Det är få verksamheter som finns kvar idag som fanns för 200 år sedan. Det finns exempel och de har antingen fyllt en fundamental funktion i våra samhällen som till exempel Polisen, Försvaret och Skattemyndigheten. Många verksamheter tappar relevans eller klarar helt enkelt inte konkurrensen från uppstickare som är mycket bättre på att möta marknadens efterfrågan på tjänster, produkter eller lösningar på samhällsutmaningar. Självklart är politiska partier inget undantag. En klok fördelningspolitik är alltid relevant. En oklok är korkad, eller i vart fall irrelevant för typ 90 procent av befolkningen.
Gunnar Wetterbergs krönika i Expressen är intressant där han reflekterar lite över Liberalerna och om de längre gör någon nytta för att Sverige ska utvecklas på ett positivt sätt.
"Desperationen lyser igenom. När Persson ska försvara dagens 3:12-skatter använder han de höga skatterna på arbete som argument. Det verkar rätt förvirrat. Vore det inte klokare att minska gapet mellan skatten på arbete och skatten på kapital? Då skulle 3:12-reglerna så småningom kunna fasas ut, så att utrymmet för skatteplanering minskar."
"Det borde i själva verket vara ett av skattereformens allra viktigaste mål – men med ultimativa uttalanden hotar Liberalerna de nödvändiga kompromisserna redan från början. Det är skatten på arbete som är det svenska skattesystemets största problem, vare sig löntagare eller entreprenörer beskattas. De stora behoven framöver – demografin, klimatet, beredskapen – måste betalas genom att många människor gör rätt för sig. Men arbetslusten hämmas av marginalskatter över 30 procent redan för låginkomsttagare och mer än det dubbla för egenföretagare."
"Då är det orimligt att utfärda fribrev för kapital och fastigheter. Tvärtom – ända sedan regeringen Persson har deras ägare gynnats av flera framlobbade förändringar: slopade skatter på arv, gåvor och fastigheter och investeringssparkonton som lättar beskattningen av kapitalvinster. Om Liberalernas tvärnej skulle bestå betyder det att partiet slår vakt om dem som redan har på det växande nyas bekostnad. Att befästa ett sådant skattefrälse är knappast särskilt liberalt."
"Om staten dessutom ska ha finansiellt manöverutrymme vid nästa pandemi eller finanskris, då räcker det inte att vänta på tillväxten för att pressa ned skuldkvoten. Gamla pengar måste betala mer för att nya ska kunna växa och bidra till att lösa problemen."
Helt klart är att L är vilsna och kluvna. Vi får se om de åker ur riksdagen och Uppsala kommunfullmäktige efter valen 2022. Deras enda chans att ”överleva” är sannolikt att bli en tydlig del avsett icke socialistiskt alternativ. Och att de inser att man inte ska låta ett annat parti stoppa dem från att ingå i möjligt bättre politiska samarbeten. Ni som minns vad jag sa om Ls stora svek i Uppsala förstår hur jag länge resonerat. Ett resonemang som i grunden handlar om en stor respekt för demokratin och att en verksamhet aldrig får glömma sina ”varför”. När egna makt och finansiella intressen tillåts ta över går det ofta inte bra inom politikens värld. Mycket intressant att Sabuni i nedan artikel är tydlig med att hon inte alls delar till exempel Uppsalaliberalernas förhållningssätt till SD.
I gårdagens SVT Aktuellt fanns ett inslag med professor Anna-Maria Ekström som var mycket värdefullt. Professor i global infektionsepedemiologi på KI. Allt är relativt. Ledarskap är svårt. Ständiga val mellan alternativ. Att inte fatta beslut är också ett val. Det finns gott om sjukdomar som människor dör i. Många som är värre än vad Covid-19 innebär. Och att fattigdomen nu åter ökar har också ett högt pris i människoliv. Om alla liv räknas.
Det är viktigt att förstå vilka andra hälsoeffekter en nedstängning av världens länder får. Jag blir frustrerad över hur endimensionellt mycket i debatten alltid blir. Det är ointelligent. Det är också viktigt att förstå relativita perspektiv mellan olika sjukdomar. Hessius, ekonom, sa det på ett annat sätt än Ekström. Budskapet var dock i stort det samma men det kom från en person som kanske tillåts säga de sanningar många gärna blundar för. I Sverige är det ofta inte viktigt vad som sägs utan vem som säger det. Det är också ett korkat förhållningssätt till viktiga sakdebatter.
Nu säger jag, på med munskydd, masstesta befolkningen, skydda våra största riskgrupper bättre och fortsätt vara socialt kloka. Låt oss öppna upp igen! Alternativen är dyrare. Dyrare i människoliv räknat, socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Ett viktigt ”varför” för Ls existens är att utifrån ett marknadsliberalt och medmänskligt perspektiv tänka och agera utifrån en globalt context. Där kan de vara trovärdigt ensamma i Sverige. Räcker det för att få tillräckligt med röster? Kanske. Om de inte går i S-fällan att låta SD spöket hindra dem från att lyckas bättre med sina politiska idéer. Under september 2022 får vi svaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar