Minst dåliga väg framåt

Är regeringsfrågan viktig?

Självklart är regeringsfrågan mycket viktig om man som väljare vill att till exempel Sverige ska lösa många av landets största problem. Vilka partier är för politik som leder i den riktning man önskar? Vilka partier är för politik som hindrar den utveckling man själv önskar? Vi vet till exempel att Socialdemokraterna låter bli att driva en hållbar migrationspolitik eftersom den inte får stöd av deras kompisar V, C och MP. I grunden är jag helt övertygad om att S skulle vilja driva en ansvarsfullare politik. Sakläget i svensk politik gör att inget alternativ som kräver V, C eller MP stöd kan fokusera på de huvudfrågor som redan för länge sedan borde vara på ”operationsbordet”. Därför är det skönt att L mest lutar åt att rösta på en borgerlig statsminister (man vet aldrig med L). Förhoppningsvis inser även M att de inte ska räkna in C i ett regeringsunderlag eftersom det skulle kräva fortsatt vansinnig migrationspolitik. Jag går så långt och påstår att regeringsfrågan 2022, och riksdagens sammansättning, aldrig varit så viktigt sedan jag föddes 1964. Högst upp på agendan måste migrationspolitiken, integrationspolitiken, bidragspolitiken, energiförsörjningspolitiken och att avveckla regionerna som en egen politisk cirkusplats. Med dagens partier i riksdagen kan det bara bli verklighet genom ett sakpolitiskt samarbete mellan M, L, KD och SD. På många sätt tror jag Sossarna håller med, det erkänner de dock inte av maktstrategiska skäl. 

Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om varför det har betydelse vilken regering vi har i en kommun och för Sverige. 

"Ingen fråga är viktigare än vilken regering ett parti kan tänka sig att släppa fram eller medverka i. Men allt oftare stöter jag på dem som säger motsatsen. Det var inför valet 2010 som en lite udda tanke började dyka upp i det politiska samtalet. Frågor om Sverigedemokraternas eventuella påverkan på regeringsbildningen började avfärdas som ”spelteori”, inte minst av de pressade Allianspartierna. 

"Regeringsfrågan framställdes som ett politiskt sidospår som lättviktiga journalister älskar att fokusera på i stället för att hålla ögonen på sakpolitiken. Seriöst folk skulle bara prata om socialförsäkringar, valfrihetsreformer och energiproduktion, inte ”vem som tar vem” efter valet. Men det vore en dum idé. Socialdemokraterna har till fullo insett värdet av regeringsmakten. Det är där det verkliga politiska inflytandet börjar. Det är förklaringen till eftergifterna i Januariavtalet. Riksdagen stiftar visserligen lag, men regeringen har mängder med andra styrinstrument." 

"En regering fattar omkring 10 000 formella beslut per år och skickar mångdubbelt fler informella styrsignaler till statsförvaltningen i stort och smått. Så blir man firmatecknare för landet och får möjligheten att prägla en politisk period på ett sätt som ligger bortom vallöften, listor på utlovade reformer och formell lagstiftning."

"Centerpartiet har huvuddelen av sina väljare med sig i vänstersamarbetet och kan därför kvarstå i det medan Liberalerna inte har haft det. De verkliga låsningarna svarar väljarna för." 

"Ett parti kan bara bortse från dem under kortare tid och till ett högt pris. Det är inget lättviktigt spel utan gäller ställningstaganden i politikens allra viktigaste fråga."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/det-ar-valjarna-som-star-for-lasningen-i-regeringsfragan/

Sedan finanskrisen 2008/2009 har jag verkligen inte varit något ekonomiskt orakel. Gång efter gång har jag fått fel om att kraftfulla städtider, kraftig lågkonjunktur, skulle komma. Gång efter gång har dessa situationer pressats tillbaka med extrema återkommande ”finanspolitiska” åtgärder. Massor av mer pengar på marknaderna med folket som skuldtagare. Parallellt har de rikaste blivit extremt mycket rikare. Det senaste draget i att föra över risk från de rikaste till befolkningen kollektivt är hur många riksbanker nu köper kommersiella obligationer. Och nu börjar ”inflationsspöket” åter visa sig. Vi lever onekligen i mycket modern tid. Det kommer dock inte rädda oss från att hårda ekonomiska tider åter slår hårt i hela samhället. Framförallt för medelklassen och de socioekonomiskt svagaste. Även ur detta perspektiv måste vi slippa MP och Vs inflytande över rikets och Uppsala kommuns politik. 

”Nu är det tvärtom. Spöket finns på riktigt. Finansmarknaderna ser det i alla fall och blir rädda. De får långräntor att stiga och börskurser att svaja, efter som högre räntor lätt kan leda till börsfall. Inflationen i sig däremot, den finns inte.”

” Men framförallt är det alla nya pengar som skapar rädsla. Förra våren var coronakrisen på väg att bli en finanskris. Det hade varit mycket mer förödande för samhällsekonomin än stängda företag och instängda människor. Räntorna var redan låga. Så centralbankerna började köpa upp obligationer, för att smörja systemet. De lånar ut till kommuner, företag och bostäder. Här i Sverige har Riksbanken tryckt ut 700 miljarder kronor på det sättet. Men det är ingenting i jämförelse. USA:s centralbank Federal Reserve och Europas, ECB har ökat på sina totala tillgångar med 50 000 miljarder kronor, till 130 000 miljarder. På ett år. Till det kommer de tusentals miljarder som regeringarna har skickat ut i coronastöd. Det är ur de här pengahögarna som inflationsspöket har smugit fram. Och det kan sluta hur som helst. Med snabbt stigande inflation. Eller, om centralbankerna drar tillbaka stödet för snabbt, en försenad coronafinanskris.”

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-nu-finns-inflationsspoket-pa-riktigt

https://www.di.se/live/den-amerikanska-tioarsrantan-passerar-1-7-procent/

Ja, Expressens ledare har rätt, Liberalerna tog sin enda chans att överleva i riksdagen. Men vem vågar lita på en nuvarande liberal politiker? Om L överlever i riksdagen efter den 11/9 2022 är det säkraste att de röstar på M men sedan avstår ifrån att sitta i en M-regering. Sabuni har redan varit minister till skillnad från Busch så det borde inte vara en egodrivkraft. 

”Nyamko Sabuni och partistyrelsen vann till sist omröstningen i Liberalernas partiråd med en betryggande majoritet: 59 mot 31. Den tysta majoriteten gjorde sin stämma hörd efter veckor av infekterad mediedebatt, där motståndarsidan har dominerat fullständigt. Det är en stor seger för Sabuni – och ett klokt beslut.”

”Det betyder inte att solen nu lyser över Liberalerna väg. Partiet är fortsatt splittrat och framstår i väljarnas ögon som suddigast av alla – och dessutom som mer veligt än någonsin, enligt en ny DN/Ipsos-mätning.”

”Men L kan inte ha linjen att man ska stödja en borgerlig regering för att sedan sätta en massa käppar i hjulet för den. Så kluvet kan inte ens Liberalerna agera. Partiet har i så fall bättre överlevnadschanser om man väljer att släppa fram Kristersson och sedan sätta sig på läktaren.”

https://www.expressen.se/ledare/ratt-beslut-nu-ar-det-upp-till-bevis-for-sabuni/