Konsekvenstänkande

Rösta på politiker och partier med svar på Vad, varför, hur och när!

När politiker pratar ska vi alltid fråga oss ”vad” de föreslår och ”varför” kopplat till exempelvis skolan, sjukvården och omsorgen. Låt oss alltid förvänta oss ett intelligent svar. Vi ska också fråga ”hur” de tänkt sig lösa allvarliga problem. Och ”när” de anser att problemen kan vara lösta. ”Hur” sägs ofta vara tjänstemännens uppgift. Det duger inte! I det politiska tänkandet, särskilt i kommuner och regioners praktiska verklighet, måste man kunna svara på vad?, varför?, hur? och när? eftersom alla lite erfarna väljare vet att inget parti helt får bestämma själv. Då är det viktigt att bl a veta vilka ingångsvärden ett parti går in med om de försöker ingå i en lokal eller nationell regering. Tillsammans svarar ”varför” och ”hur” på frågor kopplade till konsekvenser av ”vad”. 

Migrationspolitiken har länge varit oansvarig. Konsekvensen av det har blivit kraftigare segregation, mycket mer utanförskapsproblematik och en oförmåga att på allvar driva en vettig integrationspolitik. En tydlig negativ konsekvens av denna misslyckade migrationspolitik är dagens omfattning av hederskultur och dess negativa konsekvenser. Negativa både för de enskilda individerna men också för samhället kollektivt som drabbas av höga sociala kostnader. SVT beskriver i nedan bifogade reportage hur omfattande den synliga hedersproblematiken är i dagens Sverige.

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/15-procent-av-lvu-barnen-hedersutsatta

Den frispråkige samhällsdebattören Jan-Emanuel Johansson skriver en läsvärd krönika om behovet av konsekvenstänkande inom politiken i GP, bifogas nedan.

”Men inte desto mindre måste vi tillbaka till ett läge där man får prata om konsekvenser. Samhällets långsiktighet, där medborgaren ställs i centrum måste prioriteras före ideologisk aktivism, dogmatism och risken att kränka någon. Oavsett vilket kön personen upplever sig ha.”

https://www.gp.se/ledare/social-ingenjörskonst-är-bättre-än-känslor-i-samhällsbygget-1.60733779

I Uppsala finns ett lysande stort exempel på bristande konsekvenstänkande inom politiken. Byggplaner i södra Uppsala stad och drömmar om spårväg saknar rimliga konsekvensbedömningar. Några partiers syn på hur man bygger klimatsmart och bygger efter önskemål om bostad styr. Jag utgår ifrån att tjänstemännen bara lydigt följer en majoritets färd i fel riktning. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder erfarna kandidater i kommun- och regionvalen 2022. Nedan en kort UP-video om hur korkat ett ärende om extrem bebyggelse i Uppsala stads södra delar är. Gör om! Gör rätt! Konsekvenstänkandet lyser tydligt kopplat till dessa planer med sin frånvaro.

https://m.youtube.com/watch?v=UhHHyOQJXU4

Värst av allt har varit, och är, hur skolan tillåtits haverera för väldigt många elever. Återigen ett tragiskt exempel på bristande konsekvenstänkande. Skolor ska inte ha religiösa huvudmän. Skolor ska inte ha ägandeformer som bygger på principer om att berika aktieägare. Det går att skapa en mångfald av huvudmän ändå genom till exempel stiftelser. Alla skolor ska ha full offentlig insyn. Självklart måste skolor både vägras starta och kunna stängas fortare om kvalitetsproblemen är för stora. Enskilda människor och samhället i stort är förlorare på hur korkat skolan tilläts bli en marknadsplats istället för en läroplats med olika specialinriktningar. Ingen borde rösta på partier som inte fattat att skolan inte kan vara en marknadsplats som nu. För Utvecklingspartiet demokraterna är det en självklarhet. Vi måste få stopp på dessa dumheter som slår stenhårt mot många människor tidigt i deras liv. Nedan två färska ledare från Expressen som belyser allvarliga konsekvenser av hur skolan gjordes till en dåligt fungerande marknadsplats. 

”Friskolan Kunskapsljuset i Norrköping har fått sitt tillstånd indraget. Det sker efter åtta år av återkommande, allvarlig kritik från Skolinspektionen. Redan 2013 fick Kunskapsljuset kritik inom vitala områden som: undervisning och lärande, trygghet och studiero, bedömning och betygssättning, pedagogiskt ledarskap och utveckling samt uppföljning av elevernas närvaro.”

”Det borde vara en självklarhet att skolledningar står bakom sina lärare när föräldrar försöker fula upp betygen. Oavsett om mamma och pappa minsann ”känner tjänstemän på skolförvaltningen” eller är höjdare i näringslivet. Betygssättning är myndighetsutövning, det ska inte gå att utpressa sig till ett A och en inträdesbiljett till drömutbildningen på någon flitigares bekostnad. Men i stället vittnar lärare om att rektorerna tar föräldrarnas parti, och säger saker som att läraren borde tänka på ”att det snart är lönesamtal” om ett F inte förvandlas till ett godkänt.”

”Att underkänna elever är nämligen en otroligt dålig affär. Eftersom alla elever har rätt att klara kunskapskraven och annars få särskilt stöd, enligt skollagen, betyder ett F massor av merarbete för läraren som måste erbjuda omprov och tilläggsuppgifter. Ännu värre – ur en snöd ägares perspektiv – är att underkända betyg dels försämrar skolans statistik, som man använder i marknadsföringen för att locka nya elever, och dels kan leda till att föräldrarna flyttar sitt barn till en annan skola och tar skolpengen med sig.”

”Kundskolan har urholkat lärares auktoritet och gjort kravmaskiner av vårdnadshavare. Det är en mardröm.”

https://www.expressen.se/ledare/annu-en-skandalskola-har--stangts-pa-tok-for-sent-/

https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/det-ar-foraldrarna-som-ar-fucking-javla-5-aringar/