Ledarval och omprövning

Stärk det personliga ansvaret
Gång efter gång genom historien har vi sett hur ledare och lagmedlemmar gömt sig bakom gruppen när ansvar ska utkrävas. Både inom den offentliga, förenings och privata sfären. Inte minst människor som varit ledare för, eller delar av, intoleranta och våldsbenägna organisationer (som idag växer med en skrämmande fart) som t ex det Nationalsocialistiska partiet i Tyskland, Nazisterna.

Jag anser att det personliga ansvaret för sina handlingar måste vara väldigt starkt. Inte minst inom vårt demokratiska system skulle det personliga ansvaret kunna stärkas även om systemet bygger på att majoriteter av partier kommer överens, inte enskilda människor. Självklart har de enskilda ledande människorna stort inflytande över vad som händer och personkemin mellan ledare har en stor betydelse. Hur stärker vi det personliga ansvaret inom demokratin utan att enskilda individer obstruerar den demokratiska ordningen att majoritetsbeslut måste hedras inom ett parti och att sedan överenskommelser mellan partier, för att få majoritet, också måste hedras? Kan ansvar för ansvarslöshet och oförmåga inom det politiska systemet utkrävas på något annat sätt än genom allmänna val där partier får ta smällarna för ett dåligt jobb?

En möjlighet att stärka granskningen av och mandatet för enskilda personer kan vara att i våra kommuner öppna upp för att kommuninvånarna direkt får möjligheten att välja kommunstyrelsens ordförande. Rollen som kommunstyrelsens ordförande har en särställning bland kommunalråd. Tills det formellt ändras i kommunallagen, inom kort, är det den enda rollen som är kommunalråd även om praktiken redan är en annan. Rollen som kommunstyrelsens ordförande bestämmer mycket över kommunstyrelsens dagordning, och är den enda enskilda roll i alla kommuner, förutom i Stockholm, som direkt leder stadsdirektören. Varför inte införa en ordning där den person som får flest personkryss, bland de partier som bildar en majoritet, också får uppdraget som ordförande för kommunstyrelsen? Tanken är intressant och skulle sannolikt stärka invånarnas demokratiska engagemang. Det skulle också kunna öka möjligheterna att få ihop regeringsmajoriteter i ett allt mer komplext politiskt landskap. Vad tycker du?

Ungdomslöner
Regeringens eget utredningsinstitut har konstaterat att de 14-15 miljarder som satsats på sänkt arbetsgivareavgifter för yngre under 26 år haft liten positiv långsiktig effekt. Särskilt verkningslöst sägs effekten på arbetslösheten varit för dem mellan 25-26 år. Regeringen vill ändra sänkningarna utifrån de analyser som gjorts. Det är positivt att man analyserar utfall och korrigerar. Det är generellt positivt att sänka kostnaderna att anställa. Kanske skulle det allra effektivaste sättet att använda pengarna på vara att satsa dem på lärlingsupplägg. I vart fall om pengar inte finns för att göra både och. Vad tror du?