Livet är som ett långt ”Robinsson”. Ständiga utmaningar. Tider då det går bra och tider då det går dåligt. Människor man kan lita på och människor man inte kan lita på. Grupperingar av människor som förändras. Vissa grupper av människor fungerar och presterar bättre än andra. De bästa vinner nödvändigt vis inte då de ses som hot och därför elimineras av de som är sämre i sak men bättre på "fulspel". Ibland är vädret bra. Ibland är vädret dåligt. Ibland har man mycket mat och blir mätt. Ibland är man inte mätt. Enkelt jämfört ibland är det högkonjunktur och ibland är det lågkonjunktur.
Tänk att varje generations rikaste ofta återkommande gör om tidigare rikas misstag. Förr eller senare. Trots att de borde ha lärt sig att folket till sist i en eller annan form gör uppror. Ofta blodiga uppror. Som den girige Gollum sa i Sagan om ringen, ”my precious” och han var förblindad av det ringen representerade. De rikaste i världen borde börja fundera på hur de bättre kan bidra till att jordens rikedomar kommer fler människor till godo än nu. Ett av huvudskälen till varför Bernie Sanders blivit en så populär politiker i USA är för att han tydligt lyfter upp hur orimligt förmögenheter återigen fördelas bland befolkningen. Oavsett vad vi tycker om skatter är det en märklig ordning att skatt på arbetande kapital som aktier är väldigt mycket lägre än skatten på arbete. "Hör" mig rätt nu! Jag tycker att skattetrycket ska vara så lågt som möjligt för att enskilda människor och företagare ska få råda så mycket som möjligt över sitt egna intjänade kapital. Politiskt är det dock viktigt vad och hur det totala skattetrycket fördelas för att bli så socialt och ekonomiskt hållbart som möjligt.
Ansvarslöshet och ledaroförmåga syns allt för ofta inom det offentligt styrda Sverige. Det offentligt styrda Sverige som du och jag är delägare av. Det är en oacceptabel ordning som vi måste ändra på fort om vårt delägande i sitt värde ska utvecklas betydligt bättre.
Den friska libertarianen Henrik Jönsson talar i bifogad film om hur illa Sverige leds idag. Och att de som ska styra inte hålls ansvariga när de är inkompetenta eller bara väljer att vara inaktiva för att undvika att göra fel. Att regeringen hanterar den antagna motionen om stärkt tjänstemannaansvar som de gör är uselt för oss invånare. Makt och ersättningsnivåer ska också tydligt kopplas till kännbara ansvarsperspektiv.
Inga-Britt Ahlenius skriver mycket läsvärt i det senaste numret av Kvartal. Hon har länge ansetts kontroversiell av många inom den offentliga makten. Varför? Hon är mycket kunnig och erfaren och har en allt för ovanlig personlig integritet. Hon säger som det är i sina rapporter. Det gillar inte många av dem som sitter vid makten. Läs gärna hennes artikel.
”I en så starkt delegerad verksamhet så ställs det alldeles särskilt höga krav på kapaciteten hos den styrande nivån, regeringen. Men ”regeringen styr riket” (RF 1 kap 6 par) – regeringen har det nationella ansvaret.”
”Om processerna för att ställa beslutsfattare i staten till ansvar är svaga, så är det dock ingenting mot hur det är i kommunerna och regionerna. Staten är lagstiftad uppifrån. Grundlagen innehåller också de grundläggande reglerna för den statliga förvaltningen och dess tjänstemän. Kommunerna däremot har vuxit fram underifrån, ur ett lekmannavälde. Förvaltning och tjänstemän regleras överhuvudtaget inte i kommunallagen (KL).”
”Den kommunala och regionala verksamheten svarar idag för 2/3 av den offentliga sektorn, har mer än 1 miljon anställda, omsluter många miljarder och förvaltar närmare 2 000 bolag. Alla de verksamheter som berör medborgarna nära – barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg – är kommunernas/regionernas ansvar, delegerade dit genom riksdagsbeslut under olika speciallagar. Men kommunerna är i dag fortfarande reglerade som om de vore små ideella föreningar. I staten finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. En sådan rollfördelning saknas i kommunerna – enligt KL är politikerna ansvariga för all verksamhet.”
”Intrycket är att regeringen abdikerat från sitt ansvar. Detta intryck är så starkt att föreställningen hos många blivit att det är en avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, om än kallad statsepidemiolog, som är den som tagit befälet! Och är den som styr. Och att människors beundran och kritik projiceras på en tjänsteman i en myndighet!”
”Självklart måste det bli räfst och rättarting, och ansvar måste utkrävas. Kommer det att ske genom att kommunfullmäktige (KF) får ta del av en rapport från de politiskt valda revisorerna där förslaget är att inte bevilja ansvarsfrihet? Och kommer KF i så fall att följa revisorerna? Historien visar att detta är ytterst ovanligt. Kommer ansvar att utkrävas i valet? Inte troligt. Valet är ett trubbigt instrument för ansvarsutkrävande – valrörelsen rör partier och inte enskilda politiker. Kan man anmäla till åtal? Några historiska fall av misskötsel av medborgarnas pengar är prövade under rubriken trolöshet mot huvudman. Förundersökningen lades ner – det gick inte att styrka uppsåt vilket krävs för straffansvar. Vanskötsel behöver inte vara kriminellt, bara ansvarslöst. Går det överhuvudtaget att utkräva ansvar i den kommunala verksamheten?”
”Vi behöver en ny kommunallag med bland annat definition av politikers och tjänstemäns olika roller, regler om processer för ansvarsutkrävande och, inte minst, en oberoende professionell revision.”
Ja, Uno Svenningssons ”Under utan” är i sammanhanget värd att lyssna på. Det är mycket som döljer sig under ytan. Inte minst i en kommun som Uppsala kommun som anställt massor av informatörer för att försöka paketera information på ett så attraktivt sätt som möjligt för dem som styr. Svenningssons låt bifogas nedan. Men nedan text stämmer inte in på mig, jag ägnar mycket energi åt att bry mig och att bidra för att Uppsalabor och svenskar ska gå en positiv framtid till mötes. Jag skäms inte över mig själv.”Jag ser att ingen verkar bry sig
Och inte heller jag
Rädslan är för stor och stark
För att göra något alls
Under ytan
Skäms jag för mig själv”
https://youtu.be/chY8T_9m9dQ
”Mörkläggningsförsöken är ytterligare ett skäl till att få kommissionen på plats så snart som möjligt. Hur ska den i framtiden kunna granska mejl som har raderats? Regeringen är dock ovillig. S-spinnet har varit att en utvärdering bör vänta tills krisen är över, på grund av signalvärdet: ”När man väl tillsätter en kommission så finns en uppenbar risk att vi skickar en signal att vi är igenom krisen”, sa inrikesminister Mikael Damberg till SR (19/5).”
https://www.expressen.se/ledare/lat-inte-s-komma-undan-med-sin-morklaggning/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar