Upp ur diket

Dårskap måste få ett slut

Det är aldrig enskilda människors fel att det finns samhällssystem som är skadligt uppbyggda. De allra flesta människor tar de chanser de får att göra det som är bra för hen själv. Det är inget konstigt med det. Det är konstigt att inte alla gör det. Det som hindrar de flesta från att begå brott, även om möjligheten uppstår, är den enskilde människans moral, etik och lojalitet mot en grupp. Ekvationerna av moral, etik och lojalitet är många och olika mellan massor av människor. Det är också helt naturligt. Hur skapar vi då bättre och rubustare samhällssystem som inte blir självdestruktiva på gruppnivå? Dels genom att säkerställa respektfulla och spänstiga sakdebatter där argument vägs mot varandra i offentlighetens ljus. Och dels genom att bättre än nu återinföra det personliga ansvarets roll inom det politiska ledarskapet. Sannolikheten att vi kan minimera år efter år med långsiktigt oansvarig politik för det folk som ska tjänas är hög om det personliga ansvaret stärks. Det enklaste och snabbaste sättet att göra det på är att vi inför direktval till nyckelrollerna som ordförande för en kommunstyrelse, regionstyrelse samt till rollen som statsminister. Då har en enskild människa, som nominerats av ett parti, fått både ett partis och folkets förtroende att ta en mycket ansvarsfull roll för det gemensamt bästa. Då får en enskild person en tydlig dom i allmänna val av folket som ska tjänas över om det anses göras godkänt eller inte. 

Om Sverige ska börja en färd "upp ur diket" måste ett parti som Socialdemokraterna ta ett verkligt ansvar för en chans till en betydligt positivare framtid för det folk de ska tjäna. Jag misstror inte deras vilja att göra det. Samtidigt har de under många år, tillsammans med allt för många andra partier, misslyckats att leverera en väg framåt som erbjuder framtidstro. 

Det minsta Socialdemokraterna nu måste göra är att dumpa MP och växla in Sveriges migrationspolitik mot många år där fokuset måste handla om en kraftigt förbättrad integrationspolitik av alla nya krafter som under många år blivit en del av det svenska samhället. Allt annat är vansinnigt och ett stort svek mot alla Sveriges invånare, inklusive alla som under de senaste decennierna blivit en del av Sverige och dess framtid. Nu är det som det är. Nu gäller det att konsolidera, reparera och bygga ny generell positiv samhällskraft. Det går. Det är dock mycket svårt att se det förverkligas av de partier som kört ner Sverige i diket. Anna Dahlberg, Expressen, skriver läsvärt i nedan artikel om varför Socialdemokraterna nu måste dumpa MP.

"Avgörandets ögonblick närmar sig. Den 15 augusti ska migrationskommittén överlämna ett färdigt förslag till ny lagstiftning. Det betyder att ett genombrott måste nås i förhandlingarna under de närmaste veckorna."

Det har hänt mycket under det år som har gått sedan direktiven blev kända. Då låg fokus på att göra migrationspolitiken mer generös igen när den tillfälliga lagen löper ut i juli 2021. Bekymmerslösheten tycktes total. Bland annat skulle kommittén undersöka om det finns behov av fler lagliga vägar att söka skydd i Sverige. Nu är stämningsläget ett helt annat. Det utkast som ligger på bordet är överraskande stramt och verklighetsförankrat. Till och med Sverigedemokraterna har fått anstränga sig för att formulera ett tuffare alternativ."

"Vad är det då som har hänt? Det mest uppenbara svaret är att de borgerliga småpartierna har gjort stora positionsförflyttningar under det gångna året. Länge var det svårt att se någon skillnad på migrationsförslag signerade KD/L/C eller MP. Nu är det i stället MP och V som har hakats av från resten. Först lade KD om sin migrationspolitik. Sedan har Liberalerna under Nyamko Sabuni rört sig högerut mot Moderaterna. Slutligen har Centerpartiet signalerat att de gör nästan vad som helst för att nå en bred uppgörelse. Det här innebär att tyngdpunkten har förskjutits i migrationspolitiken, vilket ger Socialdemokraterna en unik möjlighet att skaka hand med Moderaterna utan att hudflängas i offentligheten."

"Över en halv miljon människor bor numera i utanförskapsområden som polisen klassar som utsatta. En rad problem är tätt kopplade till dessa områden, som gängbrottslighet, extremism, hedersförtryck, trångboddhet och förödande skolmisslyckanden. Det är inte ansvarsfullt att fortsätta att fylla på dessa områden. Regeringen gav nyligen 32 kommuner rätt att undanta utanförskapsområden från den så kallade ebo-lagen. Följden? Elva kommuner med Göteborg och Malmö i spetsen begärde att hela kommunen skulle undantas. Det säger rätt mycket när socialdemokrater i två av landets tre storstäder vill stoppa asylsökande från att bosätta sig där. Om inte landets kommuner har beredskap att ta emot fler nyanlända måste staten faktiskt lyssna."

"Sverige måste ges en chans att hinna ikapp den nya problembilden. Det gäller skjutningarna och sprängdåden, kunskapsgapet i skolan mellan inrikes och utrikes födda elever som är störst i hela OECD, den akuta bostadsbristen för resurssvaga hushåll och den låga självförsörjningsgraden som i längden utgör ett hot mot samhällskontraktet och välfärdens finansiering." 

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/s-maste-kora-over-mp-for-sveriges-och-sin-egen-skull/

Socialdemokraterna och Moderaterna borde för länge sedan ha neutraliserat migrationsfrågorna. Under minst tio år framåt måste fokuset vara på att behålla och attrahera internationellt eftertraktad kompetens samt att mycket bättre lyckas med integrationen av de miljoner vi de senaste decennierna välkomnat till Sverige. Dumpa MP!

https://www.expressen.se/nyheter/m-kraver-garanti-fran-s-maste-bestamma-sig/

Nytt politiskt landskap

Den som söker skall finna
Jag är full av framtidshopp. Det finns flera moderna och obefläckade politiska krafter som kan ge oss alla nytt framtidshopp. I Uppsala är Utvecklingspartiet demokraterna, UP, tveklöst en sådan kraft. Jag är redan djupt imponerad av alla ideella krafter som läggs ner för att många som tidigare inte varit politiskt engagerade vill bidra till att vi gemensamt ska få en bättre framtid. Karriärpartierna är fulla av gamla politiska program och tidigare uppgörelser som gör dem inåtvända och stela. Och det i en tid då vi behöver vara mer utåtvända och flexiblare än på länge. Vi har kanske inte någonsin tidigare varit i behov av ett demokratiskt system som kan agera mycket snabbare än nu och där vi samtidigt tydligt kan hålla enskilda förtroendevalda ansvariga för de beslut som fattas, eller inte fattas.  En ny politisk tid stundar. Jag tror på folkets gemensamma kraft att vara klok. Därför är jag övertygad om att den nya tiden innebär demokratisk förnyelse och att vår demokrati stärks. En viktig del av arbetet att stärka vår demokrati är att öka kraften bland grävande journalister. De spelar en nyckelroll för att makten kritiskt ska granskas.

https://updem.se/ 

SVT programmet Agenda är bra. Ofta ställer journalisterna mycket bra och kritiska frågor till politiska makthavare. Och de ger sig sällan när de får "kalkonsvar". Liknande journalistik behövs i större utsträckning, inte mindre. Liknande journalistik är mycket värdefull för ett samhälle som vill vara demokratiskt och som vill bekämpa korruption. Arvid Åhlunds kritik av att Agendaredaktionen tar två månaders uppehåll är befogad. Särskilt nu när migrationspolitiken åter är i hetluften. Den misslyckade politik som mest bidragit till svenskt förfall är migrationspolitiken. Nu prövas den ordentligt i migrationsförhandlingarna i riksdagen. Till och med Centerpartiet tros kunna ingå i en överenskommelse. De landar säkert i något liknande som jag under många år stått upp för. C var tvungna att ha en frånvarande Lööf samt att flytta på Jönsson för att ”smärtfritt” klara av ett liknande svek jämfört med tidigare hållning. Jag hoppas de gör den kraftiga förflyttningen i sitt ställningstagande. Även om deras position i denna fråga länge skadat Sverige. Jag tror att SD kommer att chocka alla med att även de kommer att gå med på det som M och KD accepterar. Smart drag av dem i så fall. Sverige har ett nytt politiskt läge. Senfärdigheten att få till en hållbar migrationspolitik har fått ett högt pris. I denna tid skulle den duktiga Agendaredaktionen göra nytta för den särställning Public service har. Men programmet har semester.... Bifogar några rader skrivna av Widar Andersson om migrationsförhandlingarna.

https://folkbladet.se/nyheter/artikel/goda-chanser-for-en-battre-invandringspolitik/kr2zmm2r?fbclid=IwAR1Tm7vYdTqCWpJJwC9FYXKRw88k46ICBkZvfmtVJ86UdfHuOmHwvEfgy3Y

Arvid Åhlund:

"Sverige befinner sig i kris på flera fronter – då tar landets finaste nyhetsmagasin ledigt i över två månader. Det duger inte."  

"Visst, ett flaggskeppsprogram som Agenda bör hålla en viss nivå. Public services fixstjärnor måste också kunna ta semester, och det går inte att bara lämpa över allt ansvar på vikarier. Men det gäller egentligen alla redaktioner. Dagens Nyheter och Expressen slutar inte gå i tryck bara för att det är rötmånad. Och radions veckomagasin Godmorgon, världen! – för att ta ett närliggande exempel – kör för fullt hela sommaren." 

"Att Agenda under ungefär samma förutsättningar försvinner i två månader eller mer duger helt enkelt inte. Det rör sig trots allt om skattefinansierad verksamhet. I grunden är det ett institutionellt problem. SVT är en trögrörlig organisation. Myndighetskulturen sitter i väggarna."

https://www.expressen.se/ledare/arvid-ahlund/agendas-uppehall-ar-pinsamt-langt/

Bristande pragmatism

Munskydd är inget för Sverige...

Länge har jag förundrats över politikens oförmåga att ta ett övergripande ansvar för att minska smittspridning bland våra sköraste invånare. Vissa går så långt att de tror att det är en medveten handling att sköta smittskyddsförsvaret så dåligt för att så många av våra svagaste invånare som möjligt ska dö fortare. Det tror inte jag. Men jag är helt säker på att Sverige inte hade fått uppleva att så många hade dött i Covid-19 om våra äldre inom omsorg och vård tidigt hade mötts med munskydd och ibland visir. Det hade också hjälpt många fler bland personalen att känna sig tryggare på sina arbetsplatser. 2014 framförde jag en skriftlig rekommendation till kommunstyrelsen i Uppsala att uppmana regionen att tillsammans med kommunen genomföra en pandemiträning. Den blev aldrig genomförd. Det var synd. Göran Bengtsson skriver en läsvärd debattartikel i dagens DN om hur usel svensk beredskap har varit för en allvarlig pandemi.

https://www.dn.se/debatt/trots-lagstiftning-saknades-bra-beredskap-for-pandemier/

Allt mer börjar jag tro att kinesernas kritik av ”den svenska strategin” var befogad. Jag har hela tiden hoppats att den svenska strategin skulle visa sig framgångsrik. Eftersom så många fortfarande smittas måste dock en ”lock-down” vara bättre för att fortare isolera problemen och lättare kunna smittspåra för att bryta spridningen. Om det inom kort visar sig att den svenska vägen var sämre än övriga länders tycker jag regeringen ska avgå. Den har tveklöst kostat oacceptabelt många döda och innebär i så fall att flera branscher, som bemannas av många lågutbildade, längre än nödvändigt drabbas. Effekterna av långtidsarbetslösheten riskerar att bli onödigt höga och många tidigare livskraftiga bolag dukar under. 

Peter Santesson skriver intressant, i Dagens Samhälle, om den svenska politiska maktens hantering av munskyddsfrågan nedan. Tänk om herr Trumps utspel om Sveriges ”heard”-strategi blir ett återkommande skräckexempel på hur illa man kan sköta en pandemi. Det är i så fall inte bara pinsamt utan sårar under lång tid vår viktiga turistnäring. En näring som erbjuder många viktiga instegsjobb för nysvenskar.

 

"Allt märkligare känns det att titta på utländska nyhetsprogram. I andra länder är det socialt korrekt och anses ansvarsfullt att bära munskydd, och en negativ signal att låta bli. Vem skulle före pandemin ha trott att Sverige skulle vara det risktagande landet i en allvarlig folkhälsofråga medan det var omvärlden som stod för det hårdare säkerhetstänkandet? Hur blev det så?"

"Donald Trump struntar i munskydd, den skurken. Det antyds att han därigenom avslöjar hur hur han prioriterar fåfänga högre än samhällsansvar. Han ser ut som vilken svensk politiker som helst. Demonstranterna i USA tågar däremot omkring i munskydd. Inte bara plundrare som inte vill bli igenkända av polisen, utan det fredliga flertalet. Journalisterna står och rapporterar i munskydd. Närmast dagligen ser jag smittskyddsläkare och epidemiologer i chefsställning i andra länder rikta skarpa uppmaningar om munskydd till allmänheten. Varför tar de inte djupare intryck av smittskyddsföredömet Sverige?"

"Tar man på sig munskydd kan man börja känna falsk trygghet och öka sitt risktagande, sa statsministern på en presskonferens. Därmed skulle de alltså kunna motverka sitt syfte och bli kontraproduktiva. Jag undrar vilken av hans rådgivare som kände sig så tvärsäker på den ogrundade gissningen att man tyckte att det var läge att få statministern att skriva under på den offentligt. Hypotesen är osannolik."

"Journalisten och författaren Göran Rosenberg har resonerat kring vad som ligger bakom att Sverige blivit ett så annorlunda land i coronafrågan. Hans svar är att en kylig utilitarism tagit överhanden i ett land som saknar erfarenhet av krig och kriser där livet ställs på sin spets. Det är en intressant idé, men den betyder att det var förväntat att Sverige skulle avvika i den här riktningen. Var det? Jag förväntade mig inte alls det. Nog för att Sverige är ett kyligt och obehagligt rationalistiskt land på vissa sätt, men det brukar också finnas en besatthet av att undanröja alla slags risker, stora som små. Nu var det i stället fatalism som bröt ut. Hur gick det till?"

"En kombination av tillfälligheter och konformism, tror jag. Bara en fråga om vilka som råkar bemanna nyckelposterna. Resten sköter papegojorna. Sverige hade kunnat vara avvikande i vilken riktning som helst – vi hade ändå gjort rätt."

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/trump-ser-ut-som-vilken-svensk-politiker-som-helst-32757

Regeringsduglighet

Nej tack!

Vi är väldigt många som framförallt anser att Miljöpartiet inte är ett parti som ska ingå i en regering. Det framgår tydligt av valresultatet 2018 samt av de opinionsmätningar som löpande görs bland det svenska folket. Inte minst av den senaste sammanvägda opinionsmätningen som släpptes i dagarna. Över 96 procent av Sveriges röstberättigade inser att aktivistpartier inte ska ingå i regeringar. 

Patrik Kronquist, Expressen, skriver läsvärt om hur illa MP driver miljö- och klimatfrågor i praktiken. Man måste tänka större än vad MP som parti klarar av att göra. Man måste också betydligt bättre än vad de förstår balansera politiken för en hållbar klimatpolitik med en hållbar social- och ekonomisk politik. Inte minst MPs ambition att stoppa Svedavia från att kraftigt bygga ut Arlandas flygkapacitet visar hur usla MP är på att balansera dessa hållbarhetsperspektiv. Sverige är ett litet exportberoende land som dessutom har ett stort behov av turistjobb för att förbättra integrationen. I ljuset av bara de perspektiven borde det vara en självklarhet att Arlandas flygkapacitet byggs ut. Att MP är ett parti som ska hållas långt ifrån de ledande politiska uppdragen är inte lika med att det saknas kompetenta enskilda representanter för det partiet. Det hjälper dock inte, de är farliga i regeringsställning.

"Minns ni kolbiten? Språkröret Gustav Fridolin viftade ivrigt med den i valdebatterna 2014 för att visa att Miljöpartiet minsann inte tänkte låta Vattenfall bryta stenkol i Tyskland. Men när den statliga energijätten i stället sålde sina tyska gruvor till ett tjeckiskt bolag blev Fridolins rekvisita den perfekta bildsättningen av MP:s misslyckande. Miljöpartisterna själva verkar inte ha dragit några lärdomar av händelsen. Precis när kolbiten började blekna i väljarnas minne såg Isabella Lövin till att bädda för en ny svekdebatt. I augusti i fjol meddelade klimatministern att regeringen, i ett mycket sent skede, bestämt sig för att ta över miljöprövningen av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Det betyder att regeringen har sista ordet om de byggplaner som skulle göra anläggningen till den enskilt största utsläpparen av koldioxid i Sverige."

"På måndagen gav Mark- och miljööverdomstolen grönt ljus för expansionen. Nu står Miljöpartiet med brallorna nere. Antingen måste partiet ta ansvar för att utsläppen från raffinaderiet får fördubblas, eller så måste regeringen gå emot de tunga juristerna och på juridiskt tveksamma grunder stoppa bygget."

"Men om Sverige nu börjar undergräva utsläppshandelssystemet genom nationella särregleringar ökar risken att starkt kolberoende länder som Polen agerar likadant."

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/nu-star-miljopartiet-med-brallorna-nere/

Covid-19 pandemin har också tydligt visat att vi har en regering som inte tjänar oss svenskar väl. Det är självklart ett problem för oss som vill att Sverige ska utvecklas i positiv riktning. I nedan debattreplik, i Aftonbladet. beskriver jag lite av de ledningsbrister som regeringen tydligt gett uttryck för det senaste halvåret.

"Debattörerna undviker grovt att inse rollsambanden mellan en kommun, region och staten under en nationell pandemi. Försvaret vittnar om en lojalitet mot sitt parti i stället för med de invånare de ska tjäna."

"Först den 27 mars fattade regeringen beslut om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer. Först den 30 mars fattades beslutet om ett besöksförbud på samtliga landets äldreboenden för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Först den 1 juli införs i lagen att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med covid-19."

"Regeringens ansvar och finansiering av viktig testverksamhet har också kraftigt visat på regeringens senfärdighet och oförmåga att leda. En oförmåga som kraftigt begränsat kommuners och regioners handlingsutrymme. Misslyckandet att skyndsamt ta den övergripande roll regeringen har, för en landsomfattande pandemi, gjorde kommunernas insatser veliga och mycket varierande. Med fördel borde regeringsföreträdare tidigt ha kommunicerat att ”munskydd” eller ”visir” skulle användas direkt efter att smittspridningen tagit fart. Då hade våra sköraste invånare inom äldreomsorgen skyddats mycket bättre."

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/509pXE/lojalitet-till-regeringen-gar-fore-uppsalaborna?fbclid=IwAR3AV2sp0u3TcLrgPJARffhVYKiSJkSPDA75n9g8bN8xhpobapFyb0Io-vE

Helt klart är att det svenska folket insett att MP är ett dåligt politiskt val. Det är hoppingivande att den insikten finns. Ls försök att profilera sig i miljöfrågor attraherar inte heller väljarna. Personligen tror jag att väljarna insett att Sveriges riksdag driver ett tillräckligt seriöst miljö- och klimatarbete. Precis som i Uppsala driver dock MP och L aktivistiskt på ett sätt som leder fel och som blir dyrt både i pengar räknat och i dålig framkomlighet. MP har aldrig varit regeringsdugliga. L har förlorat den regeringsförmåga partiet ändå hade under några år. Det är svårt att regera. Det är mycket svårare att verka framgångsrikt i regeringsställning än att agera framgångsrikt i opposition. Regeringsmakten innebär att man har ansvaret på riktigt. Rent generellt behöver svensk regeringsduglighet förbättras. 

https://www.expressen.se/nyheter/miljopartiets-far-sitt-lagsta-stod-pa-tio-ar-/

Organiserade brottslingars dröm

För många naivister på ledande uppdrag

Vi behöver hjälpas åt att lyfta fram fler invånare med omfattande arbetslivserfarenhet till ledande politisk uppdrag i Sverige. Sannolikheten är stor att de är mindre naiva än broilers som aldrig haft ett riktigt jobb i hela sitt liv. Det är min absoluta övertygelse att samhällen som styrs av människor som sedan ungdomsåren är yrkespolitiker utvecklas mycket sämre än samhällen som väljer sina företrädare bland erfarna och meriterande invånare. 

Nyligen föreslog regeringens utredare Ann-Marie Begler att en ny myndighet ska inrättas för att motverka välfärdsfusket. Det finns idag allt för många myndigheter. Med fördel kan antalet minst halveras. Samtidigt är detta förslag på myndighet mycket bra. Självklart behövs en liknande myndighet. Det borde också vara möjligt för olika myndigheter att genom denna myndighet få tillgång till andra myndigheters utredningar av brottsmisstänkta. Tydligen får till exempel inte Skattemyndigheten dela med sig av sina brottsutredningar till myndigheten för ekonomiska brott... Varför har staten en sådan ordning? Expressen skriver läsvärt nedan om välfärdsbrotten.

"Brott mot välfärdssystemen är den allvarligaste typen av brottslighet i dag. Det slog flera tunga myndigheter fast i en rapport i fjol. De stora problemen handlar inte längre om en pappa som snor åt sig en extra vab-dag eller en anställd som försöker få högre SGI. Den organiserade brottsligheten plundrar numera välfärdssystemen i stor skala. Det kan handla om kriminella som tar falska anställningar som betalas av Arbetsförmedlingen, och som senare ger dem rätt till a-kassa och sjukpenning. Eller om utländska medborgare som bor här under en kort tid, men vars e-legitimation fortsatt kontrolleras av kriminella som använder dem till fordonsköp och styrelseuppdrag. Egentligen är det inte så konstigt. Ta jordens kanske mest generösa välfärdsförmåner, se till att systemet bygger på tillit, lägg till myndigheter som har order att prioritera service och digitalisering framför kontroll och resultatet blir ett drivhus för fusk och bedrägeri. Det kan handla om uppemot 27 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar varje år. Det motsvarar polisens hela budget."

"Det allra viktigaste är dock att politikerna redan från början utformar lagar och regler i syfte att minimera risken för bedrägerier. Att Centerpartiet – trots protester från tunga myndigheter – har drivit igenom sänkta krav på aktiekapital är ett tydligt exempel på hur det absolut inte bör gå till om man vill bekämpa den organiserade brottsligheten. Tillfället gör tjuven."

Ja, tyvärr stämmer ordspråket "Tillfället för tjuven" allt för ofta. Tillit är viktigt men naivitet och slöseri med skattemedel är inget politiker ska stötta.

https://www.expressen.se/ledare/sverige-borjar-bli-lite-mindre-naivt/

Anna Dahlberg, Expressen, beskriver väl att Sverige idag har en politisk ledning som inte har förmågan att med kraft bryta ner den organiserade brottsligheten. Trots att Polisen gång efter gång och år efter år tydligt redogör för en utveckling där barn används av just organiserade brottsgrupper i sin lönsamma och destruktiva verksamhet.

"Om ord räckte för att pressa tillbaka gängbrottsligheten skulle Sverige redan vara på god väg. Ansvariga ministrar Morgan Johansson (S) och Mikael Damberg (S) talar ständigt om att gängen ska ”knäckas”, ”bekämpas” och ”klämmas åt”."

"Det är redan i dag oerhört svårt att frihetsberöva personer under 18 år. Det krävs synnerliga skäl, vilket på vanlig svenska betyder ungefär i rena undantagsfall. Personrån med vapen inblandade ligger på gränsen. En del domstolar väljer att häkta misstänkta rånare, andra släpper dem fria med följden att de kan prata ihop sig och hota brottsoffret i väntan på en eventuell rättegång. I praktiken innebär det ofta straffrihet för denna typ av brott. Ett rättsfall från 2018 visar hur högt ribban ligger. En 16-åring begick en serie våldsbrott mot sin dåvarande flickvän i Upplands Väsby. Han misshandlade henne med knytnävslag i ansiktet, satt gränsle över henne och tog stryptag, tvingade ut henne i skogen med en pistol upptryckt i ryggen och hotade henne till livet."

"Det finns en naivitet kring unga personers brottslighet. Många tror uppenbarligen att det handlar om oskyldiga pojkstreck. I själva verket rör det sig inte sällan om grov brottslighet med koppling till gängmiljön, såsom mord, rån, utpressning med mera. Om samhället retirerar inför denna kriminalitet lämnas inte bara brottsoffren i sticket – det kommer även att bli oerhört svårt att bekämpa gängbrottsligheten." 

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/regeringens-politik-ger-fler-unga-brottslingar/

Alice Teodorescu och Aron Karapet skriver mycket klokt om att det inte finns några  ursäkter för att misshandla människor, eller för att förstöra andras egendom. Det är helt sjukt när vänsterkrafter försöker rättfärdiga sådant beteende i ett samhälle som det svenska.

"Men också samhället i stort bör fundera på vilket budskap som sänds när berättelsen om förorten alltför ofta kretsar kring identitetspolitik, offerskap och undanflykter från personligt ansvar - allt i ett av världens mest jämlika och toleranta länder."

"För även om ytterst få, oavsett politisk hemvist, öppet skulle applådera våld och skadegörelse har det inom delar av vänstern länge funnits en långtgående vilja att förklara unga mäns oacceptabla beteende, som bland annat kommer till uttryck i attacker mot blåljuspersonal, med frustration, upplevda orättvisor och utanförskap. ”Deras agerande är visserligen illa, men…. Nej, inga men. Däremot måste man kunna hålla två saker i huvudet samtidigt; det är ställt bortom rimligt tvivel att det i Sverige råder stort utanförskap och att det finns goda skäl att känna frustration över detta förhållande. Men på vilket sätt löser man problemet genom att, som delar av vänstern och några liberaler, fortsätta att bedriva en politik som cementerar och utvidgar det utanförskap som man säger sig vilja motverka?"

"Det finns demonstranter och så finns det ”demonstranter”. Varje gång man blundar för det personliga ansvaret hos de som misshandlar och förstör undermineras den kraft som de skötsamma inkarnerar. Det drabbar de skötsamma invandrade främst. Eller, för att återigen citera Yaneneh Jatta: ”De förstör för oss, för folk som faktiskt bryr sig”."

https://www.gp.se/ledare/skillnad-p%C3%A5-folk-och-folk-1.29039382

https://www.expressen.se/debatt/vi-ar-manga-som-fatt-en-tuff-start-det-ar-inte-rasism/

Falska bilder och moralpoliser

Kidnappat av aktivister och ytliga moralpoliser

Hur kunde Sverige gå så snett? Hur kunde det tidigare framgångsrika lilla folket spåra ur så mycket som nu? Hur gick det svenska folket från att ledas relativt klokt, bland annat med imponerande ingenjörsdrivna större företagsledare, relativt kloka politiska ledare, till att inte längre ledas? Eller bara ledas av känslor och PR-tänk.  

Du har väl tittat på den senaste youtubefilmen av Henrik Jönsson? Hans beskrivning av hur illa Sverige idag leds är mycket professionellt gjord. Inom de viktigaste samhällsområdena matas det svenska folket, bland annat du och jag, med en falsk verklighetsbild. Inom skolan, kopplat till brottsutvecklingen, inom arbetsmarknaden och socialtjänsten och inom äldreomsorgen samt vården. Precis som en nationalekonom i Jönssons film säger blir det inte problemlösarverkstad när kulisser och lögner beskrivs för folket. Att politiker i ledande ställning agerar på detta sätt kan man förstå eftersom de vill bli återvalda. Det är ändå oacceptabelt beteende. Men hur och varför blev så många journalister faktafrånkopplade aktivister? Se nedan film igen, eller för första gången, om du bättre vill förstå hur lurade många svenskar är. Jönsson har också rätt i att ”pyspunkan” är en del av tillvänjningsfaran. Sverige och dess folk utvecklas inte konkurrenskraftigt. Det enkla av dagens mått på det är utvecklingen kopplad till BNP per invånare i Sverige. Precis som Jönsson visar är vi bland de sämsta. Och tro inte på ”fasadbyggarna”, det finns inget som talar för att väldigt många i arbetsför ålder som idag inte är självförsörjande inom rimlig tid kommer att vara det.

https://youtu.be/mSvC-7aU0_M

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/?gclid=Cj0KCQjw0Mb3BRCaARIsAPSNGpW6ahAI55X_D9LNRdQNeTocwbsAN1JAAluUpqSRzChV2ztMxqXLL9saAhPSEALw_wcB

Ett lysande exempel på hur korkat och oansvarigt Sverige styrs är hanteringen av flyktingkrisen 2015. Emma Jaenson skriver nyligen läsvärt i UNT. Inte minst UNTs tidigare ledarredaktion tillhörde skaran som utifrån sina ideologiska perspektiv och känslor drev frågor och gärna brännmärkte dem som tänkte och tyckte ”fel”. Jag hoppas att några historiker snart kan beskriva varför Sverige gått så snett. Emma Jaenson, ledarskribent UNT, skriver klokt i dagens tidning. Ledarredaktionen har i sin förnyelse de senaste åren verkligen blivit mer jordnära och ansvarstagande.

”Att vi under en lång period inte hade några ålderstester var sannolikt en anledning till att närmare 40 procent av Europas ensamkommande kom till Sverige under 2015.” 

”Åldersbedömningar resulterade som bekant i att 78 procent av de 9 000 afghaner som sökte asyl genom gymnasielagen fick åldern uppskriven (Expressen 18/5 2018). Att vi under en lång period inte hade några ålderstester var sannolikt en anledning till att närmare 40 procent av Europas ensamkommande kom till Sverige under 2015 (Europaportalen 3/6 -16). En person under 18 år har helt andra rättigheter än den som är över 18 år och beviljas i mycket högre grad asyl.”

” Det är därför inte konstigt att troligtvis många asylsökande uppger en lägre ålder än deras verkliga. Många hade gjort samma sak. Det märkliga är snarare det tabu som omgärdat frågan. Länge uppfattades det som suspekt att påpeka att det fanns vuxna män som uppgav att de var barn. Politiker och läkare brännmärktes.”

” Visst kommer frågan att fortsatt vara aktuell. Och visst är det fortsatt viktigt att skilja barn från vuxna män i asylprocessen och på boenden. Men hade Sverige varit ett land som andra hade vi haft fungerande kontroller för länge sedan.”

https://unt.se/asikt/artikel/vuxna-ska-inte-ha-graddfil-i-asylsystemet/elw1o4wr

Alice Teodorescu skriver en läsvärd krönika i dagens GP. Om vi vill att samhällsdebatten ska vara konstruktiv och leda oss mot en bättre framtid kan man inte som väljare acceptera den korkade debattordning som råder i Sverige. Både inom många partier och mellan partier. Länge var jag den enda som till exempel tydligt stod upp för en hållbar migrationspolitik inom Centerpartiet. Det fanns givetvis andra som höll med men av interkarriärskäl inte vågade ha en öppen saklig debatt om sakfrågorna. Tyckte man inte som partiledningen var man en "dålig" person. Jag drev också länge linjen att man måste respektera väljarnas röster och bemöta SD i sakpolitiken istället för att se dem som några man ska mobba. Det förhållningssättet var inte heller populärt. Även om ordspråket "Enade vi stå, söndrade vi falla" är rätt är det korkat med ett politiskt klimat där man bara kan acceptera en väg framåt och en sanning. Då går det så snett som det gjort inom till exempel svensk migrationspolitik. Skulden för det bär många riksdagspartier. Vissa mer än andra. 

"När det avgörande inte är principerna i sig utan något betydligt mer abstrakt och godtyckligt ökar behovet av att bred enighet uppstår liksom att avsändaren uppfattas som kosher. Men för att uppbåda så djupgående konsensus måste avvikande uppfattningar marginaliseras. Detta görs effektivast genom misstänkliggöranden av avvikarnas avsikter, moral eller, som under den gångna våren, akademiska titlar."

"När vi i framtiden ser tillbaka på coronakrisen är det förmodligen dessa mekanismer, vid sidan av de tragiska dödstalen, som kommer att sticka ut. Den överlägsna, arroganta attityden gentemot omvärlden, hånfullheten mot de som tidigt höjde sina röster för en annan väg. Den blinda, men selektiva, auktoritetstron. Oviljan att erkänna misstag och vidta åtgärder för ett annat resultat. Och slutligen - principlösheten när det plötsligt, över en natt, blir opportunt att ändra ståndpunkt."

https://www.gp.se/ledare/enade-vi-st%C3%A5-enade-vi-falla-1.30082332

Självbedrägeri leder aldrig rätt

Verkligt framgångsbygge

Vare sig det gäller oss som enskilda individer eller de organisationer vi är en del av leder självbedrägeri alltid fel. Om jag har ett alkoholproblem kommer min framtid inte att bli bra om jag inte har förmågan att inse mitt problem och försöker lösa det. Om den kommun jag lever i inte har förmågan att inse sakläget inom till exempel skolan, äldreomsorgen och på arbetsmarknaden kommer vi inte att vidta de nödvändiga åtgärder som leder oss på rätt väg om problemen är omfattande. Att försöka bygga positiva bilder av något som inte lever upp till den bilden är en makttaktik som allt för många vid makten ägnar sig åt. Den taktiken gynnar inte oss invånare. Du och jag gynnas bara av att vi har höga ambitioner och att vi tydligt kämpar för att lösa de verkliga problem vi har och att vi förstärker de möjligheter vi har och som leder våra invånare mot en positiv framtid. En framtid full av individuella möjligheter. 

Jag tycker att du ska titta på bifogad youtubefilm. På ett utmärkt sätt beskriver Jönsson hur illa det blivit i Sverige. Vi kan inte låta oss bli lurade längre. Vi måste ta i våra växande problem på allvar och lösa dem. Det kan vi göra. Och vi måste bättre stärka de möjligheter vi har för att vara internationellt konkurrenskraftiga och därigenom säkra ett högt generellt välstånd i vårt unika samhälle. Att sopa växande problem under mattan och hoppas att de försvinner av sig själv är en usel strategi. Ett av huvudskälen till varför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, startats som ett lokalt politiskt parti är för att erbjuda de Uppsalabor som vill leva i ett framtida framgångsrikt samhälle ett politiskt alternativ. Vi ägnar oss inte åt självbedrägeri. Vi tar i verkliga problem och kommer med reformförslag som löser dem. Vi letar metodiskt efter de möjligheter som våra invånare bär på och som kan bidra till att vår globala konkurrenskraft kan utvecklas positivt. Vi kan mycket bättre än nu! Det kommer inte att ske av sig själv och de som sitter vid makten har länge visat sin oförmåga att ärligt beskriva verkligheten som den är. Och de saknar i stor utsträckning reformförslag som vänder den negativa trenden. UP vet att det finns en positiv väg framåt. Det kommer att kräva stora insatser men det är det värt eftersom det leder oss och våra barn mot en positiv framtid. Se gärna bifogad video.

https://www.youtube.com/watch?v=mSvC-7aU0_M&feature=share&fbclid=IwAR0RwjL_Ne1t6iwgYmFVWW-MOyU6tSRXCRfF_4sGUiSZvoTXetfavLXjRZk

En ny tid stundar

Allt är inte guld som glimmar

Geopolitiskt är västvärldens dominans över världen historia. Det finns nu "två system" som visat sig kunna leverera bättre levnadsförhållanden för många. De västerländska varianterna av demokrati och Kinas enpartidemokrati. Och i denna värld leds USA av en person som hans tidigare säkerhetsrådgivare uppmanar amerikanerna att inte rösta på. Den smarta, men ändå pajasagerande, Johnson i Storbritannien fortsätter det röriga utträdet ur EU. Och Putin vill så klart bli omvald i Ryssland igen. Och Xi Jinping är på något sätt vald på livstid. Västvärlden är tveklöst på dekis. Andra samhällssystem är på frammarsch. Det är kraftiga geopolitiska förändringar i världen.

I denna tid av stora geopolitiska förändringar är stora delar av västvärldens yngre sökande efter någon form av mening med sina liv utöver de materialistiska. Parallellt med att ungdomarna i den del av världen som allt mer flyttar fram sina positioner är mycket nöjda med den materiella utveckling de upplever. Och i denna tid har många välutbildade unga amerikaner valt att aktivt stötta Bernie Sanders för att han tydligt visar hur klassklyftorna kraftigt ökar i USA. De rika blir extremt mycket rikare medans köpkraften hos allt fler "vanliga" invånare försämras. Enkelt uttryckt har råkapitalisterna "bitit sig själva i svansen". Smart fördelningspolitik är smart politik för dem som tror på marknadsekonomin och möjligheten för alla människor att kunna göra "klassresor". Den smarta politiken lyser med sin frånvaro i dagens väst och även det gynnar geopolitiskt andra krafter. Digitaliseringen har förändrat mycket på vår jord men politiken har inte förstått, eller velat ta i, de stora fördelningspolitiska perspektiv som digitaliseringen behöver reda ut.

Det finns en hel del duktiga ledarskribenter och debattkrönikörer i Sverige. Två av dem som jag anser förstår vår nutid och vad som håller på att hända är Håkan Boström och Malcom Kyeyune. Håkan Boströms ledarartikel i GP nyligen är mycket läsvärd för dig som inte bara vill försöka förstå vår nutid utan som också vill hitta positiva vägar framåt att ansluta till. I Uppsala är en sådan kraft Utvecklingspartiet demokraterna, UP. Boström har rätt, yttrandefriheten, och därigenom en väl fungerande demokrati är i fara i den del av världen som kallas västvärlden.

"Kampen mot rasism är förstås på alla sätt rimlig och viktig. Men liksom andra ändamål som de flesta av oss ställer sig bakom är den också ett lätt offer för manipulation – inte bara för rena våldsverkare som söker ett legitimt utlopp för sin destruktivitet – utan även för allehanda radikala aktivister med en mycket mer vittgående agenda."   

"Men medan statyer över Leopold nu plockas bort i moderlandet Belgien står den gamle kungen oberörd kvar i själva Kongos huvudstad Kinshasa. Här syns inga protester. När den franske reportern från France24 frågar hur det kan komma sig svarar museiintendenten Jose Batekele, att Leopold är en del av Kongos historia. Historikern Isidore Ndaywel konstaterar å sin sida att ”i Kongo har vi annat att bekymra oss över” (France24 12/6)."

"Och nog har Kongo annat att bekymra sig över. Tiotusentals människor dör varje månad i det lågintensiva inbördeskrig som pågår i landet, och som sammanlagt skördat miljoner människoliv. Ett krig som nästan aldrig uppmärksammas i västerländska medier eftersom det finns så få journalister på plats och väldigt få flyktingar därifrån har råd att ta sig till Europa. Brutaliteten följer Kongos historia in i våra dagar. Kanske är det en förklaring till att Leopold inte väcker samma heta känslor i just det land han utplundrade så hänsynslöst."

"Inte ens slaveriet har upphört utan är fortfarande vanligt i landets mineralrika gruvor. Mineral som används i våra mobiltelefoner och finansierar Kongos olika krigsherrar att fortsätta förtrycket. Slaveriet fanns i Kongo innan Leopold, det fanns under honom, och det finns än idag. Faktum är att inhemska lokala stormän även spelade en avgörande roll för att upprätthålla den i grunden feodala Kongostaten – liksom de under århundraden spelat en roll för att upprätthålla slavhandeln i hela Afrika."

"Hur kan dödandet av en svart man i USA leda till vandalism i centrala Göteborg? Hur kan diskussionerna om att ta ned statyer på 1700-talsbotanikern Carl von Linné, för att han delade in inte bara blommor utan även människor i ”raser”, vara ett svar på etniskt präglade klassorättvisor 2020? Detta kan inte förstås om man inte tar hänsyn till aktivistgrupperna själva och deras relation till västerlandets bristande självförtroende och skuldkultur."

"Studenter och unga tänkande människor möter idag få andra ideal än att göra sig anställningsbara. Det borgerliga samhällets gamla värden har kapitulerat eller besegrats på nästan alla fält utom det ekonomiska. Något som kan visa sig bli en pyrrhusseger för kapitalismen i slutänden. För de enda ideal som tycks stå till buds för nya generationer är kampen emot den rådande ordningen: emot orättvisor, emot miljöförstöring, emot skillnader mellan grupper. I denna brist på mening går det att göra en direkt parallell till 1968-rörelsen."

"Det är förstås fullt legitimt att vilja förbättra världen. Men det är betydligt svårare att göra det än att vilja det. Att förändra är svårt i politiken. Att förändra rätt är ännu svårare. Att angripa döda män är betydligt enklare. Men de verkligt utsatta har som sagt ”annat att bekymra sig över” än statyer och språkbruk. Angreppen på symbolerna synes faktiskt mer uttrycka en vilja att sudda ut bilden av verkligheten än att förändra samma verklighet."

"Den invändningen underskattar kraften i den skada som håller på att ske. Viljan att lägga bilden av verkligheten till rätta drabbar inte bara döda statyer. Den slår mot livs levande människor. Den slår också mot grundläggande liberala och civilisatoriska principer som tjänat oss väl. Aktivisterna är inte intresserade av att argumentera. De vill få bort sina kritiker och allt vad de menar att de står för. Politiker, universitetsledningar och stora kommersiella aktörer sätter sig inte heller till motvärn utan böjer sig allt oftare för radikalernas krav. Och det är de mest radikala som tar täten."

"Yttrandefriheten står idag under stark press – i synnerhet i den anglosaxiska världen. Därmed hotas på sikt all form av sann intellektuell verksamhet – eftersom den bygger på just obekväma åsikter och ifrågasättanden. Professorer, debattörer och journalister som ställer sig kritiska till dagens radikala våg i väst drabbas redan av sanktioner, en del av dem har till och med fått sparken."

"Det blev inte socialismen som segrade efter 1968. Det blev kapitalismen. Men dagens kapitalism fungerar inte heller som en i egentlig mening politisk kraft, eller någon garanti för liberala och borgerliga kärnvärden som bildning, tanke- och yttrandefrihet. Den radikala aktivismen är snarast som starkast i de anglosaxiska länder som är ekonomiskt mest marknadsliberala, vilket borde stämma till eftertanke. Vinstintresset gör företagen känsliga för påverkanskampanjer och hotande bojkotter. Högern tvingas allt oftare ut i alternativa medier."

"Det är i grunden detta den västerländska kulturkampen handlar om. Makten över offentligheten och principerna för vem som ska få komma till tals. Radikala utopier står mot liberal och konservativ tolerans och skepsis. I den kampen är belgiska kolonialkungar och afroamerikansk arbetarklass i Minnesota faktiskt bara rekvisita."

https://www.gp.se/ledare/i-kongo-st%C3%A5r-statyerna-kvar-1.29872258

https://www.gp.se/ledare/antirasismen-d%C3%B6ljer-usa-s-fattigdom-1.28828615

Vad får vi för pengarna

Värde för pengarna

De flesta av oss människor inser att ett väl fungerande samhälle kräver gemensamma investeringar och löpande kostnader för att säkerställa goda ramar för det goda samhället. En mycket stor majoritet av Uppsalaborna och svenskarna i övrigt anser att vårt rättssystem (Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polisen och det juridiska ombudssystemet), Försvaret, skolan, social omsorg, äldreomsorg och sjukvård samt övergripande infrastruktur till stora delar ska skattefinansieras. Insikten och acceptansen för detta är inte problemet. Problemet är att vi är allt fler som ifrågasätter vilken kvalitet vi får kopplat till det som skatten är tänkt att finansiera. I synnerhet i ett land som Sverige där skatteuttaget är väldigt högt. Det vill säga att enskilda människors egen beslutandekraft över eget intjänade pengar "delegerats" till förtroendevalda att förvalta. När den förvaltningen anses dålig uppstår problemet i relationen mellan skattebetalande invånare och de förtroendevalda. När allt fler invånare börjar ifrågasätta vad de får för skattepengarna, när de behöver det som skatterna är tänkta att finansiera, då uppstår allt större samhällsspänningar. En del av problemet är självklart rikspolitikers ständiga riktade statsbidrag till kommuner och regioner. En annan är att staten inrättat på tok för många myndigheter som har en massa olika uppdrag varav många också går i konflikt med varandra. Det finns idag över 200 statliga myndigheter. Med fördel skulle de maximalt kunna vara maximalt 100 stycken.

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om fler perspektiv om varför allt fler bland våra många medelklassinvånare börjar ifrågasätta skattetrycket i Sverige. 

"Det svenska socialförsäkringssystemet har en grundläggande princip: det är generellt. Socialförsäkringarna i form av sjukpenning, föräldraförsäkring och tillfällig ersättning för vård av sjukt barn gäller för alla som arbetar eller har arbetat i Sverige. Systemet bekostas av arbetsgivaravgifter, som till skillnad från kommunalskatten inte syns på lönebeskedet varje månad men som arbetsgivaren drar av från bruttolönen. Normalt uppgår dessa avgifter till drygt 31 procent. Syftet med modellen är att det ska vara enkelt, effektivt och rättvist. Men systemet är i gungning. Principen att man får tillbaka det man betalat in om man blir sjuk eller skaffar barn är satt ur spel."

"Allt färre arbetstagare får ut 80 procent av lönen vid föräldraledighet eller sjukskrivning, enligt en ny analys från Försäkringskassan. Detta eftersom allt fler och fler slår i inkomsttaket för vad man kan få ut i ersättning. I början av 1990-talet stod 15 procent av männen och tre procent av kvinnorna utan heltäckande försäkring av arbetsinkomsten. År 2017 står en tredjedel av kvinnorna och över hälften av männen utan full försäkring vid sjukdom. För tillfällig föräldrapenning är siffrorna snarlika. Detta beror på att allt fler slår i det så kallade inkomsttaket, som ligger på 30 000 kronor för sjukpenning och 40 000 kronor för föräldrapenning. Den här gränsen har inte trappats upp i samma takt som reallönerna har stigit. Resultatet är att många vanliga medelinkomsttagare inte får 80 procent av sin lön i ersättning, och ju högre månadslönen är, desto mindre får man tillbaka av det man har betalat in. Glappet gör att många tvingas köpa till extra försäkringar, via sitt fackförbund eller privat. Men avgiften på lönen förblir densamma. Man betalar alltså två gånger – först in till det gemensamma systemet, sedan för en egen försäkring. Den försäkringsmässiga principen att man får tillbaka det man betalat in gäller inte."

"På sikt kan det hota hela den generella välfärdsmodellen, som bygger på att även de med högre inkomst – i detta fall de som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden, vilket är under medianen – ska tjäna på systemet. Alla ska bidra, alla ska gynnas. Men så är det alltså inte. Den fackliga organisationen Saco har räknat ut att ungefär hälften av det vi betalar in till trygghetssystemen försvinner rätt in i statskassan likt en vanlig skatt – trots att syftet är att avgifterna ska gå tillbaka till de som betalar. Det är inte rättvist, och det hotar legitimiteten. ”Tilltron till socialförsäkringen kan påverkas negativt av att stora och växande grupper får betala dubbelt för att försäkra sina arbetsinkomster”, skriver Försäkringskassan i sin analys."

"Kombinerat med det omfattande fusket och den organiserade brottsligheten som riktas mot välfärdssystemen borde det vara uppenbart att den svenska välfärdsmodellen är i gungning. Politikerna har tre val: höja taken för ersättning, sänka arbetsgivaravgifterna så att den anställda får högre nettolön, eller helt enkelt erkänna att systemet inte längre fungerar som det är tänkt och att stora grupper av vanliga löntagare ska betala dubbelt. Att upprepa klyschor om att ”Sverige har en välfärd i toppklass” och liknande håller däremot inte."  

https://www.gp.se/ledare/orimligt-att-medelklassen-betalar-dubbelt-f%C3%B6r-v%C3%A4lf%C3%A4rd-1.29763425

Meningsfullhet

Kärleken segrade

Kristendomen är världens starkaste ideologiska kraft. Det är inte så förvånande med tanke på att jag väljer att definiera ideologin som kärlekens ideologi. Samtidigt har massor av fruktansvärda mänskliga övergrepp utförts i Kristus namn. Och inte minst inom den Katolska kyrkan har präster inte kunnat hålla sina fingrar borta ifrån unga pojkar. Men ideologins kraft ligger i kärleksbudskapen och förmågan att vilja förlåta.  Kärlek är något vi alla behöver och försöker att få. I den bästa av världar får vi den av föräldrar, syskon, andra släktingar, partners, vänner, arbetskamrater, föreningskamrater, landsmän, en hund, en häst och så vidare. Alla suktar vi efter mer eller mindre kärlek. Och alla, till och med Nelson Mandela, moder Teresa och Ghandi gjorde saker som de ångrade. De var också människor av ”kött och blod”. Ingen av oss är felfri. Inte ens du. Därför var idén om förlåtelse lysande. Den gav den enskilda människan en chans att kunna gå vidare. En chans man kan ge sig själv men också andra. Kärlekens och förlåtelsens berättelser gjorde den kristna ideologin till den hittills starkaste ideologin på jorden. Ja, av alla ideologier måste religionerna räknas in. 

https://www.synonymer.se/sv-syn/ideologi

I sammanhanget kan jag tydligt markera att jag tillhör dem som också vill stå upp för att dugliga ledare också fattar obekväma beslut lite då och då. Det är sjukt att vissa anser att Churchills staty ska rivas ner då han anses ha stått bakom ett och annat beslut som idag anses fel. Kanske var det fel redan då men i det stora hela har hela den demokratiska världen honom att tacka för mycket i kampen mot nazisterna. Att ansvarsfullt och med mod leda ett samhälle är ingen "dans på rosor". Skärpning!

https://www.expressen.se/ledare/arvid-ahlund/churchill-var-inte-moder-teresa-an-sen/

Det finns massor av mer eller mindre starka politiska ideologier. Varför har liberala ideologier och socialistiska ideologier lyckats bättre än andra? Berättelserna så klart. Liberalismen bejakar din frihet och möjligheten att välja. Socialismen bygger sin kraft i kampen mot klassamhället där några få styr över oss andra. Hur kom det sig att just Nordens länder byggt världens mest jämställda och framgångsrika samhällen? Sannolikt för att våra förfäder skapade en framgångskultur när vikingarnas nyfikenhet och reslust kombinerades med en ”gryta” där liberalism och socialism blandades till en rätt i världsklass. En variant av denna ”gryta” är dagens Kina. Konfusianism, marknadsliberalism och varianter av socialism tycks bli den ”gryta” som snart är den mäktigaste bland våra mänskliga samhällen. Möjligen förlorade västvärlden attraktionen i sin berättelse när vi återigen får uppleva relativt få människor som enskilt samlar enorm makt genom sina personliga finansiella tillgångar. Det är nog inte många invånare som längre tror att demokratin är så stark som vissa vill göra sken av. I synnerhet i en värld där kommuner, regioner och stater är högt skuldsatta och har stora finansiella problem. Ja, ja varför inte uppfinna en mer tidsenlig ideologi som tar i detta problem?

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

Jag skriver en del om detta i min bok ”En stund på jorden”. Boken handlar om mening och avslutas med ett budskap om hur engagemang skapas. I ett brus av information, och i ett överflöd av lättillgängliga nöjesfilmer, är det svårare än tidigare att på allvar engagera människor för att bygga något nytt och stort. 

https://www.adlibris.com/se/bok/en-stund-pa-jorden-9789163983900

I serien Vikings görs intressanta jämförelser mellan vikingarnas tro på Asagudarna och de kristnas tro på Gud och Jesus. Vissa riter beskrivs som liknande. Båda trosuppfattningarna uppbyggda av fängslande berättelser fulla av analogier/liknelser med situationer som alla människor möter genom livets vandring. Gott som ont. De stora skillnaderna mellan de två är att i vikingarnas tro fostrades man att se döden som något positivt. Att få komma till Valhalla var något att se fram mot och hedersamt. Den kultur som den dödsinställningen skapade gjorde dem självklart till mycket farliga krigsmotståndare. De fostrades att inte frukta döden. Än idag finns varianter av detta i jihadister som med glädje dör i kampen för något ”gott” och med tron att de efter döden kommer till typ ”Valhalla”. Trots vikingarnas avsaknad av dödsfruktan segrade kärleken och förmågan till förlåtelse. Den kristna berättelsen var helt enkelt attraktivare än asaberättelserna. 

https://varldenshistoria.se/civilisationer/vikingar/vikingarna-satsade-allt-pa-vag-till-valhall

Vilken berättelse är den mest attraktiva bland dagens riksdagspartier? Vänsterpolitik full av bidrags- och offerkoftetänk eller marknadsliberalt tänk där varje människa har ett stort enskilt ansvar för sina vägval? Bidragsfokus eller fokus på hur alla kan bidra? Viktor Barth-Kron skriver det jag länge lyft i bifogad artikel i Expressen. Det handlar inte om SD men det handlar om vilka partier som ska ha en chans att påverka mest ifrån Rosenbad. Om M skulle ha någon annan åsikt än den Kristersson äntligen uttrycker innebär den att de inte vill ta över Rosenbad. Varje parti borde vilja leda. Om man vill det måste man också vara pragmatisk. Tänk att det är så svårt för vissa som kallar sig icke socialistiska att förstå. Och tänk att Expressens ledare fortsätter att propagera för att M och S ska samregera.

”För faktum kvarstår ju, pandemi eller ej: Ska det bildas en regering till höger om Socialdemokraterna kommer den att behöva åtminstone stödjas av SD. Ska det bildas en regering till vänster om Moderaterna kommer den att behöva både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i underlaget. Så har väljarna ordnat saken, och så kommer alternativen med stor sannolikhet fortsätta se ut, så länge S och M fortsätter att tillämpa social distansering gentemot varandra.”

” Ett annat faktum kvarstår också: Den som utesluter det ena av två alternativ väljer de facto det andra. Att inte erkänna dessa omständigheter är, för att citera Kristersson, trams – men vilket alternativ man sedan föredrar är förstås helt en fråga om politisk smak.”

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/aven-nasta-val-blir-en-folkomrostning-om-sd/

Friska liv

En stund på jorden
De som tycker att det är viktigt att kämpa för mer rättvisa borde bry sig mer om hälsofrågor i vårt samhälle. I den verkliga världen vet vi mycket om vad som ökar chanserna för långa hälsosamma liv och vad som minskar dem. Regelbundna fysiska aktiviteter bidrar tveklöst till ett hälsosamt liv. Balanserad kosthållning och en kosthållning som matchar hur fysiskt aktiv man är har också stor betydelse för hur hälsosamma liv vi får. Och vad vi äter och dricker har stor betydelse. Vi har självklart som myndiga personer med rätt att rösta ett mycket stort eget ansvar för vilka vägval vi gör kopplade till vår livsstil. Det är vår rätt som fria människor. 

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om att hälsa i stor utsträckning är en klassfråga. Det vet också alla hälsointresserade politiker eftersom det regelbundet görs hälsoundersökningar som tydligt visar att socioekonomiskt starka människor också generellt lever hälsosammare liv än socioekonomiskt svagare människor. En delförklaring är självklart att det är dyrare att äta mycket grönsaker och frukt än att till exempel äta mycket pasta och produkter med mycket tillsatt socker. Hur vi lever våra liv får självklart och mycket vetenskapligt fastställt betydelse för vår hälsa. Konsekvenserna av för mycket av dålig kosthållning och lite fysisk aktivitet bidrar tveklöst till att vi utvecklar multisjukdomar. Och många av oss som är i behov av mycket omsorg och vård är multisjuka. Nu, som alltid, kommer jag inte med några pekpinnar. Fria myndiga människor måste ta ett eget ansvar i min värld. Ansvarsfulla politiker kan dock vidta politiska åtgärder som kan bidra till att många fler än nu får mer hälsosamma liv. Det kan man göra genom att till exempel som med tobak och alkohol göra onyttiga saker dyrare och hälsosammare saker mindre dyra. Man kan också välja en annan väg, ett sjukvårdssystem som inte är en allmän sjukförsäkring utan en som styrs av marknadskrafterna. Ett sådant system innebär precis som med en bilförsäkring att vi får mer eller mindre höga försäkringskostnader utifrån försäkringsbolagens individuella bedömningar av oss. Jag föredrar ett allmänt sjukförsäkringssystem. Det tyckte jag vid årsskiftet 2010 till 2011 och det tycker jag idag. Att önska alla människor så friska liv som möjligt borde aldrig kunna ses som något hemskt. Det är en ambition som är mycket positiv att kämpa för. Det gynnar alla.

"Boris Johnson har ändrat åsikt. Övervikt är ett samhällsproblem. Svenska politiker borde låta sig inspireras av den brittiske premiärministern."

"Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är en av de åtta miljoner människor världen över som drabbats av coronaviruset. Sjukdomen tvingade honom till sjukhusvistelse där han under några dygn svävade mellan liv och död, enligt honom själv. När han kom ut från sjukhuset prisade han den nationella sjukvården, men han har också kommit till en ny insikt: britternas övervikt är ett samhällsproblem. Själv är han övertygad om att hans egen fetma är orsaken till att han själv var tvungen att läggas in på sjukhus."

"Tre av fyra brittiska patienter som lagts in på intensivvård för covid-19 har varit överviktiga. Personer som lider av fetma har 30 procents ökad risk att avlida av coronan, skriver den Englandbaserade DN-journalisten Katrine Marçal (DN 11/6). En studie publicerad i The Lancet drar slutsatsen att covid-19 drabbar den yngre befolkningen hårdare i länder där fetma är vanligt förekommande. Enligt brittiska myndigheter lider nästan en tredjedel av britterna av fetma, och ytterligare en dryg tredjedel lider av övervikt."

"Kopplingen mellan övervikt och fetma och risken att drabbas allvarligt av coronaviruset har lett till en debatt om övervikt i Storbritannien. Att självaste Boris Johnson, som tidigare varit nitisk motståndare till folkhälsofrämjande insatser och ”paternalism”, har ändrat uppfattning är något av en skräll. Nu vill han att regeringen tar större ansvar för befolkningens extrakilon. Framförallt handlar det om att bygga cykelbanor. Boris Johnson älskar cyklar, och ska nu ”få upp Storbritannien på cykeln”."

"Men alla är inte lika glada över folkhälsokampanjer mot övervikt. När den brittiska motsvarigheten till Cancerfonden i fjol drev en upplysningskampanj om kopplingen mellan fetma och vissa cancerformer fick organisationen kritik för ”fat shaming”, alltså att skuldbelägga överviktiga, och ”fettfobi”. Kampen mot skambeläggande av feta personer är en del av en modern vänsterrörelse som vänder sig emot smalhetsideal, utseendefixering och diskriminering av överviktiga."

"Att skuldbelägga enskilda personer för övervikt är inte bara elakt och omoraliskt, det är också ineffektivt. Just därför är Boris Johnsons engagemang för idrott och hälsosamma vanor bra. Givet att sex av tio lider av övervikt går det inte att lägga hela skulden på enskilda. Övervikt måste betraktas som ett samhällsproblem."

"Fetma och övervikt är dessutom klassrelaterat. Enligt brittiska hälsovården NHS har en tio-elvaåring ett BMI som ligger ett snäpp högre på skalan om pappan tillhör arbetarklassen, jämfört med om fadern är välutbildad. Det innebär en ökad risk för hälsoproblem senare i livet. Ojämlikheten har också ökat de senaste decennierna. Även i Sverige är förekomsten av övervikt hos barn klassrelaterad, och även här ökar skillnaderna, visar studier från Sahlgrenska."

"Att argumentera mot insatser för att bromsa utvecklingen av övervikt, som delar av den moderna vänstern gör, kan alltså cementera hälsorelaterade klasskillnader. Ironiskt nog. Storbritannien är ett av de länder i Västvärlden som är hårdast drabbat av övervikt och fetma. I Sverige är det inte lika illa – men utvecklingen går åt fel håll. Svenska politiker kan med fördel låta sig inspireras av Boris Johnson."
https://www.gp.se/ledare/vi-m%C3%A5ste-erk%C3%A4nna-att-%C3%B6vervikt-%C3%A4r-en-klassfr%C3%A5ga-1.29610712

Det sekulära samhället

Negativ segregation

Sverige har grovt misslyckats med att implementera en bra integrationspolitik som motverkar en växande segregation som gör delar av vårt land allt mer oattraktivt. Vissa politiker och andra debattörer tycks helt ha gett upp hoppet om äldre invandrare och anser att integrationen kommer att lyckas genom barnen till invandrade familjer. Barnen spelar en central roll för att förbättra integrationen. Där tycks de flesta vara överens. I ljuset av det är det mycket viktigt att vi inte på något sätt uppmuntrar religiöst kopplade skolor. Med få undantag kommer religiöst kopplade skolor bidra till att alla våra barn får en så objektiv bildningsstart i livet som möjligt. Och att de får träffa andra barn som lever i sammanhang som är atteistiska eller har en annan religiös tro än vad de själva växer upp i. Jag anser att det sekulära samhället är det bästa samhället för oss alla. I det sekulära samhället respekterar vi olikheter men just vårt samhälles värdegrunder ska vi alla fostras i. Det är centralt för att integrationen inte ska fortsätta att vara ett misslyckat kapitel i vår samhällsutveckling.  Att vi alla dras till likasinnade är en annan sak. Så kommer det alltid att vara och det är inget problem så länge som vi alla ständigt fostras i att respektera den grundläggande värdegrunden i just vårt unika samhälle. Den värdegrunden finns komplext beskriven i Sveriges rikes lagar.

Expressens ledare skriver klokt om att kontrollen av de religiösa friskolor som finns behöver skärpas. Den svenska värdegrunden gäller i alla sammanhang på vårt territorium. Och Skollagen ska följas oavsett vem som är huvudman för svenska skolor. Självklart måste huvudmän som inte respekterar detta förlora sin rätt att bedriva skolverksamhet. Lika självklart är att det ska göras på lagliga grunder och inte godtyckligt. När Uppsala kommun nyligen skulle avge ett remissyttrande om hur riksdagens bäst förhåller sig till religiöst inriktade skolor föreslog jag att vi skulle lägga till att inga filialer skulle tillåtas för redan etablerade skolor. Tror du att det tilläggsförslaget togs med?

"Det måste bli lättare att stoppa religiösa friskolor som missköter sig. Dagens system lämnar barnen i sticket."

"Vad krävs för att en friskola som fått hård kritik av Skolinspektionen för bland annat könsuppdelad undervisning och ofrivillig närvaro vid bönestunder ska nekas att öppna en ny filial? Svaret är att det tydligen krävs en liten teknikalitet. Häromdagen gav Skolinspektionen rött ljus till den omtalade friskolan Römosseskolan, som länge haft målet att öppna en ny skola i Göteborg. Skälet till myndighetens beslut är att skolan endast har fått tillstånd för att starta en skolenhet, men planen som presenterades för inspektionen omfattade två lokaler som låg 450 meter ifrån varandra. Att Römosseskolan sedan en tid tillbaka har ett föreläggande hos Skolinspektionen för allvarliga brister i verksamheten tycks alltså inte ha varit det som stoppat expansionen. Det gäller trots allt en verksamhet med könsuppdelade idrottslektioner, och det har även framkommit att vissa elever inte upplevt de schemalagda bönestunderna som frivilliga."

"Faktum är att Sverige länge har dragits med problem vad gäller religiösa friskolor – även om de inte alltid är registrerade som sådana. Om det inte är brister i undervisningen, som med fallet Römosseskolan, så har det rört sig om betydligt allvarligare omständigheter, som i fallet med den numera nedlagda Vetenskapsskolan i Göteborg. Vetenskapsskolans förra ägare pekades ut som ett säkerhetshot av Säpo, och granskningar av stiftelsen Doku och Expressen visade att minst fyra anställda på skolan var IS-återvändare."

https://www.expressen.se/ledare/stoppa-skolor-som-romosseskolan-pa-ratt-grunder/