Jag kunde inte riktigt släppa gårdagens lärardebatt på Katedralskolan i Uppsala. Något störde mitt undermedvetna. Väl hemma efter debatten googlade jag efter bästa förmåga och lyckades inte helt förstå bl a Ms skolpolitik. Den borde stötta större satsningar på barnomsorgen och skolan. Fortsatta kvalitetsförbättringar i skolan måste kunna komma före ytterligare skattesänkningar för höginkomsttagare. Oavsett om det blir så eller ej kan jag samarbeta med dem! Jag tycker bara att det är intressant eftersom vissa symbolställningstaganden från M leder fel när de säger sig vara det nya "arbetarpartiet". Skolan är den plats där alla, oavsett social bakgrund, kan få en jämställd chans till att göra "klassresor". Jag delar inte Reinfeldts syn att det fortsatt är skattesänkningar som är den enskilt viktigaste vägen framåt. Vi måste kunna investera i vår framtid lite bättre än vad vi gör och det samtidigt som de demografiska utmaningarna blir allt större!
Borg-kommissionen visar tydligt att vi står inför en skattechock utan like inom några år. Allt fler äldre och allt färre i näringslivsjobb skapar en ekvation som på sikt bryter samman (Grekland etc). Bl a i det ljuset måste vi satsa mer på att våra barn och unga skall få en bättre start i livet genom ännu bättre skola.
När statusen hos läraryrket anses lågt är det väl bättre att satsa på fler lärare och bättre villkor för lärare än att nu göra ytterligare skattesänkningar, i vart fall för höginkomsttagare! Vi måste satsa mer på vår gemensamma framtid! Det som framförallt störde mig när jag tittade på morgonsoffan var den felaktiga inställningen till delar av LAS. Reinfeldt tyckte inte det var en stor fråga. Han tyckte inte heller att det kändes rätt för vi behöver våra äldre allt längre. För mig är det bara retorik och taktik för att eventuellt vinna röster på vänsterkanten! Om det är så att det är skälet till varför Sverige kan slippa en vänsterkartell vid makten, då är det toppen. MEN det är helt fel!
Precis som skolans uppgift är att skapa så kunniga och entusiastiska elever som möjligt är arbetslivet i behov av engagerade och kunniga medarbetare. Det är inte bara arbetsgivarens ansvar att jag håller mig uppdaterad med ny kunskap och om ny teknik. Jag har ett eget ansvar. Det är vansinnigt att grunden för uppsägningar skall utgå ifrån antalet anställningsår! Det är diskriminerande för bl a yngre! Det är dessutom ett system som skapar en myckt lägre rörlighet på arbetsmarknaden än vad som är hälsosamt. Precis som i skolan handlar arbetslivet om kunskap och förmåga. Därför skall grunden för uppsägningar aldrig kunna vara annat än baserade på det. Vad är problemen med det för facken? Facken har fortsatt en roll att skydda de som anser att de orättvist bedömts mot någon annan som mindre kompetent när fruktade nedskärningar är nödvändiga!
Fler lärare och bättre villkor till lärarna!
Differentiera lärarnas löner mer beroende av svårighetsgrad!
Basera LAS enbart utifrån kompetens och förmåga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar