Läraren ska vara chefen

Bildning är en demokratisk rättighet

Bildning på jämlika villkor är en demokratisk rättighet i en demokrati värd definitionen. Bildar sig gör man på många sätt, och allt mer livslångt, både i varianter av skolor och av egen förmåga. Skolorna är dock inte en plats för demokrati, det är en plats där vuxna relevant utbildade personer (lärare och skolledning) ska bidra till att alla elever lär sig så mycket som deras förmåga medger. Är det svårt att fatta? Det är djupt olyckligt att konstatera att skolan kraftigt misskötts under många år. Tro dock aldrig att det är kommunernas fel. Det är riksdagens politiker och partier, och statliga myndigheter, som ständigt ändrat förutsättningarna och ramarna för skolans verksamheter. Kommuner försöker i stort enbart att praktiskt "paddla" inom dessa ramar. Det reparationsarbete som nu krävs måste klaras av utan ytterligare förödande skolreformer, hur gör man en sådan operation? Kanske är det inte så svårt. Politiker och myndigheter måste kraftfullt visa sitt stöd till lärarna och deras uppdrag. Politiker, Skolverket och rektorer måste säkerställa ordning och reda på skolorna. Bland annat genom nolltolerans mot brott men också genom att sluta blanda alla barn i en form av klass. Visionen om en klass för i princip alla fungerar inte i praktiken.

Anna-Karin Wyndhamn skriver läsvärt i GP om några skäl till varför skolan hamnat så snett och vad som måste gälla för att vända utvecklingen.

"I mitt arbete besöker jag ibland klassrum för att bedöma undervisningen. Slående är just svårigheten att få till varaktig ordning: det är trixigt att få eleverna att sitta på anvisad plats. Anmärkningsvärt många har svårt att, utan mankemang, följa instruktioner och hålla fokus på den syssla som läraren ber dem att engagera sig i. En del är ”all over the place” hela tiden."

"Det finns många skäl till att det förhåller sig så. Idén om att det är fult att gruppera elever efter behov och förmåga. är en bidragande orsak. Kunskapssynen och de arbetsformer den ger, är en annan. Inget av detta kan dock förklara att så många elever har svårt att sitta normalt på en stol och lyssna när läraren talar. Jag vet att det är ytterligt radikalt, men jag tänker föreslå att det också handlar om vilken slags fostran föräldrar ger, eller inte ger, sina barn."

"Med sistnämnda epitet klumpas medvetet alla de olika funktioner som finns och verkar i skolan ihop till en och samma. Inga synliga hierarkier, ej heller någon precision i vem som gör vad. Danskt hygge? Nej, men kanske vägen till svenskt skolkaos. Och där är vi tillbaka i den konflikt som min text startade i. Hur utbildning och fostran samsas är centralt att både diskutera och problematisera. Men visst gnissel skulle undvikas med föräldrar som bättre förbereder barnet på skolgångens grundpremiss: det är de vuxna som bestämmer."

https://www.gp.se/ledare/de-vuxna-ska-best%C3%A4mma-i-skolan-1.42544607

Ovan resonemang rimmar väl med den debattartikel som Utvecklingspartiet demokraterna skrev för länge sedan och som bifogas nedan. Läraren är chefen i en klass, ingen annan. En artikel skriven av stjärnorna Alice Hult, Gunnel Jägare och Pia Widholm. Samtliga mycket kunniga och erfarna om vad lärande handlar om. 

"Det måste bli en förändring. Det är viktigt att lärarna har ett högt förtroende i samhället. Det finns något som är speciellt för läraryrket: mycket av det som en lärare gör går inte att mäta. Lärarna måste åter få vara ledare för sina klasser. De känner sina elever och behöver få koncentrera sig på sin undervisning.  Undervisning måste vara skolans viktigaste uppgift."  

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/0n7GG2/skolan-i-uppsala-bland-de-samsta-i-sverige

Det pratas mycket om att skolan är den viktigaste gemensamma verksamhet vi har kopplat till det offentliga uppdraget. Så är det. I ljuset av den vetskapen är det tragiskt att konstatera att vi hamnat i detta läge. Det går självklart att ändra på. Vi kommer att ändra på det. Det kommer dock att krävas betydligt klokare utbildningspolitiker i många partier och det kommer att ta tid. Det måste hända. Skolresultaten har mycket stor påverkan på hur just våra svenska samhällen utvecklas. Och tro mig, asiatiska barn lär sig väldigt mycket i sina skolor.