Mest samhällsnytta

Politiker, företagare eller både och?
Förr var det en självklarhet att ledande affärspersoner också var politiskt engagerade för att bidra till lokalsamhällets och nationens bästa. Om det gick att förena med det egna bra var det givetvis också en drivkraft. Väldigt få av våra ledande näringslivspersoner är idag direkt engagerade i politiken. Självklart skulle det vara möjligt om de ville. Jag utgår ifrån att de känner att de kan påverka samhällsutvecklingen mycket ändå. Kanske t o m bättre genom sina lobbyister. De t o m kanske struntar i Sverige eftersom de svenska förutsättningarna allt mer styrs från vår omvärld. EU styr ju runt 70% av det som riksdagsledamöterna sysselsätter sig med.... Kanske är det som politiskt engagerad företagsledare som jag ska vara för att göra mest nytta för Uppsalas och Sveriges positiva framtid? Jag kan i vart fall konstatera att det är bra ersättningar till tjänstemannaledare inom näringslivet. T ex Börjes (VD Investors) årslön motsvarar typ en livstidsersättning som kommunalråd. Den fria marknaden talar. Är jag avundsjuk och missundsam? Inte alls. Grattis Börje! Varför inte försöka få så mycket som möjligt? Jag förstår dock inte varför ägarrepresentanterna går med på dessa onödigt höga ersättningar? Det behöver ju inte stora familjeägda bolag göra när de köper in duktiga chefer..... Varför denna onödiga extrautgift?
http://www.di.se/artiklar/2014/3/26/lonelyft-for-borje-ekholm/

Är ersättningsnivåer avgörande?
Vi kan nu se att kommuner annonserar efter naturvetenskapliga lärare eftersom ingen längre tycks vilja bli eller vara en sådan. Vem vill jobba med ett jobb som trots dess i grunden värdefulla och roliga innehåll ständigt beskrivs negativt? Vem vill jobba i en miljö där alla andra har rättigheter och du själv bara har skyldigheter? De lärare som bevisligen är duktiga på att lyfta sina elevers kunskaper måste få en betydligt bättre löneutveckling. Det är alliansen i Uppsala överens om. Då blir i vart fall inte lönen problemet när en lärare bevisligen lyfter sina elevers kunskaper bättre än andra.

Politik och politiker kan göra stora positiva bidrag till samhällsutvecklingen. Politiker kan också göra stor negativ påverkan och genom dåligt ledarskap driva ett territorium mot allt sämre generell samhällsservice och relativ fattigdom. Det kan gå fort att gå från ett generellt högt välstånd till en kraftigt växande relativ fattigdom.

I Finland kan vi nu se hur sårbart ett samhälle är om inte politik och övriga samhälle hjälpts åt att säkerställa lokala jobb och ett brett och livskraftigt näringsliv. NOKIAs katastrof visar tydligt hur viktigt näringslivet är för övriga samhället. Om nu politiken har mycket stor påverkan på samhällsutvecklingen, har vi ersättningssystem till politiker som lockar de bästa? Eller är det som med lärarna att det inte lockar de bästa och att de som är bra lämnar så fort de får ett ersättningserbjudande som är bättre än vad de har? Nu försämras ju ersättningssystemet för nya politiker genom att de tidigare löjliga fallskärmsuppläggen tas bort. Kanske skulle det varit klokare att inte sänka kostnaderna men betala bättre när jobbet utförs? Hur viktig tror du att ersättningssystemet är för att vi ska få de bästa politikerna? Kan man tänka så? Varför inte? Varför skulle politiken vara en arena som skiljer sig från andra verksamheter?