag. Vi har en relativt stor andel av befolkningen som är invandrare. Om man kan visa att Uppsala kommun kan ställa om till att bli en framtidstroende, skapande, engagerad och företagsam kommun, då kan hela Sverige och därefter Europa följa vårt exempel. Den utmaningen lockar mig. Det är inte lägre skatter eller höjda bidrag som skapar framgångarna. Det är den inställning och den anda som ett ledarskap skapar i samhället som skapar framgångarna. Jag är övertygad om att Uppsala kommun under bara 8 år kan bli en betydligt roligare, rikare och rättvisare plats att leva och verka inom. Vad tror du? Jag gillar utmaningar och det känns särskilt meningsfullt att ge av mina erfarenheter och min energi i Uppsala där jag har många mig närstående.