U-aktie

En utvecklingsavdelning för andra

Nyligen deltog jag i ett mycket värdefullt aktivt seminarium arrangerat av kungliga IngenjörsvetenskapsAkademien (IVA). Det handlade om hur Sverige ska stärka sin förmåga som entreprenörsland och hur vi kan bygga fler nya svenska företag som växer mer i Sverige och som åtminstone inte för fort säljs till utländska ägare. 

Sveriges innovationssystem och svenska entreprenörer är i världsklass. Samtidigt som vi får fram många nya bra och tillväxtkraftiga bolag köps de ofta snabbt upp av utländska riskkapitalister eller globala jätteföretag så fort företagen visat sig bärkraftiga. Det är på många sätt inte bra ur ett svenskt perspektiv. Jag föreslog bland annat införandet av en U-aktie kopplat till allt skattefinansierat stöd som många av dessa företag får. En U-aktie förvaltad av ett offentligt riskkapitalbolag som utifrån vissa definierade kriterier för en U-aktie kan hindra för tidiga försäljningar. Detta bolag får inte styras av politiker utan av erfarna och relevanta näringslivspersoner. Ett kriterium ska självklart vara att det är bra för Sverige. Vi vill att bolagen ska bli tillräckligt stora för att inte tidigt bara flyttas till någon annan del av världen. Knut & Alice Wallenbergs stiftelse tjänar svenska folket utmärkt tack vare att stiftelseurkunden säger att dess avkastning ska tjäna svenska intressen. Som det står ska stiftelsen tjäna Sverige ”landsgagneligt”. Vi är många svenskar som ska vara glada över att Alice och Knut aldrig fick några barn. Och att de valde att hantera stora delar av sitt arv som de gjorde. Den stiftelsens och Nobelstiftelsens betydelse för dagens Sverige ska inte underskattas. Inte heller Alfred Nobel fick några barn. 

Har Jennifer Grönqvist rätt i nedan Di-artikel? Bygger vi bara innovation för andra i Sverige? Tyvärr ligger det mycket i det hon skriver och någon form av U-aktie behövs för att svenska innovationsföretag ska växa till sig lite mer innan de eventuellt köps upp. Nästa riksdag måste skyndsamt fixa det. 

"Som svenskar är vi fostrade att köa med återhållsamhet och respekt. Men gapet mellan de här systemen och mänsklighetens framfart växer i ljusets hastighet. Ett stenkast bort, i Silicon Valhalla, poppar någon en champagne. Ännu en exit. Ännu ett streck i sängstolpen för den startuptätaste platsen i världen. Sverige är det mest innovativa landet efter USA. Vi producerar 6,3 unicornbolag per miljon invånare – mer än alla andra förutom Silicon Valley självt."

"Vi gillar ju att skryta om den svenska innovationshöjden. Jag är själv en del av den. Det enda skälet till att jag inte imploderar i det här telefonsamtalet är att jag får vara i andra änden av spektrumet all övrig tid. Det finns bara ett problem med den här bilden av oss själva. Det globala innovationindex som politikerna solar sig i mäter patent, riskkapitalaffärer, högteknologisk export och immateriella rättigheter. Det mäter vad vi säljer till världen. Det är inget mått på om befolkningen får nytta av det vi uppfinner."

"Det syns i en annan ranking. OECD:s Digital Government Index placerar Sverige sist bland 33 jämförbara länder i digital mognad för offentlig sektor. Näst sämst på användardriven utveckling. Bland de tio sämsta på datadriven förvaltning. En produktivitetskommissions-rapport från december 2024 beskriver den underliggande orsaken som ”regelverksfetischism, snömosig målstyrning och en nästan imponerande riskaversion.”"

"Samma land. Två index. Ett jättesexigt, och ett man inte vill ta i med tång. Bakom siffrorna finns en logik: Sverige är inget innovationsland. Det är ett innovationsexportland. Mojang, King, iZettle, Klarna, Spotify. Sålda eller noterade utomlands, ett efter ett. Kapitalet byggs i Sverige. Kontrollen hamnar någon annanstans."

"Healthtech är det tydligaste exemplet på vad logiken kostar oss hemma. KRY expanderade internationellt medan den svenska vårdapparaten bromsade på hemmaplan. Svenska AI-bolag inom vård expanderar idag direkt till Storbritannien och Mellanöstern — för att den svenska marknaden är för splittrad och riskaversiv. Cosmic, som används i 17 av 21 regioner, ägs sedan 2018 av ett Bahrain-baserat investmentbolag."

"I Global AI Index föll Sverige från plats 15 till plats 25 på fyra år. I delindexet för statlig AI-strategi: plats 57 — efter Vietnam. Riksrevisionen granskade 2025 statens digitaliseringsprojekt: 40 miljarder i budget, nära hälften försenade, 1,6 miljarder nerlagda utan att leverera något. Det mest avslöjande: de flesta myndigheter vet inte om projekten ens levererade nytta. Vi vet inte vad vi fick för pengarna."

"Jag har arbetat med digital transformation och innovation länge nog för att vittna, att oavsett regering så kanaliseras all progressivitet i export. Sverige bygger framtiden åt andra, och det är förstås en typ av framgång. Men kan ett land i sanning kallas innovativt om det inte förnyar sig självt? Om det håller sin befolkning tillbaka med lösningar från 80-talet, i en värld där allt annat är ultraautomatiserat och kvantsnabbt?"

https://www.di.se/debatt/silicon-ragnarok-nar-sverige-slutade-fungera/

Ständigt lärande

Lära av de bästa

Det är alltid klokt att lära av de bästa. I allt större utsträckning finns de bästa i Kina. Samtidigt är Kina inte ett lätt land att samarbeta med. För små länder är länder som Kina och USA för stora för att små länder ska vara riktigt intressanta för dem om de små inte har ett stort strategiskt värde. För små länder är samarbeten som EU extremt viktiga av många skäl. Inte minst för att tillsammans med övriga EU-länder kunna balansera USAs och Kinas stora krafter. Den som vill förstå hur tufft det är att försöka vara en liten egen kraft kan studera hur Storbritannien kraschat efter sitt utträde ur EU. De är runt sju gånger större än Sverige räknat i befolkning. 70 miljoner invånare. Det räcker inte om man vill ta del av ett alla fördelar som en samling av nationer kan erbjuda. Att EU måste avgränsas i betydligt större utsträckning är något annat. 

Genom strategiska samarbeten kan vi svenskar navigera framgångsrikt i världen. 

PM Nilsson är rätt ute i nedan Di krönika. Smarta fordonsföretag samarbetar med företag i Kina. Han missar dock att det främst är mjukvaran som gör deras elbilar så konkurrenskraftiga. 

”I väst är det vanligt att förklara den kinesiska konkurrenskraften med att kinesiska fordonstillverkare får subventioner. Det är till viss del sant. Men en färsk rapport från amerikanska Rhodium Group, ”Why Are Chinese EVs So Cheap?”, visar att förklaringen är långt mer oroande.”

https://www.di.se/ledare/darfor-vinner-kinas-elbilar/

Jakob Wallenberg, stark ägarrepresentant och ordförande i Svenskt Näringsliv, företräder tydligt affärsintressen. I nedan lördagsintervju i SR/P1 är han positivt tydlig om att Sverige ska sträva efter goda relationer med alla. Att måla in sig i hörn är sällan en god strategi. 

”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg."

"”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg."

https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2822732

Livet ska vara en stund fylld av ständigt lärande. Vi européer ska dock inte bara lära av amerikaner och kineser. Vi måste bli så bra att vi återigen inom vissa områden kan vara dem som lär människor på andra kontinenter.

WASP

Olyckan som gör stor Sverigenytta

Alice och Knut Wallenberg fick inga barn. De valde att donera mycket stora delar av sin förmögenhet till Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Den stiftelsen har tjänat, och tjänar Sverige extremt väl. Vi svenskar borde uppmärksamma deras insats för Sverige mycket mer och inte tillåta illa riktad avundsjuka och missunnsamhet. 

WASP gör extrem nytta både för många av Sveriges största och mest internationella företag och för svensk konkurrenskraft rent generellt. Tack Alice och Knut Wallenberg som i stor utsträckning bidragit till att Sverige och vårt näringsliv är med i AI-matchen. Genom nedan länk kan du lära dig lite om WASP.

”The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) is a major national initiative for strategically motivated basic research, education and faculty recruitment. It is by far the largest individual research program in Sweden.”

https://wasp-sweden.org/

Nedan kan du också lära dig om den stiftelse som kraftigt har gjort och gör positiv nytta för oss som lever i dagens och morgondagens Sverige. Stiftelsen ska just bidra till svenska framgångar. Många miljarder kronor bidrar stiftelsen med till forskning och annan utveckling i Sverige. 

https://kaw.wallenberg.org/

Jag villl inte uppmuntra barnlöshet då det för mig är en stor glädje att ha barn och barnbarn. Samtidigt konstaterar jag att ytterligare en barnlös gjort, och gör, stor positiv nytta för Sverige. Alfred Nobel. 

https://www.nobelprize.org/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nobelstiftelsen

Återbetalning

Sund kapitalism

Det finns mycket vi kan lära av andra delar av världen. Så har de bästa alltid gjort, lärt av dem som var bäst tidigare men också innoverat och gjort något som ingen annan tidigare gjort för att bli framgångsrik. Som till exempel Nils Van det Poel som berättar att godis spelade en särskild roll för hans framgångar. 

I USA finns en hög arvsskatt. Den skatten bidrar kraftigt till att många rika amerikaner startar stiftelser till vilka de avsätter mycket pengar. Stiftelser som måste ha stiftelseurkunder som tvingar dem att göra samhällsnytta inom specificerade områden. Sverige borde också tillämpa något sådant system. Det skulle gynna svensk utveckling. Ett tydligt exempel på det är Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. Många svenskar kan tacka ”Gudarna” för att de blev barnlösa och istället startade den stiftelse som gör mest privat nytta för svenska intressen varje år. Särskilt inom forskningen.

Idag har jag under förmiddagen jobbat med Uppsalas innovations- och start-up kluster. Det är ett av världens mest framgångsrika innovations- och start-up system. Allt kan bli bättre. Det som borde bli bättre är att de som fått mycket hjälp mot framgångar genom detta system borde ge tillbaka mer än de gör. Att dela med sig av framgångar är bland det finaste man kan göra. Ändå görs det i för liten utsträckning. Mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt. 

Jyoti Bansal är en imponerande entreprenör som också lyckats bli en av världens rikaste personer. Nedan berättelse om hur han avvaktade med försäljning av bolaget för att säkra att alla hans anställda också skulle bli rika är inspirerande. Det är verkligen att dela med sig och att bidra till ett starkare samhällsbygge. Fler kapitalstarka är bättre än få. 

”When Jyoti Bansal made “the hardest decision” of his career — selling his software startup AppDynamics for billions — he did it with his employees in mind.”

https://www.cnbc.com/2024/10/04/appdynamics-founder-selling-startup-made-hundreds-of-employees-millionaires.html

https://kaw.wallenberg.org/

”Pay it forward-kulturer är extremt värdeskapande!” Jag förstår det.

AI nirvana

Vem bestämmer

Vi lever i digitaliseringstiden. Vad bjuder AI på? Konkurrenskraft och ett ännu högre utvecklingstempo är det enkla svaret. Det är viktigt att förstå att de samhällen som utvecklats bäst på jorden både varit snabba på att ta till sig ny teknik samtidigt som de utvecklat ny. Länge under människans historia drevs utvecklingen framåt i områden som idag kallas Mellanöstern och Asien. Inte minst i Kina och Indien som åter rest sig ifrån askan och nu utvecklas i ett extremt tempo. Ett tempo som Europa och USA har allt svårare att matcha. Inte minst mängden människor i Asien har betydelse när AI-teknologin blir allt viktigare och där datamodellerna kräver höga volymer.

Alla förståsigpåare är överens om att AI blir kronan i den digitala tidsåldern. Kan AI vara ”game-changer” för en västvärld på dekis? JA! Om tekniken skyndsamt används för att kraftigt effektivisera offentlig sektor och maximalt konkurrenssäkra vårt näringsliv. Handelskrig är en dålig lösning på tappad konkurrenskraft. Vi måste satsa mer på att utnyttja och utveckla AI-teknologin. Vi måste också fatta att sy- och träslöjd är bra praktiska ämnen i skolan men varför har vi inte ett ämne som typ heter ”datoranvändande”?

AI är viktigt men det är dumt att blint börja ”lyda” olika AI-stöd. Jag delar Ann-Charlotte Martéus, Expressens, syn att det qskulle vara ett stort misstag om människan låter AI fördumma sig. Vad menas med det? Läs hennes artikel nedan.

”Det det talas om risken för att datorer ska bli smartare än vi, och tar över. Vi behöver ju inte accelerera den utvecklingen genom att frivilligt göra oss själva dummare.”

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nar-ai-tar-over-planeten--blir-sverige-forsta-offret/

Att kronan i vår digitala tidsålder är både nyttig och potentiellt farlig är ställt utom rimligt tvivel. The Guardian bjuder nedan på budskap viktiga att ta på allvar. I en extremt digital värld är det t ex inte otänkbart att AI får styra ett lands atomvapensystem. 

”A group of current and former employees at prominent artificial intelligence companies issued an open letter on Tuesday that warned of a lack of safety oversight within the industry and called for increased protections for whistleblowers.

The letter, which calls for a “right to warn about artificial intelligence”, is one of the most public statements about the dangers of AI from employees within what is generally a secretive industry. Eleven current and former OpenAI workers signed the letter, along with two current or former Google DeepMind employees – one of whom previously worked at Anthropic.”

https://amp.theguardian.com/technology/article/2024/jun/04/openai-google-ai-risks-letter

Personligen är jag skeptisk till att människan kan enas om standarder och regler kopplade till AI. Vinsterna för företag som ligger i täten är för stora och rädslan bland länders ledare för stor. Intressant att läsa nedan artikel i Southampton China Morning Post. Den beskriver väl utmaningen att lyckas skapa ett globalt regelverk för AI. Som ska efterlevas om det blir något…

”As major powers rush to draw up a global framework to govern the development and use of artificial intelligence (AI), differences in political ideologies and values between China and the West could undermine progress, observers believe.

Specifically, China’s domestic use of the emerging technology coupled with Beijing’s perception of the risks it entails remain highly divergent from those of Western countries, analysts have suggested, an issue that could prove problematic as countries work towards an alignment that helps to formulate an international rule book on AI.”

”In the West, AI technologies are primarily being developed by private tech firms to serve companies and individuals, motivated by the goal of achieving market dominance.

But that is not entirely the case in China. “The Chinese government is actually in the game of developing AI,” Jia said.”

”While Chinese tech giants like Baidu and Tencent are also aiming for market dominance, the Chinese government is much more heavily involved in the actual development of AI technologies compared to those in Western economies.”

”The intervention of Chinese authorities at the development level is based mainly on Beijing’s desire to use such technologies for mass surveillance, and to improve domestic technological expertise to reduce dependence on Western technology, according to Jia.”

”Because China’s goals are vastly different [from the West’s] – one is to succeed in the market, the other is to use methods to strengthen control and also flex their strengths and showcase their supremacy – you can imagine their concerns are naturally going to be different,” Jia added.”

”The contrarian views – and concerns – of China and the West were spotlighted during a symposium in Beijing in June, when Zhang Linghan, a professor at the Institute of Data Law at China University of Political Science and Law, indicated that different countries had “different perspectives, histories and frameworks of laws”.

While countries could learn from each other’s regulations, she said differences between the European Union and China “cannot [be] ignored”, adding that some risks that were highlighted in Europe were in fact acceptable and legal in China.”

”“It is [due to] the difference in culture and the difference of situation,” said Zhang, who sits on a United Nations high-level advisory body on AI.”

”“China says these regulations are aimed at creating a healthy online environment, but experts in the US and EU would just call it censorship,” he said.”

https://www.scmp.com/news/china/diplomacy/article/3271294/can-china-and-west-agree-global-ai-rules-amid-existential-risks?module=top_story&pgtype=homepage

Sverige måste växla upp nyttjandet av den bästa teknologin. För ett litet land som vårt är det av avgörande konkurrensbetydelse.

Ekonomisk kraft avgör

Ekonomin sätter gränser
De allra flesta människor vet att ekonomisk förmåga avgör vad man kan och inte kan göra här i livet. Det gäller oss enskilt och det gäller samhällen i stort. Rika personer kan göra mycket mer än fattiga personer. Rika länder kan erbjuda sina invånare mycket mer än fattiga länder. Vad innebär det? Det innebär bland annat att det är värt att kämpa för att försöka ha ett liv där det ekonomiska handlingsutrymmet är stort. Vad är ekonomi? Nedan bifogade sammanfattning tycker jag är bra.

"Ekonomi är läran om att hushålla med begränsade resurser och därför något som alla i ett samhälle påverkas av. Ordet kommer ursprungligen från grekiskans ”oikos” (hus) och ”nomos” (lag). Det används i många olika sammanhang, och kan syfta på allt från hur ett land till en privatperson hanterar sina resurser."
https://www.consector.se/blogg/vad-ar-ekonomi/

Håkan Boström, GP, ger några intressanta perspektiv på ekonomins betydelse i nedan artikel.

"En statlig företagsakut ska också inrättas för små och medelstora företag. Staten ska garantera hos bankerna upp till 70 procent (för i regel max 75 miljoner). Det är en viktig åtgärd då bankerna kan vara ovilliga att låna ut pengar i nuvarande läge trots riksbankens enorma stimulanser. Bankerna tar trots allt en risk och det kan vara svårt för mindre företag att låna pengar även i vanliga fall."

"Arbetslösheten väntas i år stiga från 7 till mellan 9 och 13,5 procent. BNP väntas falla med mellan 4 och 10 procent. Ljuspunkten är att om krisen hanteras rätt så får vi en positiv ekonomisk rekyl i och med återhämtningen, som i bästa fall kan ta fart redan till hösten."

"Det är inte cyniskt att oroa sig för ekonomin i detta läge. Krisen måste ses utifrån ett helhetsperspektiv. De förödande effekterna av en djup lågkonjunktur kommer också slå mot människors hälsa – och inte minst mot ungdomar som inte riktigt hunnit komma in på arbetsmarknaden. Det finns all anledning att försöka komma tillbaka till normalläge så fort det bara går, och så fort vårdkapaciteten tillåter det." 

"Det kommer vara en lång och knagglig väg tillbaka till normalläge. Men både Sverige, Europa och världen måste ha siktet inställt på att komma dit så snart som möjligt. Vi måste samtidigt försöka hindra både dödliga sjukdomen och förstörelsen av våra ekonomiska grundvalar som pågår just nu. Vi kan inte välja enbart den ena av dessa två utmaningar. Ekonomi är inte bara siffror på ett papper. Den är summan av våra liv och handlingar, våra framtidsutsikter och försörjningsmöjligheter."
https://www.gp.se/ledare/ekonomin-%C3%A4r-v%C3%A5r-framtid-och-m%C3%A5ste-r%C3%A4ddas-1.26801369

Dagens besvikelse
Paket efter paket efter paket. Det är både ett svaghetstecken och en styrka att det knappt hinner gå några dagar emellan nya krispaket från regeringen och dess samarbetskompisar. Styrkan är att det visar att det är bra med en aktiv opposition. Vi kan sannolikt vara glada över att det är ett minoritetsstyre som tvingas till eftergifter som annars sannolikt inte blivit av. Svagheten är att de inte bättre och snabbare kan skapa sig en bild över sannolikt scenario som gör att de omgående kan ordinera en starkare medicin. Sverige är fortfarande ett relativt rikt land och regeringen har tillgång till många väldigt kompetenta personer. Sossarna måste glömma att de ska ha några pengar kvar till valfläsk 2022. Nu handlar det om räddningsoperationer och parallellt få igång nödvändiga reformer som löser problem trots att "pengarna är slut". Det går att få till många förbättringar trots att pengarna är slut. Det finns massor av ineffektivitet i våra offentliga system.
https://www.expressen.se/ledare/om-andersson-ar-for-snal-nu-finns-inget-kvar-att-radda/

Dagens stjärnor
Alla som skänker pengar till utvecklingsfrämjande stiftelser. Det finns många stiftelser som kraftigt bidrar till att skapa en bättre framtid för oss människor. Väldigt mycket finansiering av viktiga utvecklingsprojekt i världen finansieras av stiftelser ofta skapade av framgångsrika affärspersoner. I Sverige spelar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en mycket stor roll och bidrar på ett mycket imponerande sätt till viktig utveckling för oss människor. När man talar om att våra börsföretag inte ska genomföra några utdelningar till aktieägare ska man ha klart för sig att det direkt påverkar viktiga stiftelsers möjligheter att bidra till forskningsbidrag i Sverige.
Globalt sett anser jag att Bill och Melinda Gates stiftelse löpande gör fantastiska insatser för att framtiden ska bli bättre. Inte minst satsar deras stiftelse massor på att bekämpa fattigdom i världen.
https://kaw.wallenberg.org/
https://www.gatesfoundation.org/

Lokalt hjärta

Hjärta och hjärna
Det är väldigt bra att det görs många utländska investeringar i Sverige. Det bidrar bland annat till press på produktivitetsförbättringar trots svenska ständiga varianter av krondevalveringar. Samtidigt är det viktigt att inse värdet av svenska investeringar i Sverige, och av investerare som också bryr sig om till exempel Uppsala och övriga Sverige. Det finns gott om människor med mycket kapital som inte bryr sig särskilt mycket om just det svenska samhället de lever i. Om inte hjärtat finns med blir förhållningssättet till en plats enbart kopplat till hjärnan. Då aktiveras sällan stora förmögenheter i till exempel sponsring av idrottsklubbar eller kulturprojekt. Det är viktigt att förstå hjärtats betydelse för ett lokalsamhälles utveckling för att vända den negativa integrationspolitiken i Sverige. De vi gärna vill ska stanna kvar i vår del av världen, och bidra till vårt värdeskapande arbete, måste också få en "hjärtekänsla" för till exempel Uppsala och/eller Sverige. Annars blir de inget värdefullt bidrag till vårt unika välståndsbygge. Stockholm/Uppsala Handelskammare berättade nyligen om hur dåligt vi svenskar rankas för vår förmåga att inkludera arbetskraftsinvandrare in i sociala strukturer. Det behöver vi ändra på för att stärka vår konkurrenskraft. Den som trivs är också positiv.

Det är bra för ett samhälle att det finns gott om utländska investerare, och utländsk expertis. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra lokala framgångsrika företagsprojekt som ägs och drivs av lokala krafter som har en stark positiv känsla för närsamhället. Och som förstår att bygga konkurrenskraftiga lag med experter från olika delar av världen. Utländska företag styrs från ett moderbolag på någon annan plats på vår jord. Det innebär ofta bland annat att flera av de viktigaste uppdragen inom det företaget finns kopplade till moderbolaget. Ett växande Uppsalabolag, med globala möjligheter, som har en lokalt förankrad huvudägare, kommer att bygga en globalt framgångsteam lokalt. Bland annat innebär det möjligheter för andra närliggande företag som inte ett dotterbolag erbjuder. Återigen betonar jag att lokalt ägarförankrade bolag har stor positiv betydelse för kraften i det lokala kultur- och idrottslivet. Behovet av ett stärkt lokalt näringsliv var tydligt när jag förra veckan träffade representanter för Uppsalas elitlag.

Men det är samtidigt korkat att inte inse att utländska investeringar är mycket positiva för ett områdes utveckling. Inte minst nedan kommentarer kopplade till Göteborg vittnar om det. Självklart ska säkerhetsaspekter alltid vägas in när svenska tillgångar säljs. Personligen anser jag till exempel att det är olämpligt att hamnar och energibolag med monopol liknande verksamheter säljs till utländska bolag, oavsett vilket det främmande landet är. Hjärnan måste alltid vara med vid beslutsfattande.

”Just utländska äganden är en slags motor i utvecklingen av Göteborgsregionen med 1,2 miljoner invånare eftersom hela Göteborg växer ordentligt, säger Henrik Einarsson vid Business Region Göteborg.”
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7357950

Exempel på hur viktigt det är för lokalsamhällen med kapitalstarka människor som har ett hjärta för närsamhället är Alice och Knut Wallenberg. Vi svenskar ska vara glada över deras kärlek till Sverige och att de aldrig fick några barn. Den stiftelse de startade har haft och har en mycket stor betydelse för svenskt välståndsbygge.

”Knut och Alice Wallenberg var angelägna om att stödja det ”landsgagneliga” – det som gör att Sverige kan utvecklas till en forsknings- och utbildningsnation av hög klass.”
https://kaw.wallenberg.org/stiftelsen/stiftelsens-grundande-1917

Dagens besvikelse
Alla som driver på att det gemensamma ska betala för allt mer. För att motverka skadliga generella skattehöjningar måste jakten på smartare arbetssätt växlas upp och avgiftstak höjas. Om det krävs mer finansiering är det rimligare med avgifter för utnyttjade tjänster än generella skattehöjningar.

”De kommuner som inte tillhandahåller kostnadsfria blöjor anser inte att lagen kräver detta. Men det är något som första instans i Värmdö-fallet inte håller med om. Domstolen gav Värmdö rätt. Det är här det hela börjar bli riktigt intressant. Förvaltningsdomstolens domar blir vägledande för hur även andra kommuner ska agera. Plötsligt har lagtexten prövats och kommunerna ska betala för blöjor och det handlar inte om lite pengar. För Uppsala kommun handlar det om sju miljoner kronor om året. För Malmö och Göteborg handlar det om betydligt mer. Och pengarna ska tas ur en redan ansträngd förskolebudget. Det borde ha varit många kommunala tummar som hölls när kammarrätten prövade målet. Och den gav Värmdö rätt. Oops.
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/blojdomen-kan-bli-en-kalldusch-kommunerna-30574

Dagens stjärna
Adam Cwejman. Ja, det är ett oklokt förhållningssätt att som ”överhet” bara tolerera en sanning i en värld full av olika sanningar. Den kloka makthavaren mobbar och fryser inte ut oliktänkande utan lyssnar ödmjukt på deras argument och försöker ödmjukt sälja sin egen uppfattning i olika sakfrågor. Cwejman har rätt, väldigt många känsliga debatter kan inte hanteras klokt i Sverige. Hur blev det så?

”Det spelar faktiskt ingen roll vad den faktiska sakfrågan handlar om. I detta fall var det bilism och tillgänglighet i stadskärnor. Men fyll det utrymmet med vad som helst som det politiska etablissemanget är enigt om är den enda och sanna vägen framåt och dramaturgin i många samtida politiska konflikter känns igen.”
https://www.gp.se/ledare/maktens-arrogans-går-igen-1.21242055