Vill inte
Jag har tagit del av många kommunala kollegors önskemål om att balanskravet skall slopas. Balanskravet innebär förenklat att en offentlig verksamhet inte kan drivas med underskott utan den skall hela tiden klara av sin finansiering och helst leverera en liten positiv marginal som t ex kan användas för att fylla på i de stora hål som finns att fylla i, bl a pensionsåtaganden som är enorma!!! Många av mina kommunala kollegor vill att balanskravet skall tas bort. Personligen tycker jag att det är oklokt. Visst klarar många av att vara ansvarsfulla både på kort och lång sikt. Trots det finns det också, tyvärr, för många som inte klarar av att tänka längre än vad näsan räcker. Balanskravet är ur mitt perspektiv till för att ge ett skydd för kommande generationer så att de inte skall behöva plocka upp alla spillror från tidigare generationers dåliga ledarskap och kortsiktiga konsumtion. Jag säger bara Grekland, Irland, Portugal, England och Spanien för att bara ta några Europeiska exempel. De har tydligt visat att det politiska ledarskapet inte klarar av att hushålla med medborgarnas pengar. De har tydligt visat att ett balanskrav äe viktigt. De har också visat att noggrann uppföljning är viktig då flera, om inte alla, dessa länders regeringar fuskat och ignorerat de balanskrav som finns inom EU. Vi måste vårda våra samhällen hållbart och då är det viktigt att inte överkonsumera! Det är inte acceptabelt att tillåta politiker, som bara tänker på nästa val, att slösa bort välståndet för kommande generationer. Allt för många vill inte genomföra de fuffa nedskärningar som ibland kan krävas för att inte överkonsumera.
Balanskrav men friare balanserade medel
För våra barn och barnbarns skull tycker jag att vi måste försvara balanskraven. Det vi däremot bör förbättra är kommunernas möjligheter att låta balanserade vinster jobba effektivare. De balanserade vinsterna måste delvis kunna användas till investeringsfonder som kan aktiveras under sämre tider. Vi måste också lära oss att se förebyggande arbete som värdefulla investeringar. Rätt förebyggande investeringar leder utan tvekan till lägre framtida kostnader. Du kan ju räkna själv. En ungdomsvårdplats kostar minst 1 miljon kronor per år. En ung person som går riktigt snett uppskattas kosta samhället över 10 miljoner kronor under en livstid. En person som behöver så kallat särskilt boende kostar samhället över 600 tusen kronor per år. Tycker du att det är klokt om vi satsar t ex 10 miljoner för att spara 100 miljoner lite senare? Det tycker jag! Vi måste bli bättre på att förebygga. Det tjänar alla på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar