söndag 5 september 2010

Särintressen

Är inte allt och alla särintressen i förhållande till något annat? I det ljuset är det intressant att Urban Bäckström på Svenskt Näringsliv blir upprörd över att regeringen kallar just Svenskt Näringsliv ett särintresse. Självklart företräder Företagarna, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv särintressen. Företagarna företräder framförallt alla småföretagare runt om i vårt land. Retoriken från Bäckström är förvånande. Ingen större mening att sura över att vara ett särintresse. Det är viktigare att fortsätta arbetet att försöka få så många svenskar som möjligt att förstå att just företagarnas intressen, i synnerhet de mindre företagarnas, är avgörande för svenskt välstånd. Inga "arbetare" i världen kommer att få det bättre om vi inte har ett bra och konkurrenskraftigt näringsliv.

Finanskrisens mörker har inte försvunnit! HQ Bank har kraschat. Både pga av girighet men också pga den stora finansiella oro som finns i världen. Jag har sagt det förr och säger det igen, man kan inte lösa stora strukturella problem på några månader! Det kommer att ta år att ställa om världen, i synnerhet västvärlden, till något nytt. USAs ekonomi fortsätter att vara mycket svag. Obama blir allt mer impopulär. Amerikanerna vågar inte längre flytta dit jobben finns, eftersom de inte blir av med sina hus till rimliga priser. Amerikanerna har fortfarande allt för mycket lån och mer lån kan inte rädda en person, ett företag eller ett land utan medicinen måste vara att jobba hårdare och konsumera lite sparsammare under en period för att få sin ekonomi mer i balans. Det är oundvikligt. Eftersom de motbjudande rika är väldigt få innebär det att för de allra flesta skapar det ett mindre tryck på konsumption. Det leder till att världen bromsar in ur ett ekonomiskt perspektiv. Kina och Indien får fram allt fler medelklassare som konsumerar mer. För miljön är det ansträngande. För den globala ekonomin är det positivt. För bekämpningen av fattigdomen i världen är det positivt.

I ljuset av tidigare ord vill jag uttrycka min olust inför alla vallöften som haglar. Ibland krävs det att ledarskapet ingjuter mod om en bättre framtid men att nuläget kräver samling och hårda arbetsinsatser. Vi måste ställa om Sverige från ett bidragsland till ett land där många fler bidrar till vårt gemensamma välstånd. Vi måste skapa och utveckla fler företag som skapar jobb och förutsättningar för finansiering av t ex skola, omsorg och vård. Det är nödvändigt! Priset för våra barn, våra sjuka och våra svaga blir oacceptabelt högt om vi väntar tills krisen är total och nästan alla inser att vi har ett stort problem. Sverige är ett exportberoende land i utkanten av Europa. Det krävs mer av oss än av andra för att klara ett bra välstånd för alla. 

Jag möter gärna Lars Ohly i en debatt. Jag ställer upp på debatten när som helst! Jag känner en stor olust inför risken att personer med Ohlys livsinställning skall vara med och regera Sverige. Det är en populistisk politik som inte bygger på beteendevetenskapliga grunder och den har inte lärt något av historien.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar