De kulturella skillnadernas betydelse

Förståelse för de kulturella skillnadernas betydelse

Lagarna och rättvist eller neputism? Individualism eller släktlojalitetens bojor? Gifta dig av kärlek eller den som släkten bestämmer? Och så vidare. Det är stora skillnader mellan hur svenskar svarar och hur människor från stora delar av övriga världen svarar. Skillnader som tyvärr de svenska riksdagspartierna inte förstått och tagit i på ett ansvarsfullt sätt.

Det senaste kommunfullmäktigemötet i Uppsala inleddes med ett tal av Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap. På väldigt många sätt gav hon ett lysande exempel på skillnaderna mellan vår generella svenska, västerländska, kultur och stora delar av resten av världens kultur. På många sätt ett bättre sätt än mina försök att belysa dessa skillnader i min bok "En stund på jorden". Hon beskrev skillnader i målande bilder kopplat till hur människor rekryterar anställda och hur det skiljer sig när äktenskap är aktuella. Bland annat hänvisade hon intresserade att läsa Joseph Henrich bok "The weirdest people in the world". De konstigaste människorna, i förhållande till alla andra, är västmänniskorna. 

Den liberalkonservativa (hela västvärldens ordning) Europeiska och Amerikanska befolkning utgör bara 12,8 procent av jordens snart 7,7 miljarder människor. Och av dessa 983 miljoner ”västmänniskor” tillhör särskilt svenskarna de extremaste enligt FNs värderingsmätningar. I befolkningsunderlaget till Europa exkluderar jag Turkiet och Vitryssland men har självklart inkluderat Storbritannien och även välkomnat Ukraina. 6 miljarder 717 miljoner människor är fostrade i en mycket annorlunda kultur än den svenska! Tänk att så många ledande politiker, tjänstemän och journalister inte fattar komplexiteten och betydelsen av detta. Eller, de väljer att ducka, och det leder inte till den tydliga integrationspolitik som nu krävs under många år framåt. ”E du dum eller?” skulle de nog kulturellt uttrycka det i Göteborg...

Sverige är extremt bland extrema ur ett globalt perspektiv. Så är det. Det är en mycket viktiga insikter för dem som på allvar vill bidra till att Sverige ska klara av att integrera invandrare från väldigt annorlunda kulturer än den svenska. I vart fall om man vill försvara den enskilda individens frihet. Om man vill att vi åter ska bli mer släktkopplade behövs inga effektiva integrationsinsatser. 

https://www.pbs.org/wnet/amanpour-and-company/video/who-are-the-weirdest-people-in-the-world/

Allt för länge har naivister och ideologiskt förblindade haft skadligt inflytande över den svenska samhällsutvecklingen! Om du vill att Sverige ska repareras från den skada som råder ska du rösta fram partier och partiföreträdare som trovärdigt kan driva på en integrationspolitik som leder samhället mot sammanhållning och ett högt generellt välstånd. Inte ett samhälle där de rika blir extremt mycket rikare, allt fler på allvar fattigare och många som lever inom klankulturer som inte respekterar våra lagar som ska gälla oss alla jämlikt. Jag bifogar bara ett av många av mina tidigare blogginlägg i ämnet från 2017 där du också hittar FNs värderingskarta. 

http://stefanhanna.blogspot.com/2017/07/de-storsta-forlorarrna.html?m=1

Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt om kulturella skillnader och sätter in lite intressanta historiska perspektiv i nedan artikel.

”Klaner eller ätter är den ursprungliga formen av organisering i samhällen. Genom att gå samman i grupper baserade på blodsband har människor sökt skydd från en fientlig omvärld, så var det länge också i Sverige. Men i Västeuropa började klanernas makt att brytas på 400-talet. En viktig orsak var att den katolska kyrkan förbjöd kusingiften. Därmed blev det svårare att behålla makt och rikedomar inom familjer. När personer tvingades gifta sig utanför släkten ökade tilliten till främlingar. På sikt gynnades framväxten av nya organisationsformer som inte byggde på blodsband – som skrån och gillen. Många forskare menar att förbudet är förklaringen till dagens särpräglade västerländska samhällen som präglas av demokrati, låg grad av korruption, individualistiska värderingar och – ironiskt nog för kyrkan – även sekularisering.”

” Förbudet mot kusinäktenskap i Sverige togs bort 1845 – det behövdes helt enkelt inte längre. De frihetliga värderingar som det la grunden till tas numera för givna.”

”De gör att det svenska samhället har vaknat sent inför hotet från de klanstrukturer som via invandring har etablerat sig i Sverige. Politikens yrvakna svar på utanförskap och parallellsamhällen har ofta varit att erbjuda mer av den individualistiska statens goda, som fritidsgårdar och utbyggd barnomsorg. Men att erbjuda sig att uppfostra barnen är ingen vinnande metod mot grupper som hyser en genuin misstro mot staten. På kort sikt måste kampen mot klanernas maktanspråk handla om sådant som fler poliser, effektivare verktyg till rättsväsendet, fler utvisningar, punktmarkering från myndigheter och vaksamhet mot infiltration av offentlig förvaltning. Men ska man få effekt även på längre sikt bör kusingiften förbjudas.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/klanvaldet-visar-att-kusingifte-bor-forbjudas/

Som vanligt är våra Nordiska grannars politiker klokare än dagens svenska riksdagsledamöter. Inte minst danskarna som nu vill ha fullt fokus på att på allvar lyckas med integrationsarbetet. Vi får se hur mycket Sveriges riksdag och regering får förstöra innan det självklart måste bli på samma sätt i Sverige. Jag har sagt det förr, jag säger det igen, vi borde låta Norges, Danmarks eller Finlands folkvalda styra över oss ett tag... (lite ironisk är jag).

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/utrikes/fn-och-eu-sagar-danmarks-asylforslag