Revolt mot möten

Gör jobbet

Ambitionen att uppnå effektiva verksamheter uppfattas av förvånansvärt många invånare som något negativt. Hur kan det vara dåligt att vi får det jobb som ska göras att genomföras så bra och snabbt som möjligt? Det innebär i praktiken att vi kan få mycket mer av det som till exempel skattepengarna inom skolan är till för att bidra till. Det vill säga att våra barn och unga lär sig så mycket som möjligt under sin tid i skolan. Strävan efter effektivitet innebär bland annat att man ska arbeta bort allt som inte är värdeskapande för det huvuduppdrag som finns för till exempel skolans, vårdens och omsorgens verksamheter. Hur kan man tycka att det är något dåligt? Dåligt är däremot om man ser det som effektivt att inte skol, vård och omsorgspersonal ska ha tid att bry sig om de personer de ska tjäna för att uppnå verksamheternas syfte. När vi mäter effektivitet måste vi därför hålla tungan rätt i munnen så att rimlig kvalitetstid finns med i beräkningsekvationen. 

Tror du att det finns några professionella arbetsgivare som betalar sina medarbetare eller konsulter för närvaro? Nej, det gör det inte. Seriösa arbetsgivare som ska överleva på en konkurrensutsatt marknad, eller ska leva upp till politiskt satta uppdrag, betalar för att arbetsuppgifter ska bli utförda. Och människor som tjänar mer än andra förväntas också ha mer kunskaper eller högre personlig effektivitet än andra för att utföra sina arbetsuppgifter. Ett gissel som sänker många människors effektivitet är ständiga möten. Ett enkelt sätt att öka effektiviteten inom många verksamheter är att minska antalet möten och alltid säkerställa att ett möte ska ha ett tydligt syfte.

Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om hur möteskulturen kraftigt försvagar många verksamheters förmåga att lösa sina uppgifter tillräckligt effektivt. Det gäller framförallt inom offentliga verksamheter där vi invånare inte vill att massor av tid som ska användas för att skapa invånarnytta används till allt för många, allt för meningslösa och allt för ineffektiva möten.

"Det är spännande förändringar. Kan pandemin ha revolutionerat arbetslivet så att alla hädanefter börjar fokusera helt på sina kärnuppgifter, i stället för att försmäkta i Mötesland och Konferensistan? Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. KI-forskarna tar även upp negativa effekter: Det har blivit svårare att knyta nya kontakter och många forskare saknar den kreativa puls som kroppsliga möten och konferenser ger."

"En del avbrott i arbetsvardagen är kort sagt värdefulla av olika skäl. Men pandemin borde ha givit myndigheter och andra arbetsgivare en tankeställare: När vi fokuserar mer på kärnverksamheten får vi faktiskt mer uträttat. Och det mår vi bra av! Före pandemin tycktes möteskulturen inte ha några naturliga fiender. Den spred sig som det svenska vildsvinsbeståndet. ”Möten föder möten”, säger sociologiprofessor Malin Åkesson i tidningen Lag & Avtal. Ofta leder de till att det tillsätts arbetsgrupper. Som ska ha egna möten. Och sedan, förstås, redovisa sina slutsatser på ytterligare möten." 

"Medarbetare som inte frustar av entusiasm när de ombeds att lätta från sin kontorsstol kan, omvänt, uppfattas som bristande i framåtanda, pliktkänsla och lojalitet. Av inga goda skäl alls. Lärdomen av pandemin borde vara: Kärnuppgifterna först! Möten, konferenser och utbildningsinsatser måste ha ett tydligt värde för att motivera sin existens – och de måste vägas mot nackdelarna: Ständiga avbrott i arbetsdagen, särskilt för övningar som uppfattas som ineffektiva eller meningslösa, leder till stress för de medarbetare som faktiskt sköter kärnverksamheten."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/pandemin-visar-att-motes-hatarna-hade-ratt/