Rasismens fula nylle

Att se olikheter och kämpa för egna värderingar är inte rasism

Vänstern har allt för länge fått förlama svensk problemlösningsförmåga. När vi inte kan tala om växande problem utan att attackeras med olika nedsättande etiketter kan vi inte heller ta i viktiga frågor på ett konstruktivt sätt. Sverige är idag ett land där vi har allt fler grupper som har en mycket annorlunda bakgrund. Den bakgrunden skiljer sig på många sätt. Utbildningsmässigt, kulturellt, samhällssystemmässigt och tillitsmässigt. Allt fler invandrare kommer från starka klansamhällen. 

De flesta människor som härstammar från några generationer i vår del av världen ser det sekulära samhället som självklart och har under modern tid, med få undantag, accepterat att människor tror på olika saker. Dan Korn skriver mycket läsvärt i GP nedan om att det inte är rasism att lyfta upp olikheter mellan människor. Kulturella olikheter och beteendeolikheter. Han lyfter upp att människor i ett samhälle måste få stå upp för de värderingar de tror på och att det också innebär att vi måste få tycka illa om sådant som vissa kan tycka är självklara rättigheter. Var går din tolerans för besökares beteenden hemma hos dig? Har du rätt att tydligt stå upp för dina regler hemma hos dig? Är du fri att slänga ut den som inte respekterar dina regler och beter sig odrägligt? Är vi överens om att i Sverige gäller svenska lagar oss alla jämlikt?

Att till exempel tycka att det sekulära samhällssystemet är viktigt måste man få tycka i Sverige. Att till exempel tycka att hedersförtryck och hedersvåld kraftfullt ska bekämpas måste man som svensk få tycka. Att till exempel tycka att bidragsfusk är stöld från våra gemensamma sociala försäkrings system måste man få tycka. Att till exempel få tycka att kommunism och fascism är vidriga styrelseskick måste man få tycka. Att Socialdemokraterna av självvinningsskäl väljer regeringsmakten med partier de inte gillar måste man också få tycka. 

Det finns rasister i Sverige. Inte minst bland invandrare. Rasister, i alla dess former, har mycket kvar att lära i livet. Det är inte särskilt begåvat att tycka att en människa är mindre värd än en annan bara på grund av till exempel dess hudfärg. Att tycka att en människa är outbildad, ohyfsad, otrevlig, kriminell och så vidare är något helt annat än rasism. Outbildade, ohyfsade, otrevliga och kriminella finns inom alla grupper av människor, utan undantag. 

I det endimensionella svenska debattklimatet kan rasism bara handla om ”vita” som ser ner på andra ”färgade” människor. Det är extremt okunnigt! Det finns mycket rasism runt i världen. Den egna gruppen anses finare än andra. Och i Sverige finns invandrare från mycket avlägsna platser som är rasister mot svenskar bara för hudfärgen och den sekulära inställningen. 

Dan Korn:

"Få böcker har påverkat vår tid lika mycket som Edward Saids Orientalism (1978). Västvärlden har enligt Said konstruerat en bild av ”Orienten” genom att överdriva skillnader och använt Orienten som kontrast för att framstå som bättre. Man skapar en negativ bild av Den Andre. Idén att stava Den Andre med stora bokstäver som ett begrepp hade Said lånat från Simone de Beauvoir och från filosofen Emmanuel Levinas ord om att se Den Andres ansikte. Kanske är det tack vare Said som vi ofta känner oss obekväma med att erkänna att det finns kulturella skillnader. Man kan hitta inhemska förklaringar också. En svensk företeelse är konflikträdslan och viljan till konsensus, att vi skall hålla med varandra, att vi skall skapa enighet. Om människor är olika stör det enigheten."

"Länge skruvade många i Sverige på sig när människor uppmärksammade fenomen som klansamhällen och hederskulturer. Att tala om sådant var rasism."

"I höstas beviljade regeringen tjugo miljoner kronor till arbete mot hedersförtyck, vilket omedelbart gjordes tydligt genom stora affischkampanjer i lokaltrafiken. Sedan tog det inte mer än ett par månader innan det i poddar, tv-soffor och på debattsidor började talas om hederskultur i svenska frikyrkor. Samma sak var det med klanstrukturerna. Länge förnekades att det fanns klaner etablerade i Sverige, men när etablissemanget till slut var tvungen att erkänna det började man strax kalla företeelser som fackföreningar, ordensväsende och liknande organisationer för klaner."

"Har det hänt dig att din syssling ringt och klagat över att han inte längre får arrendera en bit jord eftersom han tillhör en dålig familj, att han därför ber dig se till att dina döttrar uppför sig mera anständigt? Sådant är livet om man anses tillhöra en klan med en heder att upprätthålla. Såvitt jag vet håller inga frikyrkor reda på sina medlemmars sysslingar. Grunden för klan- och hederstänkande är att man håller reda på gemensamma förfäder långt tillbaka i tiden, medan de flesta svenskar sällan vet vilka förfäderna var mer än tre, fyra generationer tillbaka."

"Emmanuel Levinas, som många tycker om att nämna på grund av hans tal om att se Den Andres ansikte, menade faktiskt inte, som många tycks tro, att vi skall spegla oss i Den Andres ansikte och se likheten. Han menade att vi skall se att Den Andre är annorlunda, men respektera Den Andre trots det. Att se olikheter är inte rasism, men att förstå skillnader innebär att man kan göra något åt problem som annars inte syns."

https://www.gp.se/ledare/att-se-olikheter-%C3%A4r-inte-rasism-1.43633849

Det är klokt att ta management gurun Peter Druckers lärdomar på största allvar. De sammanfattas bland annat i "Culture eat strategy for breakfast, every time". Om vi tycker att många generationer av invånare i Sverige, och övriga Norden, lyckats bygga en kultur som är fantastisk på att ge enskilda människor stor frihet och att vi gemensamt byggt sociala skyddsnät för människor som behöver dem måste vi kämpa hårt för att inte förlora denna mycket positiva jordmån för varje enskild människa i vårt samhälle. Nordisk kultur är unikt, mycket unikt. Det innebär inte att vår kultur är stel, den utvecklas hela tiden. Inte minst utvecklas den positivt av kulturella inslag som invandrare bär med sig till vår del av världen. Spagetti, sushi, falafel, Halloween och så vidare. 

https://www.managementcentre.co.uk/management-consultancy/culture-eats-strategy-for-breakfast/

Socialism eller en ansvarsfull marknadsekonomi

Sveriges demokratiska system behöver reformeras

Det råder ingen tvekan om att svensk demokrati behöver reformeras och att invånarnas inflytande måste stärkas både inom lokalpolitiken och rikspolitiken. "Bara" faktumet att vi endast är planerade att få göra våra demokratiska röster ordentligt hörda vart fjärde år är uttryck för ett stort demokratiskt underskott. För Utvecklingspartiet demokraterna är det självklart att demokratin måste stärkas och invånarinflytandet över samhällsutvecklingen öka. Det är min övertygelse att det både stärker vårt enskilda engagemang för vår gemensamma välfärd och vår globala konkurrenskraft. Inte minst röran inom politiken vittnar om att en stärkt möjlighet för invånarna att tycka till också hjälper oss att snabbare lösa de viktigaste problemen kopplade till sakfrågor. 

Det är mycket tyckande om Liberalerna och deras pågående internpolitiska cirkus. Adam Cwejman delar min syn om att det är korkat att tycka att Liberalerna inte kan spela en sakpolitisk roll kopplat till en regering som inte styrs av Socialdemokrater. Självklart kan de det om de överlever i Sveriges riksdag.

"Liberalernas politik har inte förändrats från en dag till en annan, som vissa av beslutets kritiker tycks tro. Går man in i ett borgerligt samarbete så gör man det med vissa politiska målsättningar. Vissa frågor kan man tänka sig att kompromissa om, andra inte. Så är det för alla partier i samtliga politiska förhandlingar."

"Söndagens omröstning var inte ett avgörande i frågan om partiets "själ" eller ideologiska fundament. Det var en öppning som gör det möjligt för Sverige att få en borgerlig regering efter valet 2022. Och det är inte så lite. Förhoppningsvis återfår nu Liberalerna väljarförtroendet som gick förlorat när de gjorde sig till ett stödparti för Socialdemokraterna."

"Dagspolitiken har effektfullt flyttats åt sidan. Alla brister, nödvändiga konflikter och framtidsfrågor har satts på paus. Svensk politik har nu i tio år mer och mer handlat om Sverigedemokraterna. Får Socialdemokraterna som de vill kommer de fortsätta på det viset ännu ett tag till."

"Det är inte svensk demokrati som står på spel, som Stefan Löfven försöker få oss att tro, utan den socialdemokratiska regeringsmakten. Löfven tror inte på allvar att Sverige kommer bli som Ungern efter valet 2022. Det han egentligen är rädd för är att Liberalernas vägval innebär slutet för hans regering."

https://www.gp.se/ledare/det-%C3%A4r-socialdemokraternas-makt-inte-demokratin-som-st%C3%A5r-p%C3%A5-spel-1.43843452

Den som vill ha mer av naivism och socialism kan rösta åt vänster. Där finns nu V, MP, S och C. Den som vill ha mer av borgerligt inriktad politik röstar åt höger. Om Moderaterna lyckas göra en ny variant av avtal med SD för att ha en chans till makten återstår att se. Alternativet till att vänstern får fortsätta att ha stort inflytande över mycket viktiga sakfrågor bygger på att Moderaterna lyckas med ett sådant avtal som kan accepteras av dem själva, SD och andra partier som krävs för att Moderaterna ska kunna ta över Rosenbad. Min analys är att SDs väljare nationellt till över 60 procent är missnöjesväljare. När de känner sig trygga med att andra partier ordentligt tar i de frågor som de tycker misskötts de senaste plus tio åren kommer de sannolikt gå till de partierna. De partierna kan vara helt nya partier som är moderna och som erbjuder en politik som åter gör Sverige till ett framgångsrikt generellt välståndsland.

Det är riktigt underhållande att ta del av Liberalernas självskadebeteende. Partiet har gjort rätt vägval men självskadebeteendet samt C och S makt attacker till stöd för den minoritet som förlorade den senaste falangstriden fortsätter göra det mycket svårt för Sabuni att vända Ls opinionsläge. 

Det är alltid svårt för oss pragmatiker att ha att göra med fanatiker. Annorlunda uttryckt svårt för oss att ha att göra med människor som hanterar sina mentala problem genom att vara helt för eller helt emot i en värld som är komplexare än så. Ta till exempel våra två supermakter, USA och Kina, är de bara bra eller bara dåliga? Vi pragmatiker och världserfarna vet att den frågan kan beskrivas som "svart eller vit". Det gäller att klara av att hålla flera parallella tankar i huvudet.

När fanatikerna anser att ”SD inte kommer att sälja sig billigt” är det intressanta propagandautspel. Vad innebär det? Vilka sakpolitiska uppoffringar talar vi om för att en M ledd regering ska få stöd av SD? Vi får se när M presenterar sin eventuella överenskommelse med SD. Vilka frågor är så hemska som sannolikt är ett SD villkor för stöd? 

1) En kraftigt mer restriktiv migrationspolitik. Inte ett problem, det har M äntligen insett är viktigt. Det är min övertygelse att Socialdemokraterna delar den synen men på grund av beroendet av V, MP och C inte kan göra det som borde göras.

2) En smartare energiförsörjningspolitik. Det är i linje med Ms önskemål. 

3) Ett tryggare samhälle. M vill också stärka rättssystemet kraftigare och mer trovärdigt än vänsterkanten. 

4) Ett förändrat uppdrag för Public service. Det har M alltid tyckt men inte så mycket och så som SD önskar. Vi har dock sett M och KD positionera sig här på sätt som sannolikt är kopplade till pågående förhandlingar. 

5) Motverka socialism. Det är kanske inte förvånande för många att det är i linje med vad M tycker.

Låt oss anta att ovan, i kombination med att SD får delta i Ms budgetarbete, är ”tillräckligt” för att SD ska stötta en statsministerkandidat från M, är det ”dyrt”? Som vanligt är det viktigt att försöka förstå vad som driver olika debattörer att tycka som de gör. Källkritik är alltid viktigt. Även i förhållande till vad jag tycker. Tänka sig att även jag råkar ut för påhopp om att vara ”springpojke” eller ”nyttig idiot” för hemska krafter. Det stämmer inte men jag tycker det är bra att maktpersoner utmanas om det finns minsta misstanke om att det finns lojalitetsproblem. 

Sakpolitiskt finns det idag en stor skillnad mellan vänsterkanten och högerkanten om vad som är möjliga förändringar kopplat till ovan fem sakpolitiska "frågor". Det är bland annat vad jag hört Sabuni säga gång efter gång efter gång. De som tycker att de frågorna har stor betydelse för hur det svenska samhället utvecklas tycker att en majoritet av Liberalernas företrädare tänker klokt. 

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dlebGB/det-har-innebar-sabunis-seger-for-svensk-politik

Minst dåliga väg framåt

Är regeringsfrågan viktig?

Självklart är regeringsfrågan mycket viktig om man som väljare vill att till exempel Sverige ska lösa många av landets största problem. Vilka partier är för politik som leder i den riktning man önskar? Vilka partier är för politik som hindrar den utveckling man själv önskar? Vi vet till exempel att Socialdemokraterna låter bli att driva en hållbar migrationspolitik eftersom den inte får stöd av deras kompisar V, C och MP. I grunden är jag helt övertygad om att S skulle vilja driva en ansvarsfullare politik. Sakläget i svensk politik gör att inget alternativ som kräver V, C eller MP stöd kan fokusera på de huvudfrågor som redan för länge sedan borde vara på ”operationsbordet”. Därför är det skönt att L mest lutar åt att rösta på en borgerlig statsminister (man vet aldrig med L). Förhoppningsvis inser även M att de inte ska räkna in C i ett regeringsunderlag eftersom det skulle kräva fortsatt vansinnig migrationspolitik. Jag går så långt och påstår att regeringsfrågan 2022, och riksdagens sammansättning, aldrig varit så viktigt sedan jag föddes 1964. Högst upp på agendan måste migrationspolitiken, integrationspolitiken, bidragspolitiken, energiförsörjningspolitiken och att avveckla regionerna som en egen politisk cirkusplats. Med dagens partier i riksdagen kan det bara bli verklighet genom ett sakpolitiskt samarbete mellan M, L, KD och SD. På många sätt tror jag Sossarna håller med, det erkänner de dock inte av maktstrategiska skäl. 

Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om varför det har betydelse vilken regering vi har i en kommun och för Sverige. 

"Ingen fråga är viktigare än vilken regering ett parti kan tänka sig att släppa fram eller medverka i. Men allt oftare stöter jag på dem som säger motsatsen. Det var inför valet 2010 som en lite udda tanke började dyka upp i det politiska samtalet. Frågor om Sverigedemokraternas eventuella påverkan på regeringsbildningen började avfärdas som ”spelteori”, inte minst av de pressade Allianspartierna. 

"Regeringsfrågan framställdes som ett politiskt sidospår som lättviktiga journalister älskar att fokusera på i stället för att hålla ögonen på sakpolitiken. Seriöst folk skulle bara prata om socialförsäkringar, valfrihetsreformer och energiproduktion, inte ”vem som tar vem” efter valet. Men det vore en dum idé. Socialdemokraterna har till fullo insett värdet av regeringsmakten. Det är där det verkliga politiska inflytandet börjar. Det är förklaringen till eftergifterna i Januariavtalet. Riksdagen stiftar visserligen lag, men regeringen har mängder med andra styrinstrument." 

"En regering fattar omkring 10 000 formella beslut per år och skickar mångdubbelt fler informella styrsignaler till statsförvaltningen i stort och smått. Så blir man firmatecknare för landet och får möjligheten att prägla en politisk period på ett sätt som ligger bortom vallöften, listor på utlovade reformer och formell lagstiftning."

"Centerpartiet har huvuddelen av sina väljare med sig i vänstersamarbetet och kan därför kvarstå i det medan Liberalerna inte har haft det. De verkliga låsningarna svarar väljarna för." 

"Ett parti kan bara bortse från dem under kortare tid och till ett högt pris. Det är inget lättviktigt spel utan gäller ställningstaganden i politikens allra viktigaste fråga."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/det-ar-valjarna-som-star-for-lasningen-i-regeringsfragan/

Sedan finanskrisen 2008/2009 har jag verkligen inte varit något ekonomiskt orakel. Gång efter gång har jag fått fel om att kraftfulla städtider, kraftig lågkonjunktur, skulle komma. Gång efter gång har dessa situationer pressats tillbaka med extrema återkommande ”finanspolitiska” åtgärder. Massor av mer pengar på marknaderna med folket som skuldtagare. Parallellt har de rikaste blivit extremt mycket rikare. Det senaste draget i att föra över risk från de rikaste till befolkningen kollektivt är hur många riksbanker nu köper kommersiella obligationer. Och nu börjar ”inflationsspöket” åter visa sig. Vi lever onekligen i mycket modern tid. Det kommer dock inte rädda oss från att hårda ekonomiska tider åter slår hårt i hela samhället. Framförallt för medelklassen och de socioekonomiskt svagaste. Även ur detta perspektiv måste vi slippa MP och Vs inflytande över rikets och Uppsala kommuns politik. 

”Nu är det tvärtom. Spöket finns på riktigt. Finansmarknaderna ser det i alla fall och blir rädda. De får långräntor att stiga och börskurser att svaja, efter som högre räntor lätt kan leda till börsfall. Inflationen i sig däremot, den finns inte.”

” Men framförallt är det alla nya pengar som skapar rädsla. Förra våren var coronakrisen på väg att bli en finanskris. Det hade varit mycket mer förödande för samhällsekonomin än stängda företag och instängda människor. Räntorna var redan låga. Så centralbankerna började köpa upp obligationer, för att smörja systemet. De lånar ut till kommuner, företag och bostäder. Här i Sverige har Riksbanken tryckt ut 700 miljarder kronor på det sättet. Men det är ingenting i jämförelse. USA:s centralbank Federal Reserve och Europas, ECB har ökat på sina totala tillgångar med 50 000 miljarder kronor, till 130 000 miljarder. På ett år. Till det kommer de tusentals miljarder som regeringarna har skickat ut i coronastöd. Det är ur de här pengahögarna som inflationsspöket har smugit fram. Och det kan sluta hur som helst. Med snabbt stigande inflation. Eller, om centralbankerna drar tillbaka stödet för snabbt, en försenad coronafinanskris.”

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-nu-finns-inflationsspoket-pa-riktigt

https://www.di.se/live/den-amerikanska-tioarsrantan-passerar-1-7-procent/

Ja, Expressens ledare har rätt, Liberalerna tog sin enda chans att överleva i riksdagen. Men vem vågar lita på en nuvarande liberal politiker? Om L överlever i riksdagen efter den 11/9 2022 är det säkraste att de röstar på M men sedan avstår ifrån att sitta i en M-regering. Sabuni har redan varit minister till skillnad från Busch så det borde inte vara en egodrivkraft. 

”Nyamko Sabuni och partistyrelsen vann till sist omröstningen i Liberalernas partiråd med en betryggande majoritet: 59 mot 31. Den tysta majoriteten gjorde sin stämma hörd efter veckor av infekterad mediedebatt, där motståndarsidan har dominerat fullständigt. Det är en stor seger för Sabuni – och ett klokt beslut.”

”Det betyder inte att solen nu lyser över Liberalerna väg. Partiet är fortsatt splittrat och framstår i väljarnas ögon som suddigast av alla – och dessutom som mer veligt än någonsin, enligt en ny DN/Ipsos-mätning.”

”Men L kan inte ha linjen att man ska stödja en borgerlig regering för att sedan sätta en massa käppar i hjulet för den. Så kluvet kan inte ens Liberalerna agera. Partiet har i så fall bättre överlevnadschanser om man väljer att släppa fram Kristersson och sedan sätta sig på läktaren.”

https://www.expressen.se/ledare/ratt-beslut-nu-ar-det-upp-till-bevis-for-sabuni/

Makten före allt

Vilka problem är viktigast att lösa i vår tid?

Idag ska Liberalerna ha ett bråkmöte igen. Hur många korkade personer finns i Sverige? Vad kännetecknar en korkad person? Svaret på den frågan beror självklart på vad man själv tycker. Människor som av vissa beskrivs som korkade beskrivs av andra som fantastiska. Inget konstigt med det, det kan man lära sig av grundläggande beteendevetenskap. Att regeringsfrågorna lokalt och nationellt är av stor betydelse för många invånare är inte heller konstigt. Beroende av vilka partier som samarbetar blir också olika förändringar mer eller mindre möjliga att förverkliga. Precis som alltid innebär det att man pragmatiskt i var tid måste ställa sig frågan vilka frågor som är viktigast att lösa ut den närmaste framtiden. Om man som parti kan sortera ut det borde man också som parti kunna enas om en majoritetslinje. Och vad man än tycker om det när man själv tillhör en minoritet får man acceptera majoritetsbeslutet eller lämna. Det är att respektera våra demokratiska spelregler. 

Peter Hjörne, GP, skriver intressant om Socialdemokraternas strategi för att försöka sitta kvar på Rosenbad (platsen där statsministern har sitt kontor). Och för att Löfven ska få fortsätta att bo i Sagerska huset. Redan innan eventuellt Kristerssons Moderaterna presenterar en överenskommelse med SD om vad som krävs för att de ska stötta en moderatledd regering ska den bruna bilden över ett alternativ till Socialdemokraterna sättas. Den strategin kan fungera beroende av hur många korkade invånare det finns. Personligen tror jag att det är få invånare som är så korkade. 

"Invektiven och beskyllningarna från socialdemokrater viner på debattsidor och i TV-intervjuer. Det är ingen måtta på vilken låg och simpel person Ulf Kristersson kan förvandlas till med "dåligt umgänge" - läs Jimmie Åkesson, som belackarna beskriver som en sorts odemokratisk blandning av Donald Trump i USA och Victor Orban i Ungern."

"Löfven, som blev allt svartare i ögonen, svarade med att beskriva utvecklingen i Ungern, Polen och i Republikanska partiet i USA. Han hävdade att Kristersson skulle tvingas till eftergifter gentemot SD. Stefan Löfven varnade till slut för att om Kristersson "sätter sig i det där sällskapet då tar man en rejäl risk. Kristersson skall aldrig tro att Sverigedemokraterna bara lägger sig ner och säger 'gör du som du vill', det kommer Sverigedemokraterna aldrig att göra och då är det fara å färde för vårt land"."

"Den senaste tidens alltmer uppskruvade tonläge från socialdemokraterna är obehagligt och visar att Socialdemokraterna är beredda att gå väldigt långt för att behålla makten. Det inkluderar uppenbarligen att ifrågasätta om Ulf Kristersson och Ebba Busch är kapabla och beredda att upprätthålla demokratiska principer, som mediernas och domstolsväsendets integritet. Det finns i det sammanhanget skäl i att påminna om att det inte är Socialdemokraterna som varit pådrivande för att stärka den liberala demokratin."

"Det var i stället de fyra borgerliga partierna som drev fram grundlagsreformen 2011, för att stärka riksdagens kontroll över regeringen och domstolarnas självständiga ställning. I en debattartikel i Dagens Industri nyligen presenterade Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer ytterligare förslag för att stärka domstolarnas oberoende, riksdagens och lagrådets ställning och äganderätten."

"Moderaterna vill också förstärka den offentliga förvaltningens integritet, återupprätta offentliga tjänstemäns ansvar och "rulla tillbaka statlig klåfingrighet i fråga om den fria pressen och den fria forskningen". Så talar inte ett parti som är berett att offra demokratin."

"Skrämsel och beröringsskräck som överordnad princip har tjänat Socialdemokraternas väl i ett avseende. De gav dem januariavtalet och därmed regeringsmakten. Nu hoppas de uppenbarligen att en upptrappad skrämselretorik skall ge dem fortsatt makt. Men risken är överhängande att hätskheten tas för desperation och att statsministern förlorar i sympati, trovärdighet och auktoritet. Det vore inte mer än rätt. För egentligen är det något oerhört att Stefan Löfven ifrågasätter oppositionens demokratiska legitimitet och varnar för att landet är i fara om oppositionsledaren blir ny statsminister."

https://www.gp.se/ledare/fara-%C3%A5-f%C3%A4rde-sa-l%C3%B6fven-1.43318473

Ledarskribenten Johan Rudström, UNT, skriver mycket läsvärt om att det är anmärkningsvärt att enbart Liberalerna, Sabunis falang, attackeras för att de passivt kan tänka sig att stödja en borgerlig regering som behöver SD stöd efter riksdagsvalet 2022. Varför blir det inte en debatt om att vilken roll Vänsterpartiet ges genom det val som Centerpartiet säger sig vara villiga att stötta? Jag delar hans analys att det är helt otänkbart att Vänsterpartiet kommer att acceptera en regeringspolitik som går emot flera av deras viktigaste frågor. 

"Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har avkrävts på detaljerade svar om det kommande samarbetet med Sverigedemokraterna inför omröstningen i L:s partiråd på söndag. Självklart och helt i sin ordning. Hennes problem att det inte spelar någon roll om hon säger nej, nej, nej på alla punkter utom energipolitiken. Det finns en stor minoritet i partiet som lovat sig själva att aldrig någonsin ha något med SD att göra.

Om Sabuni fått tusen frågor om SD den senaste tiden har Annie Lööf (C) knappt fått en enda om Vänsterpartiet. Trots hennes uttalande om att hon kan tänka sig att sitta i en S-ledd regering efter nästa val, vilket förutsätter V-stöd i lika hög grad som Sabunis variant förutsätter SD-stöd. Och trots att det Januariavtal hon ställer sig bakom slår fast att V ”inte ska ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige”."

"Vänsterpartiet kommer att kräva ett substantiellt inflytande i Sverige nästa höst. Men medan SD nagelfars för varje uttalande man gjort och varje kontakt med systerpartier i Europa (bra!), slipper V undan med beteckningar som ”ett parti för fler undersköterskor”. Det är obegripligt och har inte bara att göra med att tiden gått sedan Kalla kriget."

"V har haft svårt att acceptera ett ökat samarbete med Nato, vilket blev tydligt i samband med de stora övningarna Aurora och Zapad-17 (Rysslands svar) för fyra år sedan. Lika för lika, tyckte V-representanter ända upp till partiledningsnivå. Vänsterextremism i Sverige är också knepigt för V, där antifascistiska AFA var närvarande under EU-valskampanjen 2019. Hedersvåldet och hederskulturen i Sverige har också plågat partiet. Den som vill se ett öppet och liberalt Sverige i det nya politiska landskapet måste ha blicken riktad åt båda hållen, och ögon i nacken."

https://unt.se/nyheter/artikel/lqnv0qkl

Idag vinner nog Sabunis falang. En majoritet inser att alternativet garanterat innebär att Liberalerna åker ur riksdagen. Om L mot förmodan får slut på sina offentliga strider efter idag kanske de har en chans i valen 2022. Tror du förlorarna lägger ner striden?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sabuni-kan-vinna-slaget-men-partifreden-ar-annu-langt-borta

”Det partiets dryga 90 ombud har att ta ställning till under söndagens partråd är om Liberalerna ska verka för en borgerlig regering – även om det kräver SD:s stöd.” 

https://www.expressen.se/nyheter/liberalerna-valjer-vag-sd-stod-eller-lofven/

Ständiga förbättringar

Oerfaren självgodhet

Vad innebär det att vara självgod? Det finns många synonymer till det ordet som kan vara av värde att ta del av nedan. Inte minst min älskade morfar och jag talade lite då och då om självgodheten och dess konsekvenser i olika sammanhang. Det var mycket givande samtal. Inte minst enades vi bland annat om att det finns många som förväxlar konstruktiv kritik med självgodhet istället för att lyssna på vad andra människors kunskaper och erfarenheter bär på. Lyssna och värdera utan att lättvindigt försöka strunta i synpunkterna med förevändningen att de som tycker annorlunda är självgoda. Min erfarenhet är att människor lätt kan beskrivas för självgoda av människor som tycker sig ha rätt i saker som de inte själva har vare sig praktiska kunskaper eller erfarenheter om. Eller som ”bara” hotar egen maktställning.

https://www.synonymer.se/sv-syn/sj%C3%A4lvgod

Jämfört med många andra har jag en omfattande erfarenhet av utbyten och samarbeten med människor från alla delar av världen. Särskilt mycket med människor i våra svenska grannländer. Det har alltid varit lärorikt och givande. Om det är något jag verkligen saknar i min nuvarande vardag är det regelbundna värdeskapande möten med kollegor, affärspartners och andra människor runt om på vår jord. Särskilt nära och ofta har jag jobbat med andra nordbor. Vi kan tveklöst arbeta mycket mer och bättre tillsammans till gagn för människor i vår del av världen utan att det ska vara på bekostnad av människor i andra länder. I ljuset av alla mina relationer med Nordiska grannar är det kanske inte konstigt att jag många gånger delar deras pragmatiska förhållningssätt till viktiga frågor än hur de hanteras i Sverige. 

"Sveriges hantering av coronapandemin skadar relationerna till de andra nordiska länderna. Detta enligt en uppmärksammad rapport av Svenska institutet (SI), myndigheten som bevakar andra länders syn på Sverige."

"SI har genomfört enkätstudier i Norge, Danmark, Finland och på Island. Bilden som framträder av Sverige är motstridig. Å ena sidan anser våra nordiska grannar att Sverige är ett föregångsland som man vill besegra, inte minst i idrottssammanhang. Å andra sidan framstår Sverige som ett land som i vissa avseenden har misslyckats. Det gäller pandemihanteringen, men också frågor om migration och brottslighet."

"Sverige, eller snarare svenska politiker och andra svenska företrädare, är ofta stöddiga, arroganta och har en taskig attityd enligt grannländerna."

"Det är inte svårt att hitta exempel som stödjer våra brödrafolks uppfattningar. Den uppblåsta attityden var tydlig under inledningsfasen av coronapandemin. I april 2020 slog den tidigare statsepidemiologen Johan Gisecke fast att ”alla andra länder utom Sverige gör fel”. Det var ”en magkänsla” han hade."

"Svenska politiker, myndighetschefer och experter skulle helt enkelt tjäna på att bli mer ödmjuka. Se på de andra nordiska länderna med nyfikenhet. Kanske kan vi faktiskt lära oss något av dem ibland."

https://www.gp.se/ledare/svenska-politikers-sj%C3%A4lvgodhet-skadar-relationen-till-norden-1.43561038

Under mina år med bostad i Japan lärde jag mig mycket om deras kulturinslag av ständiga förbättringar. Det är ett fantastiskt koncept som starkt bidrar till Japans imponerande välståndsskapande. I Sverige har vi mycket att vinna på att lära mycket mer av bland annat övriga nordbor och av japanerna. Låt oss utveckla vår kultur med att alltid sträva efter ständiga förbättringar!

Moral som driver välstånd

Vilket ledarskap byggde Sverige starkt under demokratins inledning?

Janne Andersson, förbundskapten för det svenska landslaget i fotboll betonar ofta att hans roll är att bygga framgångsrika lag. Han betonar också ofta att han jobbar hårt med att de värderingar han anser ligger till grund för att starka lag kan byggas också accepteras av lagets spelare. Frågar du mig är det helt avgörande för om ett lag i alla dess former blir mer framgångsrika än andra lag. I tidningen Chef bjuder Andersson lite på hur han arbetar i sitt ledarskap. Det är inom ramen för det han kallar Attityd som värderingarna och moraliska perspektiv spelar en central roll. En Attityd som bland annat säkrade Sveriges viktiga vinst i gårdagens VM-kvalmatch i fotboll. En attityd som också skapar global konkurrenskraft. Som metafor är det svenska landslaget också ett fantastiskt exempel på hur starka lag kan byggas av människor som kommer från olika etnisk och socioekonomisk bakgrunder. Som samhälle kan vi utveckla Sverige mycket bättre än nu!

"Janne Andersson menar att det finns tre sådana saker som det svenska landslaget faktiskt kan vara världsbäst på – och som ger oss möjligheten att slå de bästa.

1. Förberedelse

”Vi förbereder spelarna rätt. Det kan vi vara bäst i världen på. Taktik, ordning och reda, allt runtomkring. Det ska vara så självklart att du aldrig behöver fundera.”

2. Organisation

”Det andra handlar om hur vi är organiserade i det skarpa läget, under matchen. Hur spelar vi försvarsspel? Hur spelar vi anfallsspel? Vi kan vara bäst organiserade i världen.”

3. Attityd

”Det tredje är vår gemensamma attityd – det kan vi också vara bäst i världen på. Bra attityd kostar ingenting. Det finns ingen anledning att inte göra varandra bra och att inte hjälpa varandra på allra bästa sätt.”

”De här delarna lägger vi jättemycket fokus på och pratar om och jobbar med. Det gör att vi kan gå på de största fotbollsländerna. Jag är helt övertygad om att det här går att applicera på allt ledarskap”, säger Janne Andersson."

https://chef.se/janne-andersson-darfor-kan-vi-sla-varldslagen/

https://www.synonymer.se/sv-syn/moral

https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral

På ett mycket givande möte nyligen, med Utvecklingspartiet demokraterna, fick jag höra en stark berättelse om moral. Den handlade om hur Aina Erlander, hustru till en tidigare statsminister, lämnade tillbaka pennor till regeringskansliet efter mannens död. Jag kan inte annat än bli rörd över liknande beteende. Symbolvärdet av det exemplet är starkt om vad moral bland annat innebär.

I VLT skriver Tuve Skånberg läsvärt om moralens betydelse för samhällsframgångar. Tänk om Aina Erlanders moral fortfarande hade speglat en majoritet av svenskarnas moral. Vilken typ av samhälle hade då Sverige varit idag? En sak är helt säker, ett samhälle som bärs av en stor andel invånare med en hög moral har också stora möjligheter att gemensamt skapa stora framgångar. Jaget är viktigt! Ett jag måste också fungera i rimlig harmoni med ett lag om ett lag ska kunna prestera på topp. Exemplen på att det är så är många.

"Den tidens samhällstoppar bars av andra värden och en annan personlig moral. Ett slående exempel är hur Aina, Tage Erlanders hustru, vid makens bortgång gick upp till regeringskansliet och lämnade tillbaka makens pennor på vilka det stod ”Tillhör statsverket”."

"Vad saknar politiker i dag jämfört med Tage Erlander och hans samtida? Själv berättade han om föräldrarnas fostran, söndagsskolans betydelse och om den solidaritet som folkhögskolan skapade. Inte att förglömma ingick katekesen med Tio guds bud i folkskolans lärobok ända fram till 1919 då Tage Erlander var 18 år."

"Etik och hederlighet lönar sig faktiskt. Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt framgångsrika finns inte enbart i marknadsekonomin, utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith framhöll i The Wealth of Nations den absoluta nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekonomi med etik. Han insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt kunde fungera."

https://www.vlt.se/artikel/etik-och-hederlighet-lonar-sig-faktiskt

Öka tillgängligheten genom att minska den

Fri sjukvård till alla

Du tror väl inte att fri sjukvård är någon självklarhet runt om i världen? Inte minst i alla de länder varifrån många invandrat till Sverige de senaste åren krävs att du själv, eller din klan, kan finansiera behov av sjukvård. I Sverige införde tidigare kloka politiker ett sjukförsäkringssystem som gjorde att alla svenskar får rätt till en likvärdig vård och den finansieras via skatten. I grunden ett bra system som fungerar bra så länge som det finns tillräckligt många skattebetalare/försäkringsbetalare och inte allt för många invånare i behov av sjukvård. I normalfallet belastar vi invånare sjukvården i början av våra liv (när vi föds) och när vi blir gamla och kroppsdel efter kroppsdel börjar fungera allt sämre. Inget konstigt med det, det är naturligt. Eftersom vi blir allt äldre har det ställt krav på att vi generellt måste jobba fler år innan pension för att finansiera dessa system. Dessutom har vi haft en kraftigt invandring av människor som sannolikt i unga år och mitt i livet har över ett svenskt genomsnitt behov av sjukvård. Inte minst post traumatisk stress (PTS) som alla som upplevt krig och sett nära och kära slaktas borde lida av. Om andelen av invånare med behov av vård ökar måste antingen rättigheterna kopplat till försäkringen minska eller kostnaderna för vården, för den enskilde öka. Det finns inga andra sätt. 

Katrin Hruskas krönika i Bulletin är läsvärd. Politiker förväntas för sina arvoden våga prioritera. Bara genom prioriteringar kan också tillgänglighet och kvalitativ vård säkerställas till det prioriterade. Annars blir det ofta halvdåligt inom all verksamhet. Det är dåligt. Det är inte bara dåligt det är oacceptabelt för alla skattepengar vi betalar. 

"Vi måste begränsa tillgängligheten i den offentligt finansierade vården i Stockholm. (Kanske i andra regioner också, men jag är inte tillräckligt insatt i dem för att säga vilka.) Vissa som vill ha en läkarbedömning behöver nekas det. Det är egentligen konstigt att det behöver påpekas, men allt som kallas sjukvård är inte per automatik en rättighet. Egentligen har man redan börjat med det i akutsjukvården, eftersom man har ett ”hänvisningsstöd” för vårdgivare där vissa patienter ska uppmanas att ”avvakta”, det vill säga inte söka vård alls. Det kan vara saker som att man sett lite blod på pappret en gång när man torkat sig, eller att man har ont i halsen utan andra oroväckande symtom. Det har inte fått fullt genomslag och används inte på alla vårdinrättningar som det är tänkt. Konstigt nog har det inte heller fått så stor uppmärksamhet. Det skulle nog vara bra att berätta för stockholmarna vad som gäller."

"Det talas hela tiden om ökad tillgänglighet i vården, men det är inte för ofarliga, självläkande tillstånd man vill göra det lättare att komma till läkare. Riksrevisionen konstaterade redan i en skrivelse från 2004 att ”satsningar på ökad tillgänglighet är svåra att förena med riktlinjer för prioriteringar.” Ökad tillgänglighet risker att generera ökade vårdbehov. Trots region Stockholms hänvisningsstöd som ska följas av alla vårdgivare skickas jourläkare ut till barn med vattkoppor för en bedömning i hemmet, även om det står en bil på uppfarten och föräldrarna lätt hade kunnat åka till närakuten och egentligen bara ringde 1177 för att få goda råd. Ambulanser uppmanas att skjutsa in i övrigt friska unga människor som borde ha kunnat ta sig till en vårdinrättning med taxi. Vi kallar det lyxvård."

"När sjukvården inte prioriterar blir väntetiden för nödvändig, avancerad vård oacceptabelt lång och en sjukförsäkring blir en billig lösning. Det skapar parallella sjukvårdssystem som är dyrare, dränerar sjukvården på personal och riskerar att leda till sämre betalningsvilja i befolkningen. Vi måste hålla ihop det allmänna sjukvårdssystemet. Det är dags att i stället diskutera hur vi kan skapa en separat marknad för vård som patienten önskar, men som inte ryms inom det offentliga åtagandet. Att patienter köper vård som inte är medicinskt prioriterad kommer inte att öka skillnader i ohälsa mellan olika socioekonomiska grupper." 

"Bara genom att minska tillgängligheten för vissa tillstånd kan vi garantera att det finns resurser för att utreda besvären som inte går över. Bara genom att erbjuda självfinansierade alternativ, kan vi få acceptans för den begränsade tillgängligheten. Du får visst gå till läkare varje gång du har ont i halsen. Men du får betala själv."

https://bulletin.nu/allt-som-kallas-sjukvard-ar-inte-en-rattighet

Tyvärr tyder mycket på att svenska politiker inte vågar prioritera. Det är inte en hållbar väg framåt. Finns det då någon lösning på detta behov av hårdare prioriteringar inom sjukvården? Ja, det är att överväga att helt låta försäkringsbolag istället för staten ta över sjukvårdsförsäkringarna med en basförsäkring som är garanterad av skattekollektivet och därefter får vi själva betala för att få vård utöver basskyddet. Återigen, som jag skrev i början, är det så det fungerar i stora delar av världen. Vill jag ha ett sådant system? Det säger jag inte men jag säger att vi måste utreda om det inte är bättre med ett reformerat sjukförsäkringssystem som bättre kan hindra att vårt sjukvårdssystem missbrukas.

I vad jag förstår Tomas Gürs sista skrift från det ”röriga” Bulletin lyfter han utmärkt upp i ljuset politikens illusioner om handlingskraft. 

”Ett återkommande mönster i regeringens svar på kritiska frågor om hur statsmakterna ska leva upp till sitt totala vårdansvar under corona-epidemin har varit att hänvisa till hur mycket mer pengar som regeringen har anslagit till särskilda vårdinsatser. Ty under epidemin har vård som inte ansetts vara akut fått stå tillbaka, och den så kallade vårdskulden har växt med uppskjutna operationer och patienter som inte har fått sin behandling i tid, med tilltagande lidande och ytterst också förtida död.”

”Regeringen har hänvisat till anslagna penningmedel eftersom det är enklast att göra så. Pengar går alltid att få fram. Att få fram kunniga människor, rätt slags organisation, etablerade organisatoriska rutiner för drift, hantering och problemlösning (det som på fackspråk brukar kallas för ”strukturkapital”) är betydligt svårare. Och i den politiska världen är det alltid enklare att tala om det man kan göra, än det man inte förmår att göra. Därför betoningen på hur mycket man har skjutit till i kronor och ören.”

”Men det faktiska tillståndet är att humankapital är mycket svårare att få fram än finansiellt kapital. Det förra kräver år av utbildning och odling, av kultur.  Samtidigt är historien full av både personer och regimer som genom olika metoder kommit över stora summor med pengar, men som har förslösat dem till och med när har de velat göra gott, därför att man har saknat eller inte förmått att attrahera kunniga människor.”

”Ibland slungas i samhällsdebatten ut anklagelsen att man från högerhåll tror att allt kan köpas för pengar. Men detta är i grunden en socialistisk missuppfattning om marknadsekonomi och det system som felaktigt går under namnet ”kapitalism”. Dess framgångar bygger tvärtom på insikten om individernas unicitet och humankapitalets betydelse för utveckling och välstånd.”

https://bulletin.nu/manniskor-ar-viktigare-an-pengar

Att sätta gränser

Politikens huvuduppgift är att hantera målkonflikter! 

Vad krävs för att invandra till Sverige med argumentet att jobba? Vad krävs för att kunna bli svensk medborgare? Svaret på båda dessa stora frågor är: På tok för lite! Inte minst med tanke på alla rättigheter man får när man är i Sverige, i synnerhet alla rättigheter i världen man får om man blir svensk medborgare. Den till stora delar svenska gränslösheten har försatt samhället i ett mycket ansträngt läge. Ett uselt politiskt ledarskap har skapat detta samhällsläge i Sverige. Ett politiskt ledarskap som uppenbarligen inte har koll på de ekvationer som starkt påverkar svenskt välstånd. Tänka sig att matematiken har en stor roll även inom politiken. 

Professor Johan Eklund skriver intressant, och befriande rakt på sak, i Bulletin nedan. Han avslutar också med att det är riksdagens politiker som måste sätta de gränser vi anser vara nödvändiga för att utveckla vår del av världen så bra som möjligt. 

"Kombinationen av en extensiv välfärdsstat med ambitiösa fördelningspolitiska målsättningar och generös invandring ger upphov till problematiska och svårlösta målkonflikter. Många av de politiska och ideologiska skiljelinjer vi dagligen kan observera i svensk politik bottnar i dessa målkonflikter, samt olika föreställningar hur dessa löses bäst. En del menar att migrationen måste begränsas medan andra hävdar att det i stället är välfärdsstaten som måste reformeras och minska i omfattning. En tredje grupp förnekar målkonflikternas blotta existens, och ser dem inte heller komma – i bästa fall har de naiva förhoppningar att det ska gå att finna enkla lösningar."

"Det faller på politiken att finna lösningar på målkonflikterna, men som ekonom går det att peka på centrala överväganden som måste göras. En aktuell fråga av detta slag är hur arbetskraftsinvandring ska regleras och vad som är en lämplig lägsta inkomsttröskel för arbetskraftsinvandring."

"Arbetskraftsinvandring motiveras – till skillnad från asylinvandring – på rent ekonomiska grunder. En utgångspunkt, vilken de flesta ekonomer sannolikt håller med om, är att arbetsgivare som är i behov av att rekrytera, själva ska avgöra vem som är bäst skickad att  lösa detta behov. Hade Sverige inte haft skattefinansierade välfärds- och transfereringssystem hade frågan inte blivit mer komplicerad än så. Men i ett samhälle där staten bär kostnaderna för skola, vård och omsorg förändras ekvationen."

"Problemet som uppstår är att det företagsekonomiskt lönsamma anställningsbeslutet inte automatiskt sammanfaller med vad som är samhällsekonomiskt motiverat och statsfinansiellt hållbart. Orsaken till detta är helt enkelt att Sverige har en långt driven skattefinansierad fördelningspolitik där väldigt många människor är nettobidragstagare." 

"För att förstå detta måste vi se till en individs intjänandeförmåga över sin livstid. Att avgöra exakt hur mycket en individ kommer att kosta i fråga om vård- och omsorgsbehov är omöjligt att veta. Det går dock att anlägga ett aktuariskt perspektiv, det vill säga bedöma sannolikheten av att någon kommer att öka eller minska den statsfinansiella belastningen. Detta beror på faktorer som antal återstående yrkesverksamma år, skatteintäkter som individen ger upphov till samt kostnader som kommer att belasta vård, skola och omsorg. Individer med låga inkomster (lågt humankapital) kommer med en relativt hög sannolikhet vara nettobidragstagare. På samma sätt kommer individer med höga inkomster (högt humankapital) med stor sannolikhet att stå för ett statsfinansiellt nettobidrag." 

"Detta alternativ skulle utgöra ett administrativt enkelt system och det är högst osannolikt att det skulle orsaka någon nämnvärd negativ effekt för Sverige som kunskapsnation eller hämma näringslivets konkurrenskraft. Möjligen kan en något lägre tröskel sättas för inresande studenter som önskar etablera sig på svensk arbetsmarknad efter avlagda examina. Likaså kan undantag göras för säsongsbetonad arbetskraft som anlitas i enklare arbeten (till exempel bärplockning). I de fall som faktiskt handlar om kvalificerad arbetskraftsinvandring torde inte en tröskel på dryga 30 000 kronor i bruttolön utgöra ett nämnvärt hinder. Där är problemet snarare det omvända, ett alltför lågt löneläge och hård beskattning av humankapital gör det svårt för Sverige att attrahera kvalificerad arbetskraft."

"Utan en inkomsttröskel som är betydligt högre än självförsörjningsgraden kommer vi att fortsätta observera det ekonomer benämner välfärdsarbitrage, vilket inte är långsiktigt hållbart." 

https://bulletin.nu/vad-ar-en-lamplig-inkomsttroskel-for-arbetskraftsinvandring

Socialdemokraten Widar Andersson skriver klokt i Folkbladet nedan om hur långt svensk idioti gått kopplat till modern invandring. För naivister, nyliberaler och vänstermänniskor är väl Säpo ett tillhåll för högerextremister som ger uttryck för något liknande. Rikspolitiken inom migrationsområdet är fortsatt Sveriges största problem. Allt annat har varit och är små problem jämfört med hur illa den skötts och sköts. Att Sabuni, som insett detta, får så stort internt motstånd för partiets sista chans att överleva i riksdagen talar sitt eget språk om den svenska urspårningen.

"Säkerhetspolisen är befriande rättfram och klar i sin kritik av hur hot mot vår författning och demokrati finansieras med hjälp av statliga och kommunala bidrag. Vilket naturligtvis är lika skruvat som vad det tyvärr är sant." 

"Säpo skriver i årsboken att "radikalisering, rekrytering och finansiering sker genom bolag och föreningar som omsätter många miljoner i statliga medel. (--) Det finns individer med koppling till våldsbejakande extremism som är aktiva i organisationer som tar emot offentliga medel. Omfattningen av det offentliga stödet till organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremistmiljöer (--) uppgår till hundratals miljoner kronor. (--) Offentliga medel delas ut till organisationer som på ytan kanske är legitima, men där till exempel individer som återvänt från konfliktområden bedriver verksamhet som stödjer våldsbejakande extremism. Pengar kan exempelvis skickas utomlands för att stötta terrororganisationer, användas till att bjuda in radikala föreläsare eller till annan odemokratisk verksamhet."

"Staten har uppenbara problem med demokratiskyddet. Det är ett styrkebesked från Säpo att de frimodigt påpekar att staten och kommunerna måste ta "demokrativillkoren på allvar" när de öser ut skattepengar till bland annat skolor, studieförbund och andra verksamheter med kopplingar till framförallt islamism men även till annan våldsbejakande extremism som nazism och kommunism. Samtidigt är det ett kraftigt svaghetsbesked från andra delar av politiken och staten; hur har det kunnat få gå så långt som det har gjort?"  

https://folkbladet.se/artikel/rgq81o0l

Människor som Ali Khan borde aldrig ha fått vara kvar i Sverige. Människor som Ali Khan ska definitivt aldrig kunna bli svenska medborgare. Människor som Ali Khan ska definitivt kunna bli av med sitt medborgarskap. Tror du att Khan har dragit in en nettokrona till vårt gemensamma samhällsbygge? Tror du att han kostat oss många många miljoner sedan han släpptes in i Sverige? Nedan flera läsvärda artiklar i Expressen om denna Khan. 

"En kriminell gren av släkten Ali Khan har i decennier spridit skräck i de nordöstra förorterna i Göteborg, enligt polisen. Familjeöverhuvudet Hashem Ali Khan har dock aldrig blivit straffad i Sverige och framställer sig gärna som en from imam som tar avstånd från våld."

"I början av året föreslog en utredning att det från och med 2025 ska krävas godkända resultat på svensk- och samhällskunskapsprov för dem som vill bli medborgare. Det enda märkliga med förslagen är att de länge var så kontroversiella. Det är självklart viktigt att medborgare med rösträtt talar landets språk och har en grundläggande förståelse för hur samhället fungerar.”

”Ur ett internationellt perspektiv kommer Sverige dock att fortsätta att sticka ut med sina låga medborgarskapskrav. I Norge och Tyskland behöver man exempelvis ha bott i åtta år – i Danmark nio – innan man kan ansöka om medborgarskap. I Sverige är kravet i regel bara fem år." 

"Minst lika viktigt är det därför att myndigheterna får rätt att dra tillbaka medborgarskapet från dem som har lämnat felaktiga uppgifter. Folkrätten ger Sverige den möjligheten och alla de övriga nordiska länderna har tagit den. Sverige ska ge skydd åt människor som flyr undan förföljelse, inte åt dem som flyr för att de själva har begått grova brott."

https://www.expressen.se/ledare/klanledaren-visar-att-kraven-for-att-bli-svensk-maste-hojas/

https://www.expressen.se/gt/familjen-forfattaren--ali-khan-ligger-lagt/

https://www.expressen.se/kvallsposten/krim/det-finns-flera-kriminella-men-vad-de-gor-vet-inte-jag/

https://familjen.story.aftonbladet.se/?teaser=true&status=denied

https://www.youtube.com/watch?v=gsCV8DOsz6M

Tillsammans mot framgångar

Flest stunder av lycka vinner

Hur viktigt är gott om pengar för din känsla av lycka? Det är svårt att mäta och svårt att rimligt säkert uppskatta. Det vi dock säkert kan konstatera är att en person, en förening, ett företag eller en kommun som har dålig ekonomi garanterat har det betydligt mindre bra än en person, förening etc som har en god ekonomi. Under förmiddagen idag har jag bland annat varit på besök inom Socialförvaltningen. Människors ekonomiska situation har onekligen en stor betydelse för välbefinnandet. Ekonomins stora betydelse för välbefinnande är också skälet till varför till och med svensk lagstiftning försöker bidra till god ekonomisk hushållning inom till exempel en kommun. Tro mig, vi ska vara glada för att politiken hindras ifrån allt för slösaktigt beteende. Lockelserna att kortsiktigt vinna röster på att långsiktigt förstöra en kommuns ekonomi ska inte underskattas.  

Vad avgör då om man är bra på god ekonomisk hushållning. Morgan Housel, författare till "The psychology of Money" skriver bland annat att "Förmågan att hantera dina pengar handlar inte så mycket om vad du kan eller känner till. Det handlar om hur du beter dig. Och beteende är svårt att lära ut – även till riktigt smarta personer." Vad är det då för beteende som generell levererar god ekonomisk hushållning över tid? Det är "tråkigt gnetande" utan investeringar i stora riskprojekt. Och det är att slaviskt följa vissa ekvationers utfall för när man ska och när man inte ska investera. Att till exempel Uppsala kommun vill in i till exempel svindyra och onödiga spårvägsprojekt samt ett nytt konstmuseum representerar inte god ekonomisk hushållning. När MP och V ges ansvarslöst mycket inflytande över samhällsutvecklingen spårar den ekonomiska hushållningen garanterat ur.  

Hur vi ska placera våra pengar, sköta vår privatekonomi och hur vi ska fatta våra affärsbeslut lärs ofta ut som matematik. Matematiken genom ekvationer och algoritmer ska ge oss svaren på hur vi ska göra. Du minns väl min bok, ”En stund på jorden”, den avslutas så klart med en ekvation för att skapa engagemang. I det verkliga livet fattar människor sällan ekonomiska beslut utifrån att följa resultatet av ekvationer. De fattar dem vid middagsbordet eller i ett mötesrum på jobbet där egna erfarenheter, personlig tolkning av världen, ego, stolthet, reklam och egna drivkrafter läggs samman i en salig blandning. De som styr världen är bättre än andra på att strikt följa sitt beslutssystem. Många av dem är duktiga på matematik. Hittills har få av de folkvalda jag träffat en matematisk bakgrund. Kan det vara ett av skälen till den dåliga förmågan till ekonomisk hushållning?

Det är onekligen ekvationer och kluriga algoritmer som i allt större grad driver utvecklingen på jorden. Är det bra eller dåligt? Det beror på... Frågar du mig är det bra att det finns regler för hur vår gemensamma ekonomi ska styras. Kortsiktiga politiska intressen kan bli långsiktigt giftiga. Algoritmer borde bättre tillämpas för att hindra offentliga verksamheter från att slösa med vår gemensamma ekonomi. En ekvation innehåller variablerna som uträknat anger ett nuläge. Algoritmer är metoder för hur till exempel en ekvation över tid ska tillämpas. Artificiellt intelligens gör just så, den lär sig utifrån ständiga utfall vad som kan vara smartare tillämpning för att uppnå ett önskat utfall. 

https://fof.se/tidning/2021/2/artikel/smakprov-ur-tio-ekvationer-som-styr-varlden

"Sanningen är att algoritmer styr stora delar av samhället i dag och utan dem skulle mycket bli kaotiskt."

https://internetkunskap.se/sokkritik/sa-styr-algoritmerna-dig/?gclid=EAIaIQobChMItrWqlq3G7wIVkJiyCh36_QZ3EAAYASAAEgIPvfD_BwE 

När är du lycklig? Hur ser din ekvation ut när du får mest stunder av lycka? Har du en algoritm som hjälper dig att ständigt nå maximalt antal stunder av lycka som inte inkluderar droger? ; ) Är svenskar mer lyckliga än andra i världen? Tydligen enligt bifogad mätning. Samtidigt är samtliga våra Nordiska grannar "lyckligare" än oss svenskar. Varför är det så? Med tanke på att Nordens samhällen generellt de senaste 70 åren varit väldigt framgångsrika kan man tro att ett mycket starkare Nordiskt samarbete skulle vara guld värt för oss invånare i denna norra del av jorden. Vad väntar vi på? Besöket hos Socialtjänsten var tydligt, den som har dålig ekonomi "är icke fri" och hamnar snabbt och lätt i situationer som är långt ifrån lyckliga. Världens genom tidernas största filosof, Sokrates, förde i bevis att vi inte kan vara lyckliga. Vi kan "bara" fylla våra liv med så många stunder av lycka som möjligt. Att vi tillsammans säkerställer ett generellt välfärdssamhälle är jag övertygad om ger oss alla mest stunder av lycka. Alla människor, även de extremt rika, har tunga stunder i livet där de förstår hur viktigt det är att ha kärleksfulla människor i sin närhet.

God ekonomisk hushållning inkluderar att säkerställa ett samhälles konkurrenskraft. Konkurrenskraft innebär intäkter från till exempel exportnäringar. Intäkter som bland annat kan finansiera allt som den offentliga verksamheten handlar om. Uppsala driver i nuläget inte en politik som långsiktigt är ekonomiskt hållbar. Hanteringen av önskemål om ett nytt konstmuseum och spårväg talar sitt tydliga språk. Uppsala kan mycket bättre. Uppsala behöver ett nytt politiskt ledarskap. Tillsammans kan vi skapa ett mycket attraktivt Uppsala och Sverige igen. Ett tryggt och konkurrenskraftigt Sverige där alla invånare har en chans att förverkliga sina drömmar.

https://www.globalis.se/Statistik/Lyckoindexet

Kan några av Sokrates visdomsord vägleda oss mot fler stunder i livet av upplevd lycka? Vad tycker du nedan citat lär dig, om något? 

 "Det är av stor betydelse att behandla varje människa efter dess natur och temperament."

"Ingenting är att föredra framför rättvisa."

 "Jag kan inte lära någon något, jag kan bara få dem att tänka."

 "Jag är en medborgare, inte i Athen eller Grekland, utan i världen."

"Naturen har givit oss två öron, två ögon, men blott en tunga - av den anledningen att vi bör höra och se mer än vi talar."

"Kalla ingen man olycklig före han gift sig."

"Tala, så jag kan få en klar bild utav dig."

"Tur att det finns så många saker man klarar sig utan."

"Ur de djupaste begären uppstår det dödligaste hatet."

"Äkta visdom kommer till oss när vi inser hur lite vi förstår om livet, oss själva, och världen runt oss."

Talangflykt

Befolkningsutvecklingen

Jonas Sjöstedt skriver intressant i Dagens Arena om landsbygdens avbefolkning samt avbefolkningen av delar inom EU. Även om hans analys av befolkningsutvecklingen på många sätt stämmer anser jag att han missar några perspektiv. Analysen om varför inte fler barn föds på grund av ekonomiska skäl känns orimliga i ljuset av att fattiga även i vår del av världen förr hade många barn. Dålig ekonomi borde med andra ord inte vara ett trovärdigt skäl till varför många socioekonomiskt svaga avstår ifrån att skaffa många barn idag. Det mest intressanta av det han skriver, som är viktigt att ta på allvar, är att inte bli ett utvandringsland för kompetenta människor. Om inte vi i Sverige blir mycket bättre på att integrera invandrare i det svenska samhället kommer vi riskera att förlora många som vi stöttat under många år men som när de kan väljer att flytta till ett annat land. Det är väldigt dåligt för vårt välstånd om vi i stor utsträckning bara får kvar invandrare som inte har en chans att försörja sig väl i andra länder. Om vi inte lyckas vända den negativa utvecklingen i Sverige kommer också allt fler kompetenta och rika svenskar välja att lämna landet. Att vi lyckas vara ett tryggt och modernt samhälle där vi respekterar varandra oavsett kön, etnisk härkomst, trosuppfattning och sexuell läggning är centralt för att de som har bra alternativ väljer att fortsätta att ha sitt "hemma" i Sverige.  

”Det europeiska vänstern måste ge sina lösningar på den utmaning som den sociala krisen och avfolkningen innebär. En del av lösningen är ökad jämställdhet mellan könen och bättre livsvillkor för familjer. EU bör inte ges makt över familjepolitiken. Men unionen har en betydande makt över den ekonomiska politiken, särskilt inom euroområdet. Det är en politik som måste läggas om för att ta hänsyn till social utveckling och familjers livsvillkor.” 

https://www.dagensarena.se/opinion/kris-i-befolkningsfragan/

Det är viktigt att förstå två centrala saker om vi i vår del av världen ska kunna försvara ett högt generellt välstånd bland vår befolkning. Det ena är att vi inte är ett homogent folk och därför är våra framgångar beroende av att vi skapar en mycket stor och bred uppslutning kring det gemensamma ansvaret för ett väl fungerande geografiskt område. Vi är ett sekulärt samhälle där många tror på olika saker. Vi har många invånare med olika etnisk bakgrund. Vi är många med erkänt olika sexuell smak. Frågar du mig är det när det fungerar som en mycket god fruktsallad som innehåller många sorters frukter, inte bara en. I det gemensamma geografiska ansvaret inkluderar jag en stor respekt för lagarna som gäller oss alla jämlikt. Det andra är att det höga generella välståndet inte är möjligt om försörjningskvoten bara blir sämre och sämre. Det vill säga att allt färre förväntas finansiera allt fler andras levnadskostnader. Det är inte hållbart. För att bryta den negativa svenska trenden måste vi lära mer av USA, Kanada och Australien. De rekryterar gärna nya invånare från hela världen som har hög kompetens som är mycket attraktiv på arbetsmarknaden. De jobbar regelbundet med att skapa stark tillhörighet till deras flagga och det den förenklat anses representera. Det vi inte ska lära av dem, särskilt inte USA, är den allt mer splittrande identitetspolitiken. Identitetspolitiken på det sätt den oftast används är destruktiv om man vill bygga en stark "vi-känsla" oavsett våra olikheter i ett samhälle.

"Idag ligger försörjningskvoten på 77. Det vill säga att det på 100 personer i arbetsför ålder går 77 personer som antingen är yngre eller äldre. Närmare bestämt är 41 av dessa yngre än 20 år och 36 personer är äldre än 65 år."

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/befolkning/befolkningsstruktur/

https://www.regeringen.se/49b6d0/contentassets/d10e4672d6b74ae0a7335d1d18cf21b8/forsorjningskvoten-i-olika-delar-av-sverige---scenarier-till-ar-2050

Det skulle vara mycket intressant att ta del av en ordentlig analys av vilka som utvandrat från Sverige de senaste tio åren. Hur mycket "brain-drain" har vårt land? Det är viktigt att vi försöker förstå det. Kanske är det inte ett stort problem. Om det är det borde det läggas till som en av många varningsflaggor om att framtiden blir allt svårare att göra positivare för människor i vår del av världen. För att klara av att upprätthålla ett högt generellt välstånd i vårt samhälle måste vi ha tillräckligt många smarta och hårt arbetande människor som kan dra ett allt större lass om försörjningskvoten bara fortsätter att försämras. 

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utvandring-fran-sverige/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompetensflykt